Vart tog tiden vägen?

 

Jag fick ett mail, innehållande ett av alla bildspel som cirkulerar runt i världen. Detta handlade om ålder, och det är egentligen ganska intressant.
 
Som liten baby så räknar man dagar, sedan bli dom månader och efter det fyller dom år. Men du hör aldrig ett barn som är närmare 4 år (för att ta ett exempel) som säger att dom är 3 år. Nä, då delas året upp i månader eller man är 3½ år osv.
 
Men ju äldre du blir desto mer slätas åldern ut och när du är över 50-60 år så är du helt plötsligt 50+ eller 60+, inga halvår eller helår här inte. Varför är det så?
 
Är der för att tiden går så mycket fortare ju äldre du blir? Eller är det för att ett litet barn inte kan relatera till hur lång tid en månad är, för att inte tala om ett år, dom har inte levt så många månader ännu så att det kan jämföras med något.
 
Jag kommer ihåg att man tyckte det var knepigt att farmor och mormor och alla dom där…äldre, alltid sa att tiden går sååå fort. Vaddå fort, tyckte man då dagarna sniglade sig fram och det blev aldrig sommarlov. Höstarna var rena rama döden i väntan och längtan efter julen.
 
Nu hinner man knappt…ta ner julgardinerna förrän midsommarstången ska kläs och när det är klädd så ska det plockas bär och utemöblerna ska in och sedan har vi julen här, igen.
 
Jag pratade med en kompis, någon dag innan vi skulle upp till Piteå, det var sista helgen i augusti. Jag skulle sedan ringa upp henne på måndagen då vi hade kommit hem. Jag snackade med henne i förrgår. Vart tog alla tid däremellan vägen?
 
Jag vet att detta händer många av oss, och jag sa till henne att egentligen så handlar det ju inte om att man inte haft tid, men när man kommit på det så har tiden inte passat, eller så har man varit borta någonstans sedan har man glömt bort det. Och vips, så har en månad gått och man vet inte vart den tog vägen.
 
Men man får väl vara glad ändå, för det är ju som dom säger, tiden går fort då man har roligt så vi måste ju ha helsickes kul, alltjämnt. Och sedan får vi tacka någon (kanske televerket) för att vi inte ligger i en sjuksäng och tiden bara masar sig framåt, det vill man inte uppleva. Nä, ni får ha en trevlig lördag, själv ska nu Åke och Brälla fixa sista svetsningen på bussen och sedan ska vi köra några lass med barr till returåtervinningen, och fixa lite hemma på svärfars tomt. Han mår inte så bra just nu och det är ju saker som ska ordnas, innan snön kommer.
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , ,

4 kommentarer

  1. Helena Nilsson Springare

    Jag tror nog att det ÄR så att tiden går snabbare ju äldre vi blir.. Man har mer att göra och tiden slukas av allt man har att göra.. jaa.. *funderar* Vips så ÄR man ju ehrm.. 30+ och man tycker det var förra veckan man var arton! *suck*

  2. Maria Lundmark Hällsten

    Svar till Helena Nilsson Springare (2010-10-02 10:37)
    Men jag är inte som alla andra, så jag ska börja säga att jag nu är 43 1/4 dels år…om någon frågar 🙂
    Sen är det stor skillnad om man är 43 år till sinnet eller om det bara är kroppsligen, jag kommer förmodligen aldrig att bli äldre än 20 år i huvudet…mjo, lite klokare, men fortfarande med lite hyss i bakhuvudet.

Lämna ett svar till Maria Lundmark Hällsten Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Maria Lundmark Hällsten