Obegripligt

Det är snudd på obegripligt hur snabbt tiden går…just nu. Jag blev tvärt kallsvettig då jag insåg att deklarationen ska vara inlämnad, senast nu på måndag.

Behövde ju inte innebära några större problem men då man flyttat runt papper och saker i flera månader nu, så gäller det ju att veta vart man lagt dom. Nu är i alla fall min deklaration gjord, jag deklarerade via internet. Så skulle jag göra Åkes deklaration, men det sket sig. Han var tvungen att ha en e-legitimation, och det har jag nu suttit med i snart en timme och jag kommer inte längre än att programmet är installerat…men sen då?

Jag får ingen förfrågan om lösen eller användarnamn etc, så nu ger jag fasen i det här så får han skriva under i vanlig ordning och sen får vi posta den.

Jag har gått igenom en kartong, fulladdad med dukar, nu på morgonen. Vi ska nämligen försöka få fram väggarna därnere i källaren för imorgon kommer en kille från Anticimex och ska genomföra en liten besiktning, något dom gör gratis, för det ingår i villaförsäkringen som vi tagit.

Och hur det nu kan rymmas så många dukar i en kartong, är också något oberipligt, dom var manglade till det platttaste ni kan tänka er, nästan så att man inte kunde få tag i ett hörn för att kunna veckla ut dom. Många åker ut, men en del sprarade jag, vissa med annorlunda mönster på tygerna och andra, väldigt gamla och fina.

Nu ska jag gå ut och sätta mig i solen ett tag, det kan behövas. Ni får ha en bra torsdag!

Maria Lundmark Hällsten