Nästan i stormens öga

 

Vi packade ihop och drog iväg till Maltträsk i förrgår, skulle bara in en sväng på färg och tapet, Brälla hade lagt in en beställning på träolja. När Åke kom tillbaka så kom han helt plötsligt på att han glömt att dra ut strömkabeln då vi lättade ankar från gården. Han gick ett varv runt bussen och kom tillbaka med kontakten…utan sladd.
Det var bara att sno om hem för att se vart sladden hade hamnat samt gå ner i källaren och se efter så ingen säkring hade flugit, det hade det inte. Men annat hade flugit efter vägen. I Vindeln med omnejd så låg det omkull blåsta träd från höger till vänster…rena rotvältan. Blåsten bedarrade inte utan snarare tvärtom, den ökade i styrka ju närmare Maltträsk vi kom.
Nu gjorde det absolut ingenting att vår strömkabel inte längre var i en enda del, utan i två, eftersom dom var strömlösa däruppe. Halv elva, mitt i melodikrysset, så rök strömmen. Tur att vi har gasolspisar i bussarna.
Till middag skulle vi grilla men var tvungna att lägga omkull ett bord för att skydda elden från att spridas till oönskade ställen.
Vi var inte ute längre än nödvändigt, vi drog fram en rissla som Brälla ville ha upp till lagården, den vältes omkull därute och fick ligga kvar till igår, för att få blåsas lite renare från allt damm.
Vi satt inne resten av kvällen, drack nån whiskey, likör, öl och dylikt, surrade, skrattade osv. Vid sänggåendet var det mer gruvsamt, det var 6 grader ute och vi räknade nog inte med att det skulle vara så pass kallt inne i vår buss, som det nu faktiskt var. Åke skrek då jag kröp ner till honom, en ispinne hade nog varit varmare. Som tur för hans del så somnade han ganska så omgående, inte jag, som låg och hurvades och då jag äntligen somnat så väcktes jag av ett konstigt ljud, frrrr…frrrrr, det lät exakt som när vi fällt ut markisen och spännbanden darrar av hård vind…men jag kom snabbt på att vi inte hade någon markis uppe…det var Åke som lät.
Somnade om, men väcktes återigen av ett läte som påminde om en dykare, iförd en sån där gammal stor dykarhjälm, och som var på väg nedåt…det var Åke, igen, snacka om ljudupplevelse att ligga jämte honom 🙂
På morgonen var det betydligt skönare ute, sol och inte lika blåsigt, så det blev både frukost och lunch därute på gården. Vi gjorde oss också en liten sväng till Mårdsele, dom hade en loppis där, inga fynd gjordes men väl en utflykt.
Tror att stolen längst ut till vänster, blir svårsåld.
På vägen tillbaka, stannade vi av i Gotland, ja det heter så, den lilla byn, ca en mil från Åmsele, och där hade tromben passerat. Här kan vi snacka om rotvälta:
Vi kom hem till Umeå vid halv fem tiden, och här syntes inga större spår av stormen, förutom i blomman som stått på bordet här ute, där såg det ut att ha passerat både en tromb och annat kul, det var som en plöjd fåra mitt i alltihop, och blommorna låg vikna på mitten, hm.
Årets första myggbett hann jag få mig, gissa om stackaren (myggan) överlevde…nopp.
Ni får ha en fin nationaldag, själv jobbar jag, börjar klockan två, och Åke ska greja med Capricen.
Etiketter: , , , , , , , , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.