Smarrig surströmming

Av , , 2 kommentarer 4

 

Surströmming är inget som faller oss i smaken, men jag kunde ju inte låta bli att ta fram den där burken som jag haft stående hemma ett tag. Jag fick den i samband med Kubbe tävlingen, då man hämtade ut besiktningspapperen. Nä fy, sa jag och tog ett steg bakåt, då burken sträcktes fram, men dom var snabb att säga att det inte var fisk i burken.
Och det var väl en perfekt kväll igår, för att öppna burken, vilket Janne gjorde:
Tadaaaa…den var fylld med godis, det var väl fyndigt!
Nu är vi i alla fall hemma och det var jättetrevligt därute i Åheden, jag skriver mer om det imorgon och med lite bilder…kanske 🙂

Fångad i källaren

Av , , 4 kommentarer 6

 

Nu har vi fått se det där flygplanet som VK skrev om igår, det flög förbi här för en stund sedan. Jag upplevde att ljudet kom snäppet efter planet.
På tal om ljud så har jag tvättat mina jeans, vi satt och käkade frukost då tvättmaskinen började centrifugera. Jag har aldrig hört av den där tvättmaskinen någon gång förut men nu lät den minsann. Åke trodde att det var en HD (Harley Davidsson) som blåste förbi.
Nu vet jag varför den levde om, det var inte enbart för att göra sig märkvärdig, maskinen trodde sig kunna rymma fältet men det tog stopp vid dörren, haha…den får allt vackert stanna kvar i källaren.

 

 

Stora företags, olater, E90

Av , , 6 kommentarer 6

 

Ja nu har vi börjat se på Slas resa genom Sverige, och han är onekligen rätt så kul, med sina kommentarer. På svtplay.se hittar ni filmen eller följ länken som jag fick av Birgitta, http://blogg.vk.se/destinationumea, i mitt förra blogginlägg.
Mats ”Tigern” Boström, kom förbi på en kaffe igår kväll och som egen företagare berättade om större företags olater då det gäller fakturor, och man kan ju smälla av. Dom använder sig av något som så vackert kallas för E90, och E90 betyder att du som utför ett arbete åt det företaget får ligga ute med dina pengar, 1 betalningsfri månad samt…90 dagar. Alltså 4 månader totalt, och nu pratar vi om stora företag som förmodligen har pengar så det räcker och blir över.
Han har råkat på ett sånt företag, jag tänker inte nämna vilket, men han har sagt ifrån sig arbetet därifrån och se, vips så gick dom med på en månads frist istället, för jobbet kunde dom inte vara utan.
Idag blir det fest…gissar vi på 🙂 Vi, dvs jag, Åke, Nicco, Olivia (en kompis till Nicco, Jan A och Inge-Gerd, är bjudna ner till Jan B och Kerstins stuga i Åheden, och nu snackar vi övernattning. Vi tar bussen, Nicco och Olivia ska prova på att tälta och Jan A och Inge-Gerd ska få låna Jan B:s husvagn, själv sover dom i deras stuga, och vi sover ju förstås i bussen. Det ska bli trevligt och nu hoppas vi bara att vi har en tumme med vädret.
Avslutar dagens blogg med Birgitta J:n lilla utmaning, dom viktigaste sommarattiraljerna. För mig är detta sommar:
Mina tävlingsskor, tävla gör vi bara på sommaren 🙂
Uppvikta jeans, har jag haft snudd på varenda dag:
Och senaste fyra somrarna, mina egenhändigt gjorda vristlänkar. Det är mina sommarattiraljer det.
Önskar er alla en fin lördag!
 

Kalles bil

Av , , 2 kommentarer 3

Jag fotade ju denna bil i onsdags, närmare bestämt en Pontiac Bonneville:

 

Mycket snygg, tyckte jag,och ser ut som en sån där man ser i gamla reklamblad. Ägaren är "målar" Kalle. Han kom dit ner där vi satt och drack kaffe och berättade om en bekant som hade kommit förbi, med hans son. Sonen hade sagt, åhhh kolla in vilken bil…i den ryms det många kastspön.

Ja, där ser man hur olika vi ser på saker, han tyckte att storleken var det bästa och jag tycker nog om kromlisterna och alla rutor på sidan, sen är den ju välhaft.

Mystisk grop under bron

Av , , 8 kommentarer 4

 

När vi skulle åka upp på Gammlia i onsdags och backade ut Buicken, tittade Åke till vänster och får syn på en grop, som något (förhoppningsvis) djur, har grävt under vår bro. Nu syns det inte så där jätteklart på bilden, men det är avtryck runt gropen som är ungefär 50cm i diameter.
Vi hade först en teori om att det kanske var Tova, Brälla och Lenas hund, som kunde ha gjort den, men det var längesedan hon var här och mitten av gropen ser fuktig ut, vilket borde tyda på att den är rätt så nygrävd. Skulle ha varit roligt att få se vad det kan han varit för något.
Nu blommar kaktusen:
Inte är den jättevacker, men väl, annorlunda, själva blomman är luden.
Vi råkade hamna i mitten av ett program dom visade på tv24, i tisdags, om jag inte missminner mig. Det var minnenas television med Slas resa genom Sverige. Vilken film, haha…vi fick skratta åt Slas knäppa kommentarer runt bilder och gamla filmsnuttar.
En snubbe stod mitt ute på en äng och Slas sa, ja, och man kan undra vad han gör där ute. Sedan var det en bild på en ren, tagen i renriket Arvidsjaur, berättade han, men sedan hade han fått höra att det var Arvidsjaurs enda ren, så den var verkligen sedd av många osv.osv.osv. Jag skulle gärna vilja se hela den filmsnutten. Tv play någonting fick jag tips om, av Jan A, så jag får väl leta mig fram till det, för på tv syns den inte att komma i repris, inte än på ett tag i alla fall.
Tror jag ska åka på strömpilen idag, och riktigt ta mig en funderare på vad jag kan laga för mat och äta…med en hand. Vilka i-lands problem man har. Gjorde ugnspannkaka i förrgår, det skulle ju gå bra, hade jag räknat ut, vispa kan man ju med en hand, sen blev det svårt. Fläsket kunde jag inte skära så jag inväntade Åke, och det var ju tur, för jag fick ju inte heller in pannkakan i ugnen med en hand.
Gjorde sedan iordning pannkakan på mitt lilla vis, lite smör, smeta ut hjortronsylten och slängde på fläsket, sedan satt jag där med en gaffel och undrade hur jag skulle bära mig åt för att skära den. Det gick men inte utan lite krångel.
Så igår blev det köttbullar, dom kan man dela med en gaffel, ja inte rullade jag köttbullarna själv, inte med mamma scan i faggorna, och makaronerna till, var ju lättätna. Men vad ska jag nu hitta på för mat, hm??? Nå, i värsta fall kan ju Åke skära maten åt mig, även om det känns som lite småbarnsvarning på det konceptet. Men det ordnar sig säkert.
Nu önskar jag er alla en fin dag!

Du är nu varnad, Öhman!

Av , , Bli först att kommentera 8

 

Jag gick till ”gammgården” igår, och där kom sedan hela gänget ut. Marianne bjöd på kaffe och det satt ju inte helt fel. Det var riktigt varmt därute.
Jan B, berättade om sitt gipspaket han hade haft någon gång i början på 70-talet. och nu ska alla som har ett sådant, inte, jag upprepar, inte, göra som han gjorde. Han hade brutit båtbenet, efter ett fall ut genom en lastbilshytt (det där känner vi ju igen Åke, men du föll ut därbak istället).
I alla fall, med detta handledsbrott så skulle hela armen gipsas, upp över armbågen, eftersom dom räknat ut att en vridning av armen inte skulle vara bra för läkningen. Nu bad Jan om att få armen gipsad med handflatan uppåt, för att han i sitt jobb, skulle kunna hålla i ett verktyg som dom använde sig av. Han fick sin vilja igenom.
Och det gick ju bra, sa han, tills det var sängdags och han skulle ligga och stirra in i handen och ont gjorde det också.  Nå, det rådde han bot på, och spände fast armen i skruvstädet och sågade sedan av gipsen, strax nedanför armbågen, problemet löst.
När han hade haft gipset ett tag så upplevde han att det luktade surt om handen och plötsligt blev han rädd att hela rasket höll på ruttna upp, då tog han borrmaskinen och skulle göra ett hål vid handleden, det lyckades han med men det var bara ogjort att han inte skulle ha fått stopp på maskinen och borrat sig rätt genom handen. Han tog då en finare, mindre borr och perforerade gipset så det blev luftigt och fint.
När det sedan var dags för ett återbesök återstod endast en bit av gipset, ungefär så det täckte handen och en liten bit uppåt. Läkaren tittade på armen, stirrade ner i journalen och kunde inte få det att gå ihop, är det inte ett båtben, sa han och såg uppenbarligen förvånad ut. Janne berättade sin historia och läkaren gjorde väl inga stora glädjeskutt och sa att dom nu skulle lägga om gipset, men det vägrade Janne, då tar jag bort det igen, så det är ingen idé, och han slapp hela proceduren.
Läktiden blev aningens längre men det tyckte han inte gjorde något. Han arbetade ju ändå. Jag vet att när Åke bröt båtbenet, så gipsades inte armen på det sättet, så dom kanske gjorde sig en lärdom av Janne, att man inte behövde slösa sådär med gipset, det skulle läka ändå, eller så beror det på något annat, vem vet?
Igår kväll, med det vädret vi hade, så var Gammlia ett ställe vi besökte. Och nu Öhman, måste vi höja ett varningens finger, inte var det väl så klokt att parkera just där:
Kanske bäst att du tittar en extra gång i baksätet så det inte är blött och luktar piss, folk kan ju ta miste, eller  🙂
Önskar er en fin dag!

Framstupa sidoläge

Av , , 6 kommentarer 5

 

Ett litet…vitt paket…med vita snören:
Det känns som om mina fingrar blivit mosade av en ångvält, och det förstår jag inte riktigt, det är ju i handflatan dom varit och grejat, men nerverna går väl lite kors och tvärs, säkert mer på tvärsen då det gäller mig 🙂
Det har i alla fall gått bra i natt, största problemet var nog hur fasen man skulle ligga bäst när nu armen skulle vara i högläge. Vaknade av att någon sa till mig att jag givetvis, skulle ligga i framstupa sidoläge.  Jag slog upp ögonen och tänkte, vadå…framstupa sidoläge, hur f-n ska jag då kunna hålla upp armen??? Jag hade förstås drömt nåt dumt…igen.
Gipset ska bort först den 30/8 och därmed kommer jag inte att kunna köra dragracingen i Piteå. Fast vi får se det från den positiva sidan, då får jag koncentrera mig på Nicco istället, hon ska ju få hyra Frida Jonssons bil och köra upp för licensen. Jag frågade snällt om dom inte kunde plocka bort gipset på fredagen istället men där blev det tvärnit, jag skulle inte få hålla i en ratt, ens en gång. Jaja, å andra sidan kanske dom inte visste att i dragracing är det bara rätt fram som gäller…inga kurvor och svängar. Men nu är det som det vart, och det är ju bra att mitt problem nu ska vara åtgärdat och förhoppningsvis ska det vara bra sen, i den handen i alla fall.
Fred och Birgitta har varit ute på en semestersväng söderöver och kolla in vilken häftig soffa dom såg efter vägen, absolut något vi skulle kunna haft ute på vår gård  🙂
Alltid skulle den reta någon!
Önskar er alla en fin dag!
 

Kanske jag gjorde bort mig?

Av , , 6 kommentarer 5

 

Nu har jag nog gjort bort mig…operationen är avklarad, allt gick nog enligt planerna. Läkaren/kirurgen kom med intyget och vi tackade för oss, sen sa ingen nåt mer så jag tog mitt pick och pack och drog.
Nu, då jag sitter här, tänker jag att jag skulle nog ha stannat kvar där, en timme, eller nåt, och fått mig en kaffe och kanske en Alvedon eller två, men eftersom ingen nämnde det eller att han sa att jag skulle vänta på någon sköterska så for jag, hm…jaja, jag har kaffe hemma också, och säkert en Alvedon med, om jag letar, värst är det väl om dom springer runt och letar mig där. Ja, jag får nog ringa dit.
Och det har jag nu gjort och dom svarar inte, nä, vet ni vad, då struntar jag i det.

Ja, jag kommer nog ihåg

Av , , 4 kommentarer 3

 

En dag som denna kan man inte låta bli att försöka komma ihåg vad man gjorde för 26 år sedan, hm…varför det just är 26 år sen, har sin förklaring, då föddes nämligen Theresé. Och ok, så svårt att komma ihåg vad man gjorde, har man ju faktiskt inte heller 🙂
Så Theresé, från oss alla till dig, Grattis på 26 årsdagen, hoppas Anders bakar en jättegod tårta och att du får det du önskat dig. Av oss har du ju redan fått presenten, men vem vet, det kan ju bli något mer då vi kommer ner. Här sitter Theresé på hästryggen, fem år gammal, nere på high Chapparall.
Kanske jag kommer att komma ihåg just denna dag också, i framtiden. Jag ska opereras idag, närmare bestämt om ca två timmar, så förberedelserna är i full gång…det fattar ni ju, eftersom jag sitter här 🙂 Nu på morgonen är den heta frågan om jag kommer att komma mig ut med bilen då jag ska åka, nu ska det nämligen asfalteras på vår in och utfart. Jaja, inte värre än att jag får hålla korpgluggarna öppna och gå ut och köra undan bilen om dom skulle börja komma smygande åt det här hållet, läggaren har redan passerat.
Igår blev jag bjuden på kaffe, på ”gammgården”, av Inge-Gerd och Janne, vi var nog samma gäng som alltid, som satt ute. Dom planerade för en tågresa till Övik, nästa vecka, och vi får se, kanske jag hänger på, det beror på dagsformen det. Och som jan A sa, skulle tåget, av någon outgrundlig anledning, inte gå, just den dagen, (skrev hon lite lätt ironiskt) då skiter vi i resan, buss kan man åka när som helst.
Näpp, nu har jag inte tid att sitta här och…sitta, önskar er alla en fin dag!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten