Jakob, skjuten i ändalykten?

 

Ännu en helg till ända, fort var den gjord, även om vi själva inte gjorde så speciellt mycket. Igår var det enbart tvhäng, förutom den sedvanliga matlagningen och diskningen, förstås.
Vid lunchen, som bestod av gröt och limpmackor, noterade jag följande, rätt så makabra pålägget, broder Jakobs rökta skinka:
Nämen fy fasen, stackars Jakob, och inte nog med det, kolla in deras motto, tillverkat i generationer, av kärlek. Hm… undrar vilka dom tillverkat skinkan av tidigare, kanske broder Lennart, syster Eva, mja, man kan aldrig veta.
Och det räcker inte med det heller, kolla, det var hål i varenda skinkbit:
Har broder Jakob blivit skjuten i ändalykten, eller vad???
Nå, god var den i alla fall, om än den väckte lite underliga tankar.
”Kul-Janne” var förbi och lämnade ett nytt ljus, och se, nu funkade det, minsann, den ändrade färg genast då jag tände eld på den:
Jag har aldrig sett ett liknande ljus förut.
Idag vet jag inte vad det blir, ska väl upp en sväng till mamma, imorgon lär jag vara fortsatt sjukskriven och hemma, är inte nämnvärt bättre i ryggen, och tyvärr, det blir katastrof på jobbet, jag vet, för vi har ingen extra personal, men vad kan jag göra åt det, ingenting.
Sen får jag höra vad sjukgymnasten säger på onsdag, då jag ska dit, vad detta kan vara för något. Det är inte mitt i ryggen utan på högersidan, och det känns att komma från djupet av allting man har där, varje vrid, gör ont, och det är inte heller kul att ligga i sängen, man vet inte hur man ska lägga till sig för att det ska kännas bra.
Jag ska i alla fall röra på mig, sa sjukgymnasten, så en 30-45 minuters promenad ska jag allt få till, under dagen. Önskar er alla en fin måndag!
Maria Lundmark Hällsten