Ja, hon är med, även om reaktionen inte var nåt att skryta över, 0.46, men dragstern ville, i vanlig ordning, inte sticka iväg då hon tryckte ner pedalen. Tiden var i alla fall bra, 8.88, inte fel. Solen fortsätter att gassa och det är inte kul längre. Tänk er då att i denna värme, sitta med underställ, jacka o byxor, balaklava för ansiktet, hjälm o handskar, och inte nog med det, sen ska hon klämmas ner i dragstern som inte vem som helst tar sig ner i, fy fasen. Nä, nu funderar vi ut en ny taktik inför andra och sista kvalet för idag, som körs 13.50. Hörs!
Nu kära vänner, står vi utanför grindarna…
Nu kära vänner, står vi utanför grindarna på Tierp Arena. Dom stänger 21.00, vi var här, 21.04. Vet inte än om vi blir insläppta, sitter nämligen en skylt på bommen: Åter 21.15. Surt om vi måste stå utanför i natt, det har vi ju redan provat på, ifjol :p
Det är inte lätt…
Inte lätt då man bor och huserar i någon annans hem, grejer ligger på platser där man själv inte skulle ha dom, hushållsapparater fungerar på ett annat sätt och man får vara glad om man får spisen att funka.
Problem nummer ett var då jag slog igång diskmaskinen i tisdags. När den kört sitt program trodde ju jag att det bara var att öppna, men icket. Jag slog av strömmen… jag väntade, slog på den igen… väntade, men ingenting. Nähä, tänkte jag, man kanske måste köra en sköljning så det gjorde jag men luckan gick likförbenat inte att öppna efter avslutat program.
Skulle precis ge mig till att smsa till Theresé och skriva: Houston, we have a problem! Då jag kom på att hon någon gång sagt att det var nåt med handtaget. Jag undersökte en sista gång och hittade en flärp som skulle skjutas åt sidan och se… maskinen öppnades 🙂
Sedan trodde jag att spisen spökade. Dom har touchknappar på den, men jag upptäckte att den hade eget liv… ibland, och jag undrade hur fasen den kunde slå av plattan, rätt vad det var, men bara då jag stod där och svepte med handen.
Jo, jag såg det till slut, man behöver inte ta på knapparna (undrar just varför det heter touch då?), utan man behöver bara hålla fingret 1 cm ovanför, så fungerar dom. Nutidens manicker och apparater, jag säger då bara det.
Och inte nog med detta. Jag skulle tvätta en maskin, slängde in kläderna i maskinen och sedan fick jag klia mig i huvudet, vart fasen skulle man fylla på tvättmedlet??? Lådan jag drog ut, den som finns på alla maskiner, var ju täckt, men hallå, skulle man bara använda sig av flytande tvättmedel, månntro?
Nä, jag fick det inte till att stämma kollade lite närmare på knapparna och upptäcker att det inte ens är en tvättmaskin, det är ju för sjutton gubbar, torktumlaren, tvättmaskinen står under den, moahaha… kunde ju ha slutat illa om jag tvingat i medlet någonstans:)
Igår kom då gänget hem, och på eftermiddagen åkte vi till Sala, där Theresé, Anders och Sally tog sig ett dopp i sjön, jag och Åke drack kaffe och tittade på, sen gick vi upp till restaurangen där vi bokat bord. Vi beställde grillad biff med countrypotatis och en hård öl… jo, det hette så.
Men det var ju ingenting mot för vad jag bjöd Sally på, till lunch, hon fick minsann mormors Hattifnatt plättar med Lilla My sylt och Hello Kitty mjölk, det ni.
Idag rullar vi vidare till Tierp, och hoppas nu att Åke och Anders fått till dragstern, dom höll på hela gårkvällen med att fräsa, borra och skruva. Solen skiner och det är varmt som tusan, skönt att känna att sommaren inte är slut. Ha en fin torsdag, allihop!
Älgcruising
Jo det blev en liten älgsafari igår. När man såg vad vi skulle åka på så förstod man att det inte var riktigt ut i skogen vi skulle, en liten knöl så kunde han ju ha tömt vagnen på noll sekunder. Nä, vi skulle in i inhägnader där älgtjurarna låg.
Och oh ja, dom är mäktiga djur, då hornen svepte förbi ansiktet var det inte annat än att man försökte göra sig liten. Vi fick klappa dom så länge vi inte klappade någon älg i baken… det skulle betyda att man fick en spark tillbaka, så det passade vi oss noga för.
Här kommer lite bilder därifrån:
Idag kommer gänget hem igen, så då får vi se vad vi hittar på. Vi måste då, prio ett, hitta en hundvakt lördag till söndag. Pensionatet här i Järlåsa, var fullbokat, och inte nog med, kan bli svårt att ens ta sig in på ett pensionat med Winstone eftersom vaccinationsintyget är kvar hemma.
På Tierp är nämligen hundar förbjudna, kan jag visserligen förstå, men man tycker ju att dom som har hundar som blir stressad av ljudet, inte ens ska tänka tanken på att ta med dom till att börja med, men nu är det som det är och Winstone ska stanna här med familjen Hällsten-Söderberg, men på lördag är dom bortbjudna på 40 årsfest, så det kan bli problem….hm, vi får klura på den.
Önskar er alla en fin onsdag! Här skiner solen, by the way… härligt!
Lite av Sundsvall
Lite bilder från helgen som var:
Och avslutningsvis en bild på ett väldigt litet dragfordon:
Turbo
Håller precis på fixa tunnpannkakor med vispgrädde, till lunch. Efter en hel del sökande hittade jag Theresé elvisp, hm…
Förvånad blev jag…turbo i elvispen, jo man tackar, men varför inte ha en fyra istället?
Hon vet allt hur man gör
God morgon, allihop! Sitter i Järlåsa/Lindesberg, och insuper dagens första kaffekopp. Här finns nu bara Åke, jag, Sally, Winstone och katterna. Igår tog vi en runda in på Coop där Sally fick syn på en Musse Pigg bil (en sån man betalar 10:- för att få åka), och hon började genast prata om att hon skulle vilja åka den.
Mja, sa jag, jag vet inte (var osäker på om det var någon åldersgräns), vi får se. Hon pratade oavbrutet om Musse bilen och då vi stod framme i kassan, tyckte hon inte att vi skulle behöva stå kvar där heller, hon ville till bilen. Men frågade jag, har du åkt den där förut? Näää, det hade hon inte.
Hon fick åka, och standardfrågan blev ju: Vart är du på väg då? Nä, sa hon, den här åker ju ingenstans, den står ju bara här. Då anade jag att hon visst varit med om en biltur i Musse bilen, tidigare, och visst hade hon det. Theresé svarade på mms:et att nu hade Sally tur, hon hade nämligen inte fått åka den i lördags, jojo, hon vet nog, på väg ur bilen frågade hon vad som fanns i alla apparater som så påpassligt stod alldeles bredvid, äsch sa jag, det är bara tuggummin och sånt där… det vill jag ha, sa hon, och jag tog henne i handen och kollrade bort henne på väg, ut till bilen. Haha… jag kan, jag också 🙂
Idag har vi tänkt ta vår buss ut till Morgongåva och göra ett besök p å en älgfarm. Där får man tydligen åka traktorsläp ut i skogen och träffa älgar, det ville Sally göra, så då gör vi det, sen får vi se vad vi hittar på. Bussen tar vi istället för bilen, så har vi alla djuren med, känns ju bättre då man har dom på nära håll och kan hålla lite koll.
Åke for bort till Kurtan igår kväll, en kille som reparerat Niccos gamla motor, och det han inte vet om dragsters, behöver man inte veta. Men här gick han lite bet, på Niccos nya motor, hur fasen vi hade fått den att gå, med det munstycket, det var tydligen ett under… Åke köpte av honom lite bra att ha saker, och en ny bränsletank.
Nu ska mormor Maria, koka ägg som Sally beställt och duka fram frukost. Hoppas ni alla får en bra dag!
Tror ni inte…
Ja sa Åke då vi var in på Coop och hämtade upp matkassen som Theresé beställt. Jag kollar väl om jag vunnit nåt på V75 innan jag går på bankomaten och tar ut pengar, sist jag gjorde det här i Uppsala hade jag ju vunnit 4 eller om det var 6000:-. Han lämnar fram kupongen och tro ni inte, han hade fått in 2600:- och behövde med andra ord inte plocka ut några pengar från kontot 🙂
Nu ska vi käka pasta carbonara, vilket var en av måltiderna i matkaschen. Theresé, Anders och Nicco sitter just nu på soldäcket, på väg till Tallin.
Här kommer torsdagens resa
Ja, jag skulle ju komma igen med torsdagens resa från Umeå till Sättna/Sundsvall raceway. Vi tog oss från Umeå vid halvfem tiden…ingen brådska, vad fasen, vi har ju semester. Jag tycktes ha läst på inbjudan att grindarna till depån skulle hållas öppna till halv tolv så vi hade ju gott om tid.
Vi skulle nu ta en annan väg, en ny sådan, och Åke svängde av E:4an, där han tyckte det var lämpligt. Vi körde, och körde, blev lite osäkra, men fortsatte. Nicco slog igång sin GPS på mobilen, lämpligt till vi kom fram till ett vägskäl. Här, sa hon, ska vi svänga vänster.
Men väl framme vid korsningen så satt det en skylt uppe att Sundscall raceway, var rakt fram. Ok, vi går ju efter skyltarna och kör rakt fram. Kommer så småningom in på en grusväg som leder uppåt, ingen direkt bebyggelse, vi passerar ett hus och sedan bär det av ut i skogen. En slingrande väg, skogen alldeles inpå buss sidorna, och plötsligt ser vi baklysena på en annan buss… som står still därframme, och som sedan lägger in backen.
Då noterar vi en bom som ligger över vägen. Och givetvis hinner man reta upp sig på att bommarna är stängda, långt innan halvtolv… och varför då, man kan ju inte fälla ner den mitt i urskogen med så smal väg och just sepass att man kunde vända. Men vi lyckades i alla fall.
Killen i andra bussen hade fått ett hett tips på en annan väg, vi hade missat en avfart, så vi tog sikte på hans bakända och hakade på.
Denna väg var inte lika bra, här låg det omkull blåsta träd lite överallt, smalare än den första vägen och mera uppför, dessutom började man heller aldrig se någon ljusning, utan helt plötsligt slutade vägen, där och då.
Vi lyckades vända, även där, och konfererade med den andre busschauffören, han trodde att vi vikit av för tidigt, så vi snodde om och letade upp en tredje infart… den var inte bättre, även om det såg bra ut i början.
Den här vägen var bred till en början, sedan blev det en sån med gräs i mitten, och högre och högre blev det, och rätt var det var så studsade den framförvarande bussen, en meter upp i luften och efter kom vi. Vägen var lite gropig, kan man säga.
Och värre blev den, nästa grop så tog vår buss i, under, och det kändes ju inte som om detta kunde vara den rätta vägen. Men vad gör man då det inte är brett nog att sno, inte heller vill man köra fast och riskera att måsta tillkalla en bärgare, hur fasen skulle man förklara vägen dit???
Nå, vi kom fram till en öppen glänta där det stod ett utedass och vägen fortsatte sedan som en kostig in i den mörka skogen. Det var bara att vända, återigen, och nu bestämde vi oss, gemensamt, för att ta den gamla vägen hit. Och det gjorde vi, även om den är nog så spännande.
Här kommer man nämligen till en smal jäkla väg, där inga möten är att rekommendera, och lutningen är inte att leka med… 22%, vilket innebär att vägen höjer sig 22 meter på 100, och det går inte fort, kan jag säga. Här vill man inte få motorstopp, eller växla i onödan, men vi tog oss upp, och 23.25 passerade vi grinden som var öppen.
Fick sedan veta att vägen vi först valde var för publiken, och hade vi gjort den svängen som Nicco sa i början så hade vi hamnat på den gamla vägen och med facit i hand så hade vi ju tjänat, nästan 2 timmar på den. Så det bidde med andra ord en ofrivillig skogscrusing, med 2 bussar, som kunde ha slutat värre än den gjorde 🙂
Nu är vi i alla fall i Järlåsa, solen skiner och det gör den förhoppningsvis på er också, ha en fin måndag, allihop!
Då kan vi nu börja packa ihop och fortsätta…
Då kan vi nu börja packa ihop och fortsätta vår färd söderut. Nicco gjorde en så kallad break out, vilket betyder att hon körde för fort. Hon satte tiden: 8.95, men körde 8.71 och sluthastigheten blev 120.64 km på 200m. Men vi tycker allihop att det är roligare att hon åkte ut på det sättet än att behöva åka ut på grund av motorhavari eller start vägran :D. Nu ska jag städ upp här och göra klart så vi kan börja rulla. Ha det gott!
Senaste kommentarerna