Tebax…igen

Back in town…Åke nämnde något om att Nicco skulle kunna köra moppe hem och givetvis, har han sagt det så. Hon startade vid 13.30 och vi, nästan en timme senare. Vi hann ikapp henne i Åmsele, (då hade hon kört ca 13 mil) där hon var in på affären och provianterade, och det var ju tur, det var som dags att fylla på lite olja.

Vi var framme i Umeå 19.10 och hon kom 40 minuter senare…ja, så är det, vår buss går just för tillfället inte fortare än så. Hon var rätt så frusen, stel och less på moppen då hon klev in genom dörren, men nöjd över att hon faktiskt gjort det 🙂

I förrgår hade vi så jädrans varmt däruppe så jag kände mig tvungen att ta årets första och förmodligen sista, bad i sjön. Det var inte så farligt kallt som jag trott, men skönast är ju då man kliver upp och får vara nedkyld en stund.

Vi målade foderbrädorna och satte upp lite saker inne i stugan:

Och det hjälps inte, då man sitter vid köksbordet så skulle man kunna tro att vi sitter i en båt:

Nästa sväng får det kanske bli med en bäddsoffa i bagaget och 3 nya utelampor. Det händer i alla fall nåt, om än lite i taget.

Sen gjorde vi ju den där lilla utflykten upp på två berg som ligger vid udden, där vi har stugan, det är verkligen mäktigt då man står därunder och vingarna svischar förbi. Uppe på Storlien, där dom hade gruvan för några sedan, har man jättefin utsikt över Lainejaur sjön, och klumpen ni kan skåda där i mitten av bilen, är just udden, där vi håller hus då vi är där uppe:

På andra berget, skulle man kanske ha kunnat se mammas hemställe, om det varit ljusare, men det finns en viss risk att det vuxit igen så mycket att man inte kan se det längre:

Och jag avslutar med en bild på lon (där mamma bor på sommaren) och en på storstugan (dit hon flyttade som 15 åring och utsikten ner till vår/våra stugor:

Känns återigen skönt att vara hemma igen och nu blir vi här ett tag. Önskar er alla en fin onsdag!