Fipplar du med nåt…gör så här

Jag satte fart med att påbörja fönsterputsningen igår. Jag brukar normalt leja bort sånt där, men hade bestämt mig för att göra höst putsningen själv, i år och leja in en till våren som får ta hela rasket, in, ut och mellan. Jag hatar verkligen att putsa fönster, och här är det svårt att ta utsidan då fönstren går utåt.

Nåja, jag tycker det roligaste är att man får städat på fönsterbädorna, man får röja bland blommorna och sätta upp nya gardiner. Så här blev köket:

Foto0542

Och tv rummet:

Foto0540

Här kostade jag på en tygbit jag hittade på Ohlssons och gjorde en kappa av det, matchar vår nya matta perfekt.

Då jag skulle åka på Ohlssons igår, hann jag bara köra ut på vägen och passera kyrkan så började oljudet igen, jag gjorde en sväng runt kvarteret och hämtade upp Åke, så han skulle få höra hur det lät. Han gjorde en snabb check men hittade ingenting så jag pep iväg och fick utså skriket fram och åter till Mariedal.

Jag gjorde en egen koll då jag gasade upp på E4:an, kom upp i 70 sedan lät jag gaspedalen vara till den tystnade, trodde att ljudet kanske skulle fortsätta så länge man lät bli bromsen, den tystande nämligen varje gång man bromsade, men samma sak här, under 20 strecket (20 miles/h) så blev det tyst.

När jag svänger in på Timotejvägen skrattar jag för mig själv och tänker att nä… det där med summer… det är nog inte meningen man ska få köra fortare än 30km/t med Buicken. Konstaterar för Åke att allt jag kan säga är just det, över 30 så sätter den igång.

Han hoppar upp ur stolen går till bilen, gör nåt där och säger att nu är det fixat… far ut och testkör. Han vill inte säga vad han gjort men jag provar och den är tyst…äntligen. Tillbaka på gården så krävs ju en förkaring och det får jag, den här knappen:

Foto0539

Speed alert, heter den, och om man vrider på den kan man ställa in den hastighet man tycker att man ska hålla sig på och överstiger man den så sätter larmet igång…så ja, kan man annat än skratta 🙂

Dessutom ska jag villigt erkänna att det var jag som var den skyldige, jag fipplade med den knappen då jag kom hem på tisdagskvällen, jag ville kolla om det fanns nån belysning till instrumentbrädan, och där var den alltså inte. Inte såg jag vad som stod där heller… i mörkret.

Jaja, nu fick man ju lära sig en till sak, om man fipplar med något, får du inget resultat, vrid eller ställ tillbaka grejen som den var från början så slipper man en massa onödigt felsökande 🙂 Och med den lilla lärdomen önskar jag er alla en trivsam söndag!

 

Etiketter: , , , , , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Maria Lundmark Hällsten