0-3 på 20 minuter

Av , , 2 kommentarer 7

Tog en sista prommis med Winstone innan jobbet och hann passera 3 pappaerskorgar som Marja http://blogg.vk.se/marja/  skrev om i kommentaren till mig, och vem av oss som eventuellt skulle bli först med att fota en… ja, det ser ut som om det blev jag 🙂

Foto0887 Foto0888 Foto0889

På den sista bilden kan vårt hus skymtas i bakgrunden.

Nu har det varit jämngrått och mörkt hela dagen men se, denna tog jag på väg till jobbet, innan tunnelbacken och därborta såg jag ju ljuset, har säkert varit så hela dagen… bor man på fel ställe, eller?

Foto0890

Varför kan ingen… eller finns det redan?

Av , , 4 kommentarer 10

Nu är det väl försent att säga god morgon, gissar jag, fast jag steg då inte upp nu även fast jag hade sovmorgon. Jag har hunnit vara ute med Winstone, skjutsat Nicco på skolan, varit om på Ohlssons och köpt 2 meter tyg som ska bli gardiner däruppe i Niccos tv rum och nu sitter jag här och försöker återgå till normalt tempo igen.

3 timmar kvar innan jag ska jobba, hm… ja, och det är en del som ska göras innan dess också, jaja, jag hinner det jag hinner. Åke satte på vinterdäcken på Jeepen igår kväll så nu är man rustad om det skulle hitta på att falla snö igen. Inte kan man tro att jag tog den här bilden på ån för 3 dagar sedan:

Foto0875

Då höll isen på lägga sig, men sen vände alltihop igen.

Nu är det paraply som gäller vid promenaderna och jag irriterar mig nåt fruktansvärt på längden på paraplyskaften… måste dom verkligen vara så höga. Jag vill inte gå och ha paraplyet en meter ovanför skallen, vad gör den för nytta där?

Och ska jag hålla den nere en bit innebär det att jag får hålla handen runt den smala, kalla järnpinnen istället och inte nog med att man får fruktansvärt ont i händerna av att göra det, man fryser ju också och den blir instabil. Varför finns det inget paraply med justerbart handtag? Eller gör det, det och det är nåt jag missat?

Då jag var ute på en av svängarna i förrgår, så noterade jag att en av dom nya busshållsplatserna fått en målning på sig:

Foto0879

Ganska kul då jag hade tänkt sätta ut den och ser att Marja, http://blogg.vk.se/marja/  hann före mig 🙂 Nå, jag tyckte först det såg konstigt ut eftersom det står en massa björkar bakom hållplatsen, och detta gjorde bara att det såg fylligare ut, men hej, varför inte, kan ju vara trevligt med lite konst på hållplatserna också.

Varför inte måla dit människor i någon kur också, men inga ansikten, utan där får dom som ska åka stå och glutta ut, hahaa…kunde väl vara kul, eller?

En annan sak jag hitta på promenaden är denna skylt:

Foto0878

Det finns inte många av dom här i Umeå… men dom finns, och jag blir lika glad varje gång jag ser dom för det är en påminnelse från den tiden jag gick på trafikskolan (6 år var jag) och där fick man minsann lära sig att det var den vänstra sidan man skulle gå på.

Jaja, nog om detta, nu ska jag se om jag ska röja lite här eller vad jag hittar på. Önskar er alla en fin torsdag!

 

Halv sex i morse…

Av , , Bli först att kommentera 12

”Halv sex i morse, vaknade mamma och tänkte väcka upp pappa och säga att han skulle måsta stiga upp, klockan är ju halv sex, och han hade försovit sig, sedan insåg hon att hon drömt. 45 minuter senare ringer dom från lasarettet och talade om att pappa tog ett sista andetag halv sex och sedan somnade han in.

Kanhända var det en sista hälsning från honom eller så var det en sista hälsning till honom, från mamma”.

Så skrev jag mitt andra stycke i bloggen för ett år sedan… idag är det ett år som gått, sedan pappa dog.

Medan han låg på lasarettet och efter hans död, var det ju mycket prat om honom, vad vi gjort tillsammans, vad han hade sagt om han suttit med oss, och det var först då, som man förstod hur olika vi upplevde honom.

Min storebror, jobbade ju åt honom och därför hade han både en son/pappa relation samt att vara arbetskollega, och det kan aldrig vara lätt, man måste hela tiden skilja på arbete och familj, det kan bli hårfint.

Min lillebror flyttade tidigt till Stockholm, och hade absolut inte samma kontakt med honom som vi andra. Det blev mycket per telefon, samtidigt som dom hade mer kvalitets tid dom gånger han och hans familj kom upp.

Lillasyster Emma fick uppleva honom mer som en pappa i en familj eftersom han då hon föddes, började vara mer hemma (ja mera, inte mycket ändå), så jag vet att dom ofta gjorde utflykter och såna saker.

Själv är mitt första minne med honom, alldeles för oss själva, 1976, då mamma ligger på lasarettet efter deras bilolycka och jag och pappa går ner på Nydala och hyr en sån där trampbåt, och sedan åker vi upp och hälsar på mamma där hon ligger.

Han var ju en arbetsmyra ut i fingerspetsarna, och hade nästan aldrig tid att sitta still. Och som egenföretagare jobbar man alltid mer än heltid. Nu nöjde han sig ju aldrig med bara att ha ett arbete, han donade på med andra saker vid sidan om, så han hade verkligen fullt upp, heeela tiden.

Han drog också ett tungt lass, som ensam inkomsttagare, men han fixade även det och vi var aldrig utan mat på bordet och saker i våra rum, även om man så vackert brukar säga att saker aldrig kan ersätta en förälder.

Om man som barn får välja en förälder kontra sak, så väljer nog dom flesta tid med en mamma eller pappa. Nu hade vi ju vår mamma, så vi led aldrig över det, inte vad jag då kan minnas, han gjorde ju det han kunde för att vi skulle ha det bra, och det hade vi också.

Jag letade nu efter en bild på honom, men fann ingen i mina album, däremot ett på Nicco, där hon sitter i barnvagnen och sover under Theresé konfirmation, och med texten under: Jag somnade i vagnen och även min morfar sover! Ja, så var det faktiskt, då han blev tvungen att stanna av och sitta still då somnade han 🙂

Ja, som sagt, ett år försvinner i en hast och ska man summera det så undrar man alltid vart tiden tog vägen, vad har man gjort, och hur kunde det gå så snabbt. Jag *suckar* jag, har ingen aning om vad vi gjort, fast året har gått och kanske det är lika så bra, man ska inte titta bakåt så mycket utan istället blicka framåt. Önskar er alla en fin onsdag.

Bilderna är tagen av Theresé Hällsten

DSC_7057_JPG DSC_7058_JPG DSC_7059_JPG

Vilken STOR näsa!!!

Av , , 2 kommentarer 13

Apropå gårdagens lilla blogg om Nicco, och hennes lilla påhopp på den gamla tanten, så kom jag ju osökt att tänka på barn, överhuvudtaget, som ofta nyfiket frågar, eller bara släpper ut sina tankar och funderingar, utan några förbehåll, what so ever.

Och det är ju egentligen som det ska vara, dom är naturliga, sedan är det ju upp till föräldrarna eller omgivningen att bemöta deras frågor eller det dom säger, på ett korrekt sätt, eller har jag fel?

Jag ska ta ett exempel ur vardagen, detta var också väldigt längesedan, Nicco satt i barnvagnen och vi var på väg upp på förskolan, på vägen dit kommer så en äldre dam promenerande och ja… hon hade en väldigt stor, näsa, jag har inte sett nåt liknande och inte Nicco heller, som direkt säger: Mamma, kolla vilken näsa!!!

Mm, vad säger man då, en sån gång? Jag fick ju en väldig lust att bara hyssja henne och säga nåt i stil med: Nämen så där säger man ju inte! Fast hur fel blir inte det. Och jag är så innerligt less på människor som säger så där… för det ger ju inte svar på en fråga, inte heller en avdramatisering på själva grejen.

Jag svarar Niccolina, och säger bara: Ja, vilken tur det är att vi alla är så olika! Och Nicco säger ingenting mer, inte jag heller, vi fortsätter ju bara att gå, jag är inte heller så säker på att damen ifråga hörde någonting överhuvudtaget, och det lär jag inte få veta heller.

Men tanken jag har, är ju att om man gör en stor grej av det, så blir det bara mer spännande, precis som när barnen för första gången testar en svordom. Ja, gå i taket ni, så blir det ju hur kul som helst sedan.

Att tysta ner barnen får ju samma effekt, dom märker att dom gör något som man inte ”får” göra, och då tar dom ju till det, nästan gång dom vill ha uppmärksamhet. Sen är det väl en annan sak om man tar detta med barnet i ensamhet, vad som kanske är brukligt att säga, eller inte, men då gäller det att dom har rätt ålder inne att förstå detta också.

Kommer så väl ihåg en gång då vi skulle äta ute, det var min lillebror Lars, och mamma, pappa och jag. Lars var inte mer än 3-4 år, vi sitter på Terminalbaren, (tror jag att det hette), och in kommer en storvuxen karl, med en jättekagge till mage och naturligtvis noterar Lars detta och säger med hög stämma: TITTA, HAN HAR EN BÄBIS I MAGEN!!!

Och mamma och pappa vill bara sjunka ner genom golvet… jag med, tror jag 🙂

Fast Lars visste väl inte annat, en sån mage betydde väl att den var laddad med en baby, vad annars? Men idag vet han nog bättre, får vi hoppas 🙂

001

Önskar er alla en fin tisdag!

 

Sex…

Av , , Bli först att kommentera 9

Sex laxar i en laxask…
Släng dig i väggen, testa det här!

Tre häxor tittar på tre swatchklockor
Vilken häxa tittar på vilken swatchklocka?

And now we try the same thing in English…

Three witches watch three swatch watches. Which witch watch which swatch watch?

Och nu för dom som gått fortsättningskursen…

Tre könsopererade häxor tittar på tre swatch klockknappar. Vilken könsopererad häxa tittar på vilken swath klockknapp?

And now, in English….

Three switched witches watch three swatch watch switches, which switched witch watch which swatch watch switch?

Moahaha…

Kissa på din blöja!!!

Av , , Bli först att kommentera 15

Fråga mig inte varför vi kom in på detta ämne igår, men det gjorde vi i alla fall. Nicco gick på förskolan, och fick lära sig ett och annat bus, och uttryck. En period där, hon var väl runt 2½-3 år, så var det väldigt inne att säga: Kissa på din blöja!!!

Mm, just så…vem som myntade uttrycket är av förståeliga skäl anonym (eller så är det, därför jag inte vet vem det var och vill inte veta heller). Jag och Nicco var uppe på Mariehem och hälsade på mormor.

Vi satt ute på gården då vädret tillät det och mormor hade kaffe och annat gott med sig ut. Plötsligt kom då en äldre kvinna och gjorde oss sällskap, gissningsvis någonstans i 80 årsåldern och naturligtvis tyckte hon att Niccolina var ett sött litet barn.

Så sött så att hon pallrade sig hem och hämtade en chokladbit som hon ville bjuda Nicco på. Nu vet inte jag vad äldre människor tänker på då dom har en tendens att bjuda på sånt som dom själva lärt sig att tycka om, fyllda chokladbitar som kan innehålla både marmelad eller sprit, ingen hit för en 2-3 åring precis.

Nicco tog glatt emot chokladen, in med den i munnen så började hon rynka på näsan, spotta och fräsa, gömde sig bakom soffan där mormor satt och tog ut kletet hon hade kvar i munnen och släppte ner det på backen.

Tanten missade hela cirkusen då hon var upptagen med att titta på fåglarna och småprata med oss, men jag bevittnade det hela som utspelades sig bakom soffan, och när Nicco fått ut alltihop ur munnen och rensat halsen så blängde hon på tanten och sa: Kissa på din blöja!!!

Hahaa…ja jösses, vad säger man, mormor som suttit och även hon deltagit i uppvisningen till viss del, hörde även hon, vad Nicco sa, men som tur var, inte tanten, utan hon fick gå vidare i tron att hon gjort ett barn lycklig över en chokladbit.

004

005

Här sitter Nicco bakom Hanna Frank på moppen, en glad liten prick 🙂

Idag ska jag på möte på jobbet, men innan dess vankas det frukost och sedan en eller två promenader till med Winstone, så han klarar sig själv en stund. Önskar er alla en fin måndag!

Rosa

Av , , 21 kommentarer 6

Dagens fototriss går i Rosa bandets tecken och en tanke, och förhoppningsvis en massa stöd, skänks till cancerforskningen och deras kamp mot bröstcancer. http://www.cancerfonden.se/sv/rosabandet/

Jag kan ju i det här fallet inte låta bli att hänga ut ett bröst, jag kunde inte redigera så det blev rosa, men en liten rosa kant i alla fall. Bröstet som förövrigt hänger inne i vårt badrum, är en designad tavla gjord för Blommor & Bin:

Foto0865

Sen fortsätter jag med en bild tagen på en rosa tjej, barnbarnet Sally, som får symbolisera framtiden, och vad skulle vi vara utan den?

Foto0408

Och slutligen en bild på en rosa parfymflaska som jag fick av min morbror Börje, för 36 år sedan och den står jämte min oranga halloween blomma i rosa kruka, svårt att hitta rosa saker hemma hos oss, ingen favorit färg, direkt 🙂

Foto0874

Fler rosa bilder i rosa bandets tecken hittar ni här: http://fototriss.blogspot.se/

Bör finnas i var mans hem…

Av , , Bli först att kommentera 7

Nu ska alla pepparkaks älskare få sig ett tips:

Foto0862

Dessa skorpor bör finnas i var mans hem…. Jättegoda, hårda, pepparkakssmakande skorpor som man inte bara kan bjuda på i brist på annat, man kan ta en själv, till kvällskaffet, jag lovar 🙂

Vi fick faktiskt oväntat besök igår och vilken tur att hemma hos oss har det alltid funnits och finns än idag, Gevalia i kaffeburken. Det var Monika och Björn, från ”gammgården” som susade förbi och Åke råkade vara ute just då så han bjöd in dom på kaffe.

Och en högpoängare till… jag hade ju en påse med dessa skorpor hemma så dom slapp en slät kopp kaffe, dom fick något till.

Jag var ut en sväng och handlade annars var det bara Winstone jag rastade med jämna mellanrum. Kallt så det räckte till men blåsten lugnade då ner sig till kvällen.

Nicco och en kompis till henne tog moppen och åkte upp på Umedalen till en annan kompis, när dom sedan skulle hem, så startade inte moppen, kul, kul… samma sak var det i fredags då hon skulle hem från skolan. Batteriet måste ju vara slut, och kylan suger ut det där sista i batteriet.

Hon kör ju dessutom inte så långa sträckor åt gången så den hinner väl aldrig laddas upp ordentligt. Jaja, vi får se, jag vet inte om hon tänkt köra moppe hela vintern eller om den ska ställas undan och hon börjar ta bussen istället, det jobbiga där är att härifrån går den bara en gång i timmen, obra om man missar en buss då. Fast om man går en bit så finns det andra bussar att åka med, även om dom oftast är fullproppade.

Nåja, nu är det väl bara att ta sig an den här dagen och se vad den har att bjuda på, önskar er alla en toppen söndag!

Foto0864

Maria Lundmark Hällsten