*skakar på huvudet*

Jag var tvungen att åka på Djurmagazinet i förrgår… Winstones mat är nämligen försvunnen. Mm, jag vet, jättekonstigt! Jag har hans mat på samma ställe i samma skåp som jag alltid haft, jag var tvärsäker på att han hade mat kvar, då jag åkte och köpte käk till Enya, men när jag kom hem och skulle fylla på deras förvaringslådor så fanns hans mat inte där den då brukar.

Ok, antigen har jag varit tillfälligt sinnesförvirrad (ja jag vet, lätt att skylla på, det kan ju vara långvarigt också), och lagt maten på ett annat… mycket smartare ställe. Eller så hade han faktiskt slut, och jag kom ihåg fel.

(klart du kommer ihåg fel, matte, vad annars?)

Nå, så var det ju det där med Eloise, och veterinären. Jag gick ut en sväng med Winstone innan jag skulle ta henne dit. Det blev lite kort om tid och jag tänker… tur att jag vet vart jag har hennes bur. Denna bur har vi köpt enkom till Eloise eftersom hon behöver plats efter sin lilla, stora kropp.

Kommer hem och springer nerför trappan till källaren och rummet där den stått ända sedan jag köpte den, i över 1½ år, och vad tror ni, står den där eller? Näpp, den finns inte att uppbringa i hela källaren, Åke har stökat, bökat och letat, jag sprang runt där från rum till rum och letade men icket.

Det enda jag fann var den gamla, lilla buren, som hon just sepass kan vända sig i, men jag hade inget val, faktiskt, hon fick klämma in sig där och vi åkte iväg, kom fram med 2 minuter tillgodo.

Nu är det ju som Åke säger: Hur fasen kan en bur på en kvadratmeter, bara försvinna från jordens yta??? Jo, här kan den det, det vet vi, sen tidigare 🙂