På utdöende, eller?

Det var den helgen det, lite påskpyntande fick jag till. Jag och Birgitta åkte ut på Plantagen i lördags och jag köpte 3 blommor till matrummet:

Sen har jag i vanlig ordning, påsk-pyntat ute i syrenen, alltid lika kul att sätta upp men skittråkigt att plocka ihop, undrar varför det ska vara så?

Samma sak som när man var barn, att dra fram var ingen sak, men jädrar då det var dags att städa ihop. Tur att man på den tiden inte hade så mycket saker att hålla reda på, idag hade man väl blivit gråhårig redan som tonåring, efter allt ihop och upp plockande.

Inte ens fösta maj, och det är bart ute, hm…det vet jag aldrig hände heller, då man var liten. 1:a maj fick man ta fram cykeln och inte en dag tidigare, samma sak var det med träskorna, det var ett speciellt datum, det där, 1:a maj.

Idag cyklas det året om, träskor vet jag inte om så många springer runt i, men jag undrar hur det hade låtit förr, om man haft dom där tunna tygskorna på sig, i minus 20 grader, vet ni, jag tror inte det hade hänt ens en gång. Kanske vid något speciellt tillfälle men inte annars.

Jag saknar allt lite grann hur det var då man själv växte upp, titta ut genom fönstret idag…inga barn där som hoppar hopprep, kastar kula, ritar hagar, eller andra lekar, som kurragömma (ok, om dom leker det och man ser dom, så hade dom inga skills på det), brobro breja…Askidaskida…och allt vad det hette.

Nä, det är nog på utdöende känns det som. Nu är det skateboard och studsmattor, mobiler och datorer. Jaja, lite att göra åt saken, det är bara att hänga med. Hoppas på en fin måndag, för er allihop!