En blivande arkitekt, eller…

Pratade just om Sally…hon har ett minspel då hon pratar, ungefär som om det hon säger, faktiskt är den enda sanningen. Och ibland lite frågande, men med en blick som ser aningens allvetande ut. Hon kan också slå ut sina händer, som för att understryka, att det hon säger stämmer eller för att visa att det vi säger är lite konstigt…faktiskt.

Hon hade kommit in i Niccos storrum, där Nicco sov då dom var här. Hon hade börjat med att ställa frågan om den där väggen, verkligen hade varit där hela tiden. Ja, svarade Nicco. Hur länge har den varit där då, frågade hon, i hundra år eller? Nä, sa Nicco, 50 år. Så här många alltså, sa Sally och visade sina 5 fingrar. Men ska du inte ta bort den då? Fortsatte hon… så jag gissar på en blivande arkitekt i släkten.

Theresé som kan titulera sig som kvalitets ansvarig på Ge Health Care, håller nu på att drilla Sally att säga, om någon leksak på förskolan går sönder, att det där minsann, är eller var, en klen konstruktion. Jo, hon kan nog lära sig både ett och annat, Sally 🙂

Igår tog vi årets första premiärtur med Buicken. Winstone satt på plats, redo för start:

Gick som en klocka…enda problemet är att baklyset inte ville funka, bara då man bromsade, hm…måste också rengöra taket på insidan, såg inte fräscht ut, och nu håller det väl snart på vara dags att åtgärda lite grejer på den.

Hoppas på en bra dag, för er alla!