Vi bryr oss…skönt att veta

Jag upphörs aldrig att förvånas över hur lååång Buicken är, man kan ju tro att den rullat fram en bit, men inte…jag står ända mot kanten 🙂

Jag åkte upp på Coop efter jobbet igår, och sedan kom jag hem till en nykokt termos med kaffe, Nicco hade fixat det, så vi satt ute en stund, hon har noterat en kaja som hon sett på vår gård flera gånger, och den verkar skadad, så hon tänkte se om den kom igen så skulle han få lite käk, men den kom inte fram.

Vi kom osökt in på ämnet fåglar och vi har skräckblandade minnen av den där intorkade saken jag hittade ifjol, plockade upp den och slängde iväg den med ett skrik, det såg ut som en groda. Nicco kom sedan ner och vi lade upp ”saken” med hjälp av en pinne, för att se vad det var…då såg vi…att det var eller varit, en fågel, och vi säger samtidigt, awww, nääää, och det lät som om vi just sett världens gulligaste dunboll, så var inte fallet, kan jag avslöja, det såg ut som ett urtidsmonster, men det var en pippi.

Sen kikade jag runt lite på nätet igår kväll och såg en massa bilder på människor som räddat olika djur i nödsituationer, och jag undrar lite över varför man är så där…man skjuter fåglar, älgar och annat vilt, men om man hittar ett skadat djur, vill man rädda den för allt i världen, vad är det som är inbyggt i en, som gör att man gör så? Empati, ja alla gånger, man vill inte att någon ska lida, och det är ändå skönt att veta att vi ändå bryr oss, här får ni lite bilder:

Och för all del, länken om ni vill se alla gripande bilder: http://www.gurragillar.se/manniskor-visar-djuren-karlek/

Idag blir det att städa lite i Buicken, och tvätta utsidan, Åke ska putsa fälgarna har han sagt, det blir en färd med Tina, Christian och deras 2 bröllopsvittnen i eftermiddag, och till kvällen skjutsar jag ner dom på stan, där dom bokat bord för middag och annat, och hädanefter blir det då att kalla Tina för fru Tina, vad annars 🙂

Önskar er alla en fin dag i solen!