Det var söndagen, det!

Av , , 4 kommentarer 8

Kolla vad vi hittade igår, jag och Winstone:

Foto0928 Foto0929 Foto0930

Nämen, en informationstavla, över företag, här på Västerslätt, men den är väl gömd, övervuxen av björk och sly, så jag förstod inte först vad det var som gömde sig därbak, men nu vet jag, svårt bara att läsa vad som står på den 😀

Nu är stolarna klara till balkongen, lagom till, snudd på, minusgrader ute, fast då är dom ju fix och färdiga till nästa säsong och vi får tid över till annat, dom blir snygga därute, tycker jag.

001 - Kopia 002 - Kopia

Sen blev det ett jädrans kvittrande ute, lät nästan som en hel koloni med fladdermöss, men det var fåglar som hade söndagssamling i björken:

006 - Kopia 008 - Kopia

Vi åkte till Norum och lastade Theresé motorcykel samt en kanot:

017013 - Kopia 011 014

Jag passade på att plocka några deciliter blåbär så det blev en burk blåbärssylt som passade alldeles utmärkt till gårdagens middag, plättar (tunnpannkaka som vissa säger) och grädde, jodå.

Jag jobbar i eftermiddag så snart ska jag väl sätta igång med förberedelser inför middagen, så är det gjort, hoppas på en bra dag, för er alla!

Chockartad upplevelse!!!

Av , , Bli först att kommentera 10

Vi hade ju bestämt en lunch dejt med Niccos Tio, och Tia, Tina och Christian igår. Vi är alla överens om att det inte bara var god mat, det var trevligt sällskap också, mycket att prata om, och diskutera, världsfred, valet, skola och fritid.

Efter lunchen gick vi dom 100 metrarna hem till deras nya lägenhet, där hade Tina fixat inte bara kaffe utan även en av hennes specialare, chokladpudding med smak av hemlagat i hjärtskål med lagom hemvispad grädde…typ och en liten likör till kaffet, gott!!!

När vi kom hem…ja jösses. Åke sätter sig ute på en stol, jag och Nicco låser upp och går in för att hälsa på Winstone som är lika glad som alltid då vi kommer hem, spelar ingen roll om vi varit borta 10 minuter eller 1 timme, plötsligt en ganska rejäl smäll utifrån köket???

Vi tittar på varandra, ungefär som: Vad f-n har nu katterna hittat på??? Nicco tvär smyger fram till köksdörren för att tro sig hinna se vad dom gör, men hon möter bägge katterna i hallen och det låter fortfarande i köket…*skräck*

Sen skriker hon…

Det är en kaja i köksfönstret…inte utanför, utan på insidan, vi skriker nog bägge två, jag tar Winstone och sätter fast honom ute, påkallar Åke som inte heller fattat vad vi hållit på med, bankat så där på fönstret, fast det var ju den lilla kajan som ville ut, inte vi.

Åke kommer in och får tag i den då den flaxat ut i hallen och satt sig i Enyas matfönster, han kommer ut på bron med den, öppnar sina händer och där gjorde den ett snyggt sorti och flaxade iväg som om inget hade hänt.

Jag vänder mig om och tittar på Eloise som sitter därinne i hallen, hennes min är obetalbar…dom största ögonen ever, och munnen lätt öppen, stel som en pinne och bara stirrar ut. Hon tänker säkert: WHAT THE FUUUDGE, var det där??? Alternativt: VAD GÖR DU??? Släpp INTE ut den, jag vill HA…

Den blev städning, så där på lördags eftermiddagen, pippin hade varit in i kök, hall, och tv rum, tippat ut någon blomma så där och bokstavligt talat, skitit i att den var inomhus. Vilken cirkus det måste ha varit här.

001 002 003

Alltså fatta, ur fågelns perspektiv, den kanske satt däruppe med ett gäng polare, på skorstenen, dom kacklade på om vad dom skulle göra i helgen, plötsligt blir en kaja full i fan och kickar till honom i baken och han ramlar ner i skorstenen för att sedan få upp ventilen i vårt kök och hamnar ur askan i elden, här sitter 3 djur och stirrar på stackaren.

Winstone gillar ju fåglar…att jaga, katterna är ju också jägare, men här vet i tusan, den blev nog för stor.

Och tänk er nu vice versa, här är en hund och två katter som chillar i lugn och ro, plötsligt öppnas ventilen och in i köket kommer en fågel, säkert inte alls tyst som en örn på jakt, utan skränande. Undrar vad som rörde sig i deras huvuden, wow….en leksak…cool, DET ÄR MIN!!! Skriker Winstone och börjar jaga…eller ja, det vet vi inte och det får vi aldrig veta heller, lika bra det 😀

Huvva, vilken upplevelse, för oss allihop, inte minst för kajan och våra djur, men även vi blev ju lätt chockade innan man fattar vad det är och hur det gått till. Jaja, det ska alltid varar något här, som händer… vi är van 😀 Hoppas på en fin söndag, för er allihop!

Livet lekte…en kort stund!

Av , , Bli först att kommentera 11

Våra katter, Enya och Eloise, håller ju på vara till åren, 10 år blir dom i februari, och det är inte så ofta, numer, som dom busar med varandra, ensam, ja…men ihop, njae…det slutar med morrningar och fräsningar och en smäll på skallen av den som är snabbast.

Dom fick upp ett il, i förrgår, Enya kommer från ingenstans och hoppar rätt på Eloise och sätter fart och jag hinner se att dom verkligen har skoj och då…vaknar Winstone, rusar in i hallen och skäller till så bägge katterna springer åt var sitt håll, där var det färdiglekt.

Winstone som inte brukar bry sig, han kanske ville att dom skulle lägga ner innan dom skulle börja bli hårdhänta. Eller så ville han joina dom, på sitt sätt, fast det var inte dom så pigga på. Dom förstår verkligen inte varandra.

Foto0919 Foto0920

Enda gången dom är sammansvetsade, alla tre, det är vid 17 tiden på kvällen, mat dags…Eloise springer och jamar, Winstone och Enya hakar på, dom låter inget men följer varje rörelse jag gör, med stort intresse. Winstone snurrar runt runt, på golvet varje gång jag tar ett steg åt skåpet där deras mat finns. Ja, vilket gäng, vi har.

Igår då vi var på väg hem, jag och Winstone, från långpromenaden, kom vi in på vår gamla parkering, borta på Näckrosvägen, där har dom kostat på och gjort ett större avstånd till garagen och gräskanten, så ingen ska bli in-parkerad.

Men jag undrar hur dom som parkerar utläser snedstrecken på asfalten???

Foto0915 Foto0916

Dom har ställt sig så rakt dom bara kan, men på andra delen av parkeringen står alla snett, vilket jag tror är meningen med tanke på strecken som är ritade där. Jaja, dom kanske skrev ut kortet på nätet, vem vet, precis som alla måste ha gjort som har svårt att hålla sig längst till vänster om dom ska göra en vänstersväng…nä, stå mitt i vägen och blockera alla som ska rakt fram eller svänga höger…noll koll på övrig trafik, om ni frågar mig.

Idag ska vi ha familje-lunch på Shang-Hai…ja, Tina säger det, la familia, och Tina och Christian, får agera Niccos Tia och Tio…ehhh, typ 😀 Ser fram emot det, Nicco också:

Foto0924 Foto0923

Hahaa… önskar er alla en toppen lördag!

Komatsu…koma, kooo…

Av , , 2 kommentarer 9

Komatsu, koma, kontanter, komet, konstig, ja detta är ord, man inte ska använda i närheten av Winstone, han går igång och börjar skälla. Inte som en galning, men direkt, du börjar säga något som börjar på ko…så reser han sig, tittar på dig, och sedan *VOFF*, stirrar mot dörren, sedan mot dig igen och återigen, *VOFF*.

Han tror att man ska säga: Vem är det som kommer? Det kommer ingen, nu kommer Nicco, det är bara Åke som kommer…ja listan kan göras lång. Och nu  spelar det alltså ingen roll, vad man har för tillägg, ingen…vet han ju inte vad det betyder, nej Winstone, vi känner ingen som heter ingen, ingen är ingenting *suck*

Fast han är rätt gullig ändå, det hjälps inte 😀

Foto1074

Ännu roligare då vi åker bussen på långvägen, 80 på E4:an och vi knackar på plåten, han blir galen, hoppar runt och skäller och stirrar på dörren, som förövrigt är glas, så man ser ju rätt ut, ingen är där, och vem sjutton skulle knacka på i den hastigheten, men det förstår han inte, den lille killen.

Foto0402

Jag och Helena tog en kaffe nere på Strömpilen igår, hon träffade på en gammal jobbarkompis så vi satt vid hennes bord och surrade bort en stund, det var trevligt. Vi kom in på det här med bloggandet, vad det egentligen betyder, jag skriver ju för att det är roligt, samtidigt som det blivit en vana.

Stiger upp, slår på datorn, häller upp kaffe, surfar runt och sedan *pang* skriver man inlägget, precis som om det vore ett jobb. Men sa jag, även om jag skriver för min egen skull, så har det ju ändå gett en något tillbaka. Vi hade förmodligen inte suttit här tillsammans, om vi inte bloggat. Jag har ju även träffat fler, via bloggandet, som jag har kontakt med, det är ju jättekul.

Sen betyder ju olika människor, olika saker för en själv, vissa känner man mer ytligt, eller att man har en specifik sak gemensamt, som man pratar om, andra går in mer på djupet, man delar erfarenheter, åsikter och minnen, alla ger en något som man behöver för stunden, även om det är olika saker som erbjuds. Så kontentan blir väl, att alla är behövda och har något att ge, sedan finns det dom som jag inte umgås med, för att dom inte ger mig något, men säkert betyder dom nåt annat för en annan människa, så…

Nu är det i alla fall fredag, tänkte bara så att ni vet, det är bästa dagen på veckan, fast i min ålder, ja jag tror ju att detta är åldersrelaterat, så går ju dagarna så fort att det nästan upplevs som om det är fredag, åtminstone varannan dag, och det är inte dåligt, alls 😀 Hoppas på en bra dag, för er allihop!

Foto0908

Det ska alltid krånglas till…

Av , , Bli först att kommentera 9

Det blev som en hemma dag igår, Åke var ledig, han hade tid hos el doctore, och vilken miss vi gjorde då. Det stod att han skulle vara fastande från 20.00 dagen innan, och tiden han hade var 13.00 dagen efter. Rätt så lång tid att fasta, kan man tycka.

Jag sympatifastade med honom och sedan bestämde vi oss för att ta en räkmacka på Ullas, bara så där, därför att…den var verkligen god och efterlängtad, men det lustiga i denna historia var att han hade inte alls behövt fasta, det var det han skulle ha gjort innan hans förtida prov, skulle lämnas in, alltså…varför ska dom skriva och kryssa i papper, så krångligt att man inte ska kunna förstå vad dom menar.

Nåja, det gick då bra, både hos läkaren och att vara utan mat, niemas problemas.

Min läkare ringde också, angående provet jag lämnade förra veckan, och han sa att jag tydligen har reumatiskt, det var tydliga tecken då det sätter sig i nacken och armarna, jag har dessutom förhöjd sänka så…mja, jag vet inte. Bra att få en diagnos, men behandlingen gillar jag inte. Kortison…njae, vi avvaktar och ser om det lägger sig. Jag är inte så insatt i reumatiskt och vad det innebär, jag får läsa det till mig.

Men antar att det kan gå som i skov, där du har bättre och sämre perioder, varför vi skulle kunna avvakta och se om det blir bättre.

På kvällen åkte vi ut till Biltema och vi var inte dom enda som bestämt sig för att göra det:

053 055 057 063 066 069 070

Fina bilar och många var det 😀 Vi blev bjudna på kaffe och bulle, men det tog sin lilla tid att få det i handen, det var lååång kö. Vid sjutiden började vi rulla därifrån, ner på stan och tog två-tre varv, innan vi lämnade och åkte hem, en trevlig kväll!

Idag ska jag träffa Helena, vi tar en kaffe på nåt obestämt ställe, det ska också bli trevligt. Önskar er alla en fin torsdag!

Jååå, en påminnelse…och ett konstanterande

Av , , Bli först att kommentera 9

Skulle påminna om cruising sväng ikväll, för er som känner för det. Då träffas man på Biltemas parkering, klockan 18, och det är ordnat så att Biltema bjuder på kaffe och bulla för dom med bilar, (mellan 18-20) det är förövrigt Birgitta Palm-Ejlefall, i cruising gruppen på FB, som ordnat detta, snyggt jobbat och roligt med människor som är drivande och genomför saker 😀 Sen rullas det iväg en sväng…cruising, med andra ord.

997042_899098753452845_8868188440602178909_n

Winstone är bättre nu, det ser man väl…eller hur?

010 011 012 015

Avslutar med utsikten från vårt tv rums fönster, så här på förmiddags sidan:

004 005 006

Fast nu ljög jag, Enya ville också vara med på ett hörn:

007

*Pang*, där satt den!!!

Av , , Bli först att kommentera 9

Man har plastbyttor, askar och lådor till förbannelse. Men ändå, när man behöver en i absolut lagom size, då finns det inte att uppbringa i hela huset.

Nu hade jag ett litet lager i bussen, vilket egentligen är lite lustigt, för det är ju inte så att man står därinne och kör ett långkok för att fylla lådor med mat för framtida bruk…men, ja, i alla fall…

Jag tog in en burk därifrån som jag vet att jag köpte för säkert över 15 år sedan, med rött lock, en ”lagom” burk för en måltid…typ. Bra att fylla med yoghurt om man ska ha med på jobbet, till exempel. Så kom jag på varför jag inte gillat den där burken, locket går ju för tusan aldrig att ploppa dit, det lyfter på ena sidan, hela tiden.

Så hade jag då ingen annan att välja på, för någon dag sedan, jag tar i för kung och fosterland och plötsligt vrider jag lite då jag trycker och *pang* där satt den, men alltså hallå, det är ett lock som kräver ett litet vridmoment för att låsas fast, och den har jag alltså haft så där länge utan att ha vetat det, utan istället retat mig på hur man kan tillverka sånt där skräp 😀

Ännu bättre blev det igår då jag satt och fipplade på med mobilen, och plötsligt kommer åt en knapp på sidan som jag inte ens visste fanns, och nu du, ”Kul-Janne”, hittade jag verktyget för att låsa mobilknappar på ett snabbt sätt och inte behöver vänta en minut för att stoppa undan mobilen i fickan…där satt den ju!!! Ja jag säger då det, teknikens under, eller hur det nu var.

Önskar er alla en toppen dag!

 

Skitkul…not!!!

Av , , 2 kommentarer 9

Hade verkligen skitkul igår. Laddade för långpromenad med Winstone, han kräktes först, jaja, det kan dom ju göra ibland, dom små djuren. Vi hann gå, 50 meter bort, sen satte han sig och gjorde numero 2, det var inte nice, och det fastnade i hans vita päls.

Det var bara att sno om, hem, putsa upp honom med tvättlappar och klippa bort där det inte ville släppa. Japp, redo för sväng två, nu gick vi åt andra hållet, hann gå 250 meter den här gången sedan var det dags igen, och nu blev det inga tvättlappar utan duschen och sedan ligga ute på gården och torka…huvva!!!

Han fick lite kokt ris, och sedan var det bra, ingen mer mat den dagen, nu läste jag i efterhand att man egentligen inte ska ge något överhuvudtaget om dom mår dåligt, bara vatten, första dagen. Nå, det hände inget mer igår, så jag får checka läget idag och se om det var tillfälligt. Ris får han idag med, bara för att skona magen.

På väg till jobbet igår, fick jag reta upp mig…igen. I rondellen vid lasarettet, tar jag innersvängen, det ligger en bil på högersida om mig, vi åker ut och tror ni inte att människan kapar kurvan, precis i fronten på min bil, det var bara ogjort att hon skulle knäppa framskärmen.

Jag tutar och det kan jag lova, att Buickens tuta, låter inte snällt, utan väldigt elakt, speciellt om jag också blir uppretad 😀 Hon vinkar med handen för att visa, typ…förlåt, jag gjorde fel. Mm, får gå för den här gången, tänker jag i mitt stilla (fast lätt uppretade) sinne.

Kommer ner till rödlysena vid tunnelbacken, hon lägger sig i vänstra filen och jag tar den högra, det blir grönt och hon kapar även den kurvan och åker in på högra körfältet…alltså….oj, en sån där gång skulle man få följa efter och ta ett snack med chauffören, snacka om att ha noll koll.

Lite ok, att göra det om du är ensam på vägen, men då krävs det, att man är just det, ensam, fast det är bara jag som säger att det är ok, egentligen inte alls, man får inte gena i kurvor och rondeller, end of discussion!

Idag har jag två tider att passa, en nu, om en halvtimme, så varför jag sitter här och skriver, begriper jag inte, och nästa vid 11.30 tiden, då är det tandläkaren som står på tur, usch…nog trodde jag att jag hade bättre saker att göra, än det. Hoppas ni får en bra dag, allihop!

014

Maria Lundmark Hällsten