Testkört och grubblat lite

Ja då har vi testkört broddarna, igen. Jag har i alla fall kommit fram till varför dom inbyggda broddarna i skorna, inte är lika bra som dom man sätter på. Jag har stått och jämfört, kliat mig i skallen, grubblat och så…kom jag på det.

Själva taggarna ser exakt likadana ut, och det är samma längd på dom, men, dom inbyggda, sitter ju i en flärp som man kan vika tillbaka, och dom stummar inte, utan ligger ju mot gummisulan. Om jag trycker på flärpen med fingret (lika med att jag går på dom) så åker själva brodden in i gummisulan så det som sticker ut av taggen, kanske bara är någon millimeter…med andra ord, värdelöst.

Det enda som är positivt är att dom duger då det är väldigt lite halka, och man behöver inte känna sig dum då man traskar in i en affär.

Och apropå halka, vinter och underlag, i mitt bläddrande i dom gamla tidningarna, hittade jag även reportagen då mina föräldrar var med om en tragisk bilolycka med dödlig utgång. Detta var olyckan jag skrivit om tidigare…det var 1977, och jag visste om att den skulle hända, 1 vecka innan det hände.

005 023

Fråga mig inte hur jag kunde veta detta, och inte heller hur jag kunde be till Gud, att mamma ”bara” skulle få bryta ett ben, det var det värsta jag kunde tänka mig och som man kunde överleva. Hon överlevde, med ett krossat lårben, pappa överlevde också.

Den morgonen berättade dom på radion om en dödsolycka utanför Tierp och jag log lite då jag berättade för farmor att det var mamma och pappa. Tok…sa farmor och viftade bort det. Sedan kom tidningen, och namnen som stod där. Farmor skulle då berätta för mig och jag sa återigen, men det var ju det jag sa.

Jag var närmare 20 år, då farmor berättade detta för mina föräldrar, hon ville inte tro att det var sant, men jag kommer ju själv ihåg detta, som igår. Hur dåligt jag mådde innan olyckan, och att jag inte vinkat i fönstret då dom åkte, och denna förtvivlan att veta att det skulle hända något, men jag ville inte att mamma skulle dö. Ja, obegripligt, men sant, det händer många konstiga saker i våra omgivningar och mycket man inte kan förklara, så det är bara att acceptera.

Åke är på kurs idag, arbetsrelaterat förstås, så jag tänker minsann städa lite inne i vårt sovrum, tror jag, bära bort böcker kanske, och sätta upp andra saker på stringhyllorna. Det gjorde jag i badrummet igår, ja badrum förresten, vi har ju inget badkar bara dusch därinne, så det kanske bara heter toalett? Jag rensade bort och gjorde en liten rockad, blev bra tycker:

024 025

Önskar er alla en toppen lördag!

018

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , ,

2 kommentarer

  1. Helena Nilsson Springare

    Du har ett riktigt mysigt badrum.. Överhuvudtaget så är hela din kåk ett mycket trevligt plejs *bjuder in mig själv inom en snar framtid*
    Haha… å vad gäller ditt porslinsbröst så har jag nåt liknande, fast en vas… å förmodligen inte lika värdefullt haha…

    Kram H

    • Maria Lundmark Hällsten (inläggsförfattare)

      Du är så välkommen, bara hojta till. Apropå bröstet så är det i polyeten/plast, inget porslin som man kanske hade kunnat tycka skulle inbringa ett större värde 😀 //Kram

Lämna ett svar till Helena Nilsson Springare Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Maria Lundmark Hällsten