Jag körde sönder…

Vi kom fram till ett daggigt, småkallt Fällfors, strax efter 12, på torsdag natt. Det var inte mer att göra än att kasta ut sakerna som stod i vägen för sängarna, så man fick gå och lägga sig och be en liten…till vädergudarna, att det skulle bli fint, på fredagen.

Dåligt med sömnen, då jag vaknade efter någon timme av att bussen hade som slagsida och jag tyckte att jag fick kravla mig upp till huvudkudden, lade mig på tvärsan, och sov väl nån timme åt gången. Och visst hade bussen stark lutning åt ena hållet, man fick ta i, för att ta sig upp 😀

Det var lite blåsigt, småkallt på morgontimmen, bussen klossades upp, lossade Camaron, ut med markisen, och medan Åke gjorde i ordning bilen för besiktning, så gick jag på förarmötet. Solen böt igenom och vädret blev verkligen toppen, om än blåsigt, men det var medvind 😀

Jag började med en tid på 13.98, körde för fort, ändrade till 13.58, körde för fort igen, nämligen 13.48, och sen vände det, det har varit ett enda gissande på tider. Och jag tycker inte jag kan göra annat än gasa järnet. Sen är det upp till väder, vind, bilen, you name it.

Nå, jag blev då inkvalad och det är huvudsaken. Vi var även på Roger Andersson om detta med hans färg på sin crooccs, nu var det en grå färg han hade på sig. 4 kval körde vi på fredagen och näst sista kvalrunden, då hände det…jag hade kommit över mål, rundat kurvan på retursträckan, och skulle veva ner rutan för att få in lite luft, pang, så knäckte jag fönsterveven, och det, mina vänner, var det enda haveriet för vår del. Inte en enda gång, lyfte vi på huven…bra bil, va 😀

Sedan avslutades kvällen i gott sällskap med våra grannar Ola Åbergh med sitt sällskap Eva.

Lördagen bjöd på ännu bättre väder och jag hade redan kvällen innan, skrivit 13.62 på rutan. Jag gick ner på förarmötet, och döm om min förvåning, då Roger pekade på sina skor, han hade bytt, så nu satt det ett par blå crooccs på fötterna, vilken lycka, nu skulle väl turen komma tillbaka.

Nicco följde inte med till starten, utan låg kvar i bussen och lyssnade på speakern. Jag kör och tycker det känns toppen, kommer in under markisen, efter avslutad runda, Nicco kommer ut ur bussen med ett stort smile, jag hade kört på 13.63 och var kvaletta med 1200 tusendelar fel marginal. Och därmed var det bevisat, man ska aldrig byta ett vinnande koncept, Roger måste fortsätta med sina blå 😀

Och där åkte också Ola Åbergh ner från sin andra plats till en tredje, och skulle ta ett allvarligt snack med Roger, om dessa skor, han lät inte god 😀

Lyckan blev dock kortvarig, då Pata Söderberg, en jäkel på att sätta tider, slog min med 2 tusendelar och jag åkte därmed ner ett pinnhål, och blev kvaltvåa. Sen var det dags för eliminering och jag tog mig till sista rundan, innan finalen, då jag mötte Pata, och vi gjorde bägge två, samma misstag, körde för fort, jag körde dock mer, för fort än han, och jag var ute.

Och efter det fick han Möta Kim Månsson och den rundan blev han vinnare i och segrare för denna tävling. Vi pratade efteråt, och jag sa till honom, att det absolut roligaste av allt, var att jag hade ett handikapp på exakt 4 sekunder, jag fick alltså starta 4 sekunder innan, och han, kom aldrig ikapp, och det är sällan, detta har hänt, jag fick också nöjet att möta Ola i ett kval, då han startade med handikapp, jag körde ikapp, och passerade, vilken känsla 😀

Sammanfattningsvis, en toppen tävling, bra väder och där hade vi också tumme med någon, då vi nästan hade packat ihop allt, så kom regnet och det var inte nådigt vad mycket vatten det fanns däruppe. Middag på X:et och hemma vid halvnio tiden igår, och nu får man njuta lite sol igen, härligt! Hoppas på en fin dag, för er alla!