Nu så…

Av , , 2 kommentarer 13

Ja, det blev ju lite spooky här i huset igår kväll, då vi kunde styra kylskåpet via lilla plattan på spisen. Inget funkade i tv rummet förutom ett uttag, där vi hade en lampa. Andra lampor svajade i ljuset och en, ville som ge gnistor.


Nå, Åke ringde S.P.A som kom hit idag och lokaliserade felet till jordfelsbrytaren, som gått sönder. Så nu har vi en ny, och allt funkar som vanligt. Jag vågar dock inte, slå igång mikron, då jag tänker att det kanske var den, som utlöste felet, dock inte brytaren, där syntes inga fel…igår.

Jag steg upp strax innan 5 i morse, för att vakna till liv, innan vi skulle iväg till Lycksele och mitt återbesök på lasarettet. Nicco följde med som moraliskt stöd och hungrig shoppare på Dollarstore 😀

Jag har idag, tappat 35 kilo, det var bara 1, av alla prover som visade på en brist…och det handlar om äggvite ämne i blodet. Och det kan man höja genom att få i sig mjölk proteiner, såsom ost. Mm, jag ska grunna på den, jag är inte längre så överförtjust i just ost. I övrigt tyckte han att allt bara såg bra ut, och jag tycker ju att det även känns så.

Det blev en frukost macka på lasarettet, Nicco ville invänta lunchen, så hon nöjde sig med kaffe:

2016-02-19 08.51.39Sen Dollarstore, där vi, hör och häpna. strosade runt i en timme…helt obegripligt. Köpte lite hundgodis, kattgodis, talgbollar till fåglarna härute, lite schampoo och sånt där. Kollade in lite olika prylar:

2016-02-19 10.37.49 2016-02-19 10.43.10 2016-02-19 10.53.23Efter det tog vi sikte på LB konditori, där dom förutom bakelser och godsaker, serverar olika sorters luncher. Vi mötte upp Jocke där, Niccos vän, och sen beställde vi in en nachotallrik att avnjuta. Min andra nachotallrik, ever. Min första åt jag då vi åkte hem från julfirandet i Järlåsa. Den satt fint 😀

2016-02-19 11.34.25Hemresan gick bara bra och strömmen är nu tillbaka, härligt på min ära 😀 Jo jag köpte en liten skylt också, som en viss person ska få, då h*n fyller år *fniss*

2016-02-19 19.31.45Ha en fin fredagskväll, allihop!

Går troll i väggarna

Av , , Bli först att kommentera 9

Det blir ingen blogg idag, åtminstone inte nu på morgonen. Jag skulle köra mikron igår kväll och då blev vissa saker sttömlösa. Till exempel kylskåpet, många lampor, och vår uppkoppling. Men vi hava förtröstan, allt funkar om vi sätter igång den lilla plattan på spisen…eller är det då, man ska bli orolig? Jag och Niccolina åker då till Lycksele om drygt 1timme så Åke får ringa nån expert, vi kan ju inte ha det så här, hela helgen. Ha en fin fredag, allihop!

Bli först att kommentera

Mamma, är lik sin mamma…

Av , , Bli först att kommentera 11

Jag och mamma var på stan för några veckor sedan. Vi gick bland annat in på en smink butik, och där fick jag till min förvåning se, mamma in action. Nu fattar jag vem jag släktar på 😀

Nicco som ofta säger till mig att inte röra vid saker, för då går dom sönder. Här fipplade mamma med nån grej hon ville kika på och rev ner den på golvet, plockade upp den och rev ner nästa sak, 4 gånger hamnade grejer på golvet innan vi tackade för oss.

Vi fortsatte in på hobby butiken, där fick jag först höra en liten diskussion, mellan en pappa och hans dotter. Jag gissar att flickan var i 3-4 års åldern och hon var vansinnigt sugen på att få med sin några pärlor hem.

Det ville nu inte pappan, utan han sa att hon snart skulle fylla år, så…och han kunde lägga det till hennes önskelista, fast njae, dottern ville inte lyssna på det örat utan fortsatte tjata, så sa hon: Men jag vill ha dom där pärlorna! Ja, sa pappan, jag vet, för att du är precis som din mamma.

Hoppla, tänkte jag, det där lät lite halv avancerat. Kan det vara så att han var aningens missnöjd med mamman, eller vad tänkte han där, hur ska dottern uppfatta hans uttalande? Nä, han var nog mest bara less, och visste inte riktigt hur han skulle hantera situationen.

Min mamma tassade runt hyllorna och då jag stod i kassan och skulle betala kom hon med en hel pinne full av saker. Den hade ramlat ner i handen på henne, haha…jag frågade om hon höll på att modifiera hela butiken. Sedan ville hon följa med expediten för att se hur hon gjorde för att sätta upp inredningen igen…varför då sa jag, för att du ska kunna fixa det själv, nästa gång, eller? 😀 Jaja, det är ju tur att vi kan skratta åt eländet.

Jag träffade en gammal granne till oss, igår, Britt heter hon, och hon tipsade om programmet, fråga doktorn, som gick i måndags. Där tog dom upp magoperationer av olika slag, bland annat den jag gjorde, gastric bypass. Så jag gick in på den här länken FRÅGA DOKTORN och har hunnit se halva programmet, ska fortsätta senare idag, nu ska jag börja röra på mig, få in mig lite hemkokt välling och släppa upp katterna innan jag och Winstone, kilar ut på promenaden. Ha en fin torsdag, alla mina vänner!

imagesMinioner

Inte är det jag, det är fel på…

Av , , 2 kommentarer 11

Idag fyller Tina år och dagen till ära, ska hon få lite bilder från sitt Torrevieja, jag vet ju hur hon brinner för det 😀

033-768x1024 083-768x1024 Foto1603-768x1024 040-1024x768 050-1024x768 Foto1592-768x1024Och med dom bilderna säger vi Grattis, från alla på Ettan och hoppas du får en toppen dag!

Nicco var ledig igår så vi käkade lunch ihop, och då kom vi in på samtalsämnen såsom saker att göra sig illa på. Ja, det har man ju gjort otaliga gånger, men sån där riktig smärta just vid olyckstillfället, finns nog inte. Då bubblar det i så mycket annat att man inte känner hur ont det gör.

Och tur är väl det. Jag har landat på hakan 2 gånger, i samband med att jag suttit på en cykel. Den första gången, var jag inte äldre än 6 år, kanske, och ett barn på vår gård, hade en cykel med ballongdäck. Jag tyckte den såg jätte intressant ut.

Jag förhandlade till mig en åktur på den cykeln, men tog mig inte speciellt långt, jag kraschade in i kantstenen och landade med skallen i asfalten. En pappa, som bodde i höghuset, råkade se alltihop från fönstret och kom till min undsättning. Han visste vart jag bodde och bar hem mig till mamma.

Mm, och jag skyller hela olyckan på dessa ballongdäck, vad var det för uppfinning, dom var ju alldeles för breda, utan dom, hade jag ju inte kommit in i kantstenen, eller hur? 😀

Nån smärta kommer jag inte ihåg, men jag vet också att om man får en hjärnskakning så kommer man inte ihåg vad som hände och varför. Och hjärnskakning hade jag och fick ligga en natt på lasarettet.

Andra gången slutade också med ett lasaretts besök och övernattning samt lite ihop syning på hakan, jodå, vilka talanger man besitter…not! Och det kanske är den största anledningen till att cyklar inte alls räknas som nåt jag litar på. För det kan ju knappast vara mig, det är fel på 😀

Nä, nu har jag lite saker jag ska hinna göra undan innan jobbet kallar, så jag önskar er alla en fin onsdag!

Fruktsoppa, nej tack!

Av , , Bli först att kommentera 13

Fruktsoppa kommer för mig, alltid att påminna om en tant/dam, i den övre åldern. Jag var i tonåren och gissar att hon kanske var runt 75-80 år, och hon bodde på granngården, uppe på Mariehem.

En sån där, lite annorlunda människa, som man då, inte riktigt förstod sig på. Lillebror, Lars, han var ju inte så gammal, och berättade om denna tant, som alltid bjöd honom på fruktsoppa. Mycket märkligt! Men det var inte bara det, om soppan, utan han berättade också, att hon hade 7 lås, på insidan av dörren, och alla skulle låsas.

Det där lät ju helt galet, och lite mån om lillebror var man ju allt, så jag ville kolla om detta kunde stämma, och huruvida, hon kanske var skvatt galen och bjöd på förgiftad fruktsoppa. Ja ni vet, barn och ungdomar kan ibland ha vilda fantasier 😀

Jag följde med honom dit, och mycket riktigt, efter en påringning på dörren, så hördes skrammel av alla lås, som skulle öppnas. In fick vi komma och rassel rassel rassel, så var dörren säkrad igen. Det var nog lite nervöst ändå.

Och jo, hon frågade om det kunde passa med lite fruktsoppa. Lars tog tacksamt lite grann, men jag hoppade den, har nog aldrig varit så förtjust i just fruktsoppa. Eller så var det den omtalade självbevarelsedriften, som hejdade mig, om den nu var förgiftad, så skulle åtminstone jag, kunna bjuda på en fight.

Och nu något ännu mer märkligare, hon hade inte en endaste pryl, i köket, och dörren in till stor rummet var…tadaaa, låst. Nå, hon låste upp den dörren, hämtade vad hon nu behövde och sedan gick hon till kylskåpet och kunde servera fruktsoppan, till lillebror.

Så här idag, med lite erfarenheter om hur världen kan se ut, så förstår jag ju att hon hade fobier, och dom handlade förmodligen om säkerhet, ingen skulle komma dit och stjäla något av henne. Tog man sig in genom den första dörren så återstod ännu fler dörrar att fixa, innan man kom sig in till skattkammaren.

Synd var det ju alla gånger, om henne, för hur det än är, så måste det vara jobbigt att ha såna fobier. Att hon sedan släppte in Lars till sig, det är ju en gåta, och en ännu större sådan, att jag fick följa med. Men hon kanske inte såg just barn, som någon större fara.

Jag knäppte några juliga bilder igår, i solskenet, ser ni Winstone, här längst ner på bilden, snygg maskering 😀

2016-02-15 13.21.07 2016-02-15 13.21.19 2016-02-15 13.22.33 (2)Önskar er alla en fin tisdag!

Lååång start sträcka

Av , , Bli först att kommentera 13

Detta står att läsa skolverket
”PRESSMEDDELANDE 2016-02-12
För barn mellan ett och tre år är riktmärket för barngruppers storlek sex till tolv barn. För barn mellan fyra och fem år är riktmärket nio till 15 barn. Skolverkets nya riktmärken för barngrupper ska tillsammans med nytt stödmaterial bidra till att kommuner och fristående förskolor kan skapa en bra förskola för barnen.” Slutcitat
Precis som om dom idag, kommit på att det är obra med för stora barngrupper, och nu, tänker dom gör nåt åt saken.
2004, gick jag med i något som hette föräldraföreningen, vi hade kontinuerliga möten med skolpolitikerna om att få igenom, mindre barngrupper. Men det var knappt, dom lyssnade, lovade men det var inte så mycket som hände.
Oktober 2009 fick jag ett mejl, här är lite ur det:
”Vi som varit engagerade i föreningen känner oss nöjda med det arbete som vi har gjort under dessa år, vi har varit pådrivande i frågor som gäller att förbättra våra barns vistelse på förskolan och fått gensvar från För- och grundskolenämnden. Det har inte alltid varit lätt och vissa frågor har vi fått kämpa hårt för, som bland annat målet om 15 barn/ avdelning. Detta mål är inte ännu nått men att målet finns känner vi ändå är en vinst.

På årsmötet i våras beslutades det slutgiltigt att föreningen lägger ner eftersom det inte finns tillräckligt många som är villiga att fortsätta arbetet. De flesta av oss som drivit och varit engagerade känner att det finns mer att jobba för men vi känner att vi gjort vårt eftersom våra barn har slutat i förskolan eller bara har något år kvar och därmed har det inte funnits några som varit beredd att driva föreningen vidare.

Vi säger därmed tack för oss och hoppas att föräldrar oberoende om det finns en förening eller inte ska fortsätta att bevaka och engagera sig i förskolans verksamhet.”

 

Och det var slutet på den föreningen och det arbetet. Nu säger jag inte att vi lade grunden för detta, nya beslut, men att tankarna fanns redan då, och varför skulle det måsta dröja så här länge innan något gjordes åt saken.
Precis lika snopen blir jag då dom igår, talade om en skola i Sverige, där det är förbjudet med mobiltelefon i klassrummet, och att dom flesta tycker det är bra. Men jisses, är det någon överhuvudtaget, som kan säga motsatsen???
Snacka om dravel, visst kan eleverna vara utan mobil, under lektionerna, vart är annars koncentrationen, och vad lär dom sig.
På nåt sätt tänker jag, att om saker som bestäms, tar så här lång tid att driva igenom, så är det stora fel och brister, överallt, och det måste också vara en stor bidragande del, till varför det ser ut som det gör, idag, tyvärr. Och här menar jag skolorna, ungdomarna, och vart allting barkar.
Hade det varit mindre grupper, från början, så hade lärare sett alla barn, dom hade haft det mer lätt arbetat, och alla hade tjänat på det i längden. Dessa dröjsmål har ju blivit på bekostnad av våra barn. Men visst, bra att det då nu, händer något, tack för det…televerket!!!
Hoppas på en bra dag, för er alla!

ps. Kul att man kan sära på styckena i texten…(ironi), nåt är fel på denna sida, jag kan redigera, men det sparas inte som jag vill, sorry, men jag kan inte göra nåt åt det. Bara så ni vet ds.

Lång-Janne vann

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag och mamma var upp på NUS igår, och hälsade på en släkting som ligger där. Han har historier och ett berättar sätt, som ingen annan har. Och egentligen är man ju dum, som inte spelar in då han pratar, för ingen kan berätta om, det han sagt, och få till det som han.


Bred bondska, egna uttryck och med ett finurligt sätt att se på saker och ting, men är man bara med från början, så är det inga problem att hänga med i snacket 😀

Sedan hem och börja förbereda för middagsgästerna. Det var Kerstin och Jan B, samt Ingegerd och Jan A, som kom över hit. Kvällen till ära hade jag bytt ut julgranskulorna i lyktan på bron, till detta:

2016-02-13 23.20.19Presenter hade dom med sig också, en fin blomma från Kerstin och hemkoke lingonsylten och blåbärssylten från Ingegerd, vad gott, med blåbärssylt och plättar 😀

2016-02-13 23.27.10Jag bjöd på ugnsstekt fläskytterfilé som legat i en marinad över natten, och potatisklyftor, som inte riktigt ville bli så där bra som dom ibland kan bli. Måste ju bero på potatis sorten, kan inte tänka mig nåt annat. Lite coleslaw till det och en bea.

Avrundade med en citronkladdkaka, toppad med rostad mandel och florsocker, samt Amaretto grädde till, och middagen var fulländad. Ja, förstås, vi testade ju lite ur det nya alkohol lagret också. Både en kallsup:

2016-02-14 09.53.52Och en likör till kaffet:

2016-02-14 09.53.16Och lite annat 😀

I övrigt var det bara trevligt, vi hade en liten tävling i vem som hade lägst blodsocker, jo, jag skojar inte 😀 Vinnaren blev Jan A, men där kan vi ju lätt säga att det beror på längden, jag menar, en lång människa, det tar tid för allt socker att cirkulera, så det var inte konstigt 😀

Visst är vi lustiga, hur kunde man komma på nåt sånt…och Åke utmärkte sig som ambulerande el doctore, fullt utrustad med nålar och annat som behövs. Han skulle kanske kunna byta yrkesinriktning och satsa på vård istället.

Sen pratades det om snytbaggar, och andra kryp med långa antenner. Utlandsresor, infravärmare, elräkningar, hus från förr, vilda diskussioner om vilket hus som låg där eller där. Tågresor och toaletter, framförallt toapapper 😀 Vad hette banken i det huset och att det är dags att gå hem, då det enda huset det lyser i, är här, på ettan.

Jag tog med Winstone och gick en bit med dom på hemvägen. Jättefint väder, ingen blåst, ingen snö eller kyla. När vi närmade oss huset, så kom det lite snö, himlen såg så fin och annorlunda ut. Vit, just ovanför huset och mörk mörk blå, bakom.

Jag släppte in Winstone, sprang efter kameran, och kom ut enbart för att mötas av detta:

2016-02-13 23.19.30 2016-02-13 23.19.25
Jämn vit himmel, inget blått och fränt där, inte. Men så, 5 minuter senare, så hade det slutat och himlen var bitvis blå igen…weird. Tyvärr, så visar inte kameran, det jag fick se med mina egna ögon, men ni fattar 😀

IMG_9246 (2) IMG_9248 (2)
Önskar er alla en trevlig, Alla Hjärtans Dag!
2016-02-14 09.40.58 (2)

Folktomt på IKEA

Av , , 2 kommentarer 11

Det var en trevlig frukost/lunch hos Helena igår. Många tankar och funderingar, om hur vi som människor, fungerar i olika situationer. Ordet självbevarelsedrift, dök upp, ett ord som jag hört, någon vecka, före. I ett annat sammanhang.

Att vi någonstans, i botten, för vår egen överlevnads skull, ibland kan göra orationella saker. I efterhand kan man säkert räkna ut, att det just var i överlevnads syfte, man visste inte hur man skulle förhålla sig, till just den situationen. Men har alla människor denna självbevarelsedrift?

Förmodligen inte dom som mår dåligt, dom kanske chansar, eller på ren svenska, skiter i hur det går. Om man inte känner ett eget värde, så spelar utgången, ingen roll. Vad tragiskt det måste vara, att känna just så. För hur klyschigt det än må låta, så betyder ju varje människa, någonting, för någon.

Just du, kan ha sagt eller gjort något som satt sina fotspår, hos en annan, du kanske inte vet det, ingen har påtalat det, men ändå tror jag att alla, är en del i nåt större. Och nu håller jag på bli ”djup” igen så jag återgår till det jag skrev först…självbevarelsedrift!

Jo, alla jag hittills varit i kontakt med, som nämnt IKEAS öppnande här i Umeå, har sagt att dom INTE, tänker vara där på öppningsdagen. Med andra ord, om jag skulle fört statistik över detta, så kommer IKEA inte att ha några besökare, alls, då dom öppnar.

Så jag tänker att detta kan ju inte stämma, dom flesta kommer att stå där och trängas, för att få vara med om nåt jippo av nåt slag, men jag kör på självbevarelsedriften och minimerar risken att bli överkörd av tio kundvagnar innan jag ens kommit innanför dörrarna, och åker dit, en annan dag.

Och hoppas givetvis att dom allra flesta, dragit en liten vit lögn, dom kommer att vara där då dom öppnar, för annars är faran överhängande, att dom kommer, just då jag ska dit, och det var ju inte tanken 😀

Testade en ny fördrink igår, som jag ska bjuda på ikväll…den var helt ok 😀

unspecifiedHa en fin lördag, alla mina vänner!

Vi fortsätter i en positiv anda

Av , , 2 kommentarer 11

Vad mysigt med lite snö…skrev hon och snörpte på munnen som om hon hade svalt, en halv citron, och samtidigt fick brain freeze.
Nå, jag fortsätter ändå att försöka hålla en positiv anda och tycker man är lyckligt lottad som har tak över huvudet, så jag ska inte klaga på snömodd, svårgått, blöta tassar och ”bad hair day” (varje dag). Det finns dom som har det värre.

Här sitter man ibland och är lätt avis på dom som har en öppen spis hemma, det hade varit mysigt. Vi har ju förutsättningarna att fixa en sådan, men den blir malplacerad med tanke på att vi inte har vårt tv rum, där man egentligen ska ha det. Och i så fall finns 2 val, antingen en öppen spis i köket, med risk att man bränner sig då man ska in i tv rummet, det är som tight, just där.

Och andra alternativet, i matrummet, men vart tusan skulle man då placera möblerna, hm? Nä, det får nog vara. Men visst hade det varit kul att kunna göra sig ett pinnbröd 😀

Och där kommer jag osökt ihåg just detta med pinnbröd. Som vi fick testa på, nån gång under en utflykt i skolan. Det var ju som en bröddeg. Sedan skulle vi utveckla detta recept då vi var uppe i stugan, och inte ville vi ha en brödbit, vi ville ju ha nåt i kakstil. Så det slutade med en mördeg av något slag, som vi försökte kladda fast på en pinne…gick väl si så där.

Såg en rolig  bild på FB igår, tydligen har dom särskrivning på andra språk än svenska också 😀

12651162_509507389222333_6529933633729973697_nHahaa…illa!

Och i förrgår låg jag och läste en Knasen, ibland får dom ju till det, alldeles utomordentligt bra, eller vad sägs om den här, en riktig knäpp på näsan 😀

2016-02-11 12.04.42 (2)Idag ska jag hem till blogg vännen Helena, det var ett tag sedan vi sågs nu, det brukar alltid vara lika trevligt att träffas. Dessförinnan ska jag dock ut med hunden, kanske börja röja lite inför morgondagen.

Då har jag nämligen en liten middagsbjudning på gång. Funderar över efterrätten, men har inte kommit på nåt lämpligt…än. Ska ju helst vara enkelt, och framför allt, gott. Men det lär väl poppa upp nåt annars får jag googla på saken. Ha en fin fredag, allihop!

Ingen vet, vad som komma skall

Av , , Bli först att kommentera 15

Vi, en bekanting och jag, pratade om liv och död, igår. Vad som kommer efter livet på jorden, OM, det finns något efter detta, är man rädd för vad som ska bli, eller kommer det att vara ett äventyr.

Ingen vet, sa jag, det enda vi vet med säkerhet, är att vi alla kommer till den dagen då det är färdigt, dags att lämna in, men ingen vet exakt, då det blir. Man kan ju fantisera, jag tänker i alla fall, att det inte bara kan vara färdigt, svart, inget mer, det finns nåt annat som väntar.

Jag var rädd att dö, då Theresé var liten, men enbart för att jag inte skulle få se henne växa upp, det var som inte för mitt eget liv. Och då jag gick med Nicco, så hade jag en mardröm om att någon skulle skjuta mig i magen, och hon skulle dö, därinne. Inte att jag skulle göra det.

Ja, vi har väl alla små fix idéer ibland, och det är ju tur att många fantasier eller drömmar, inte slår in 😀

Och ännu mer tur att vi aldrig vet, vad som väntar bakom nästa hörn, sa jag. Fort har en olycka varit framme, man snubblar i trappan, halkar då man är ute, ja, olyckor kan det bli av nästan allt.

Ja, sa bekantingen, men det har ju också alltid varit så. Jodå, men…svarade jag, det har sett annorlunda ut. Gå tillbaka 300 år, ingen blev då dödad i en bilolycka, inga flygplans krascher, för dom fanns ju inte 😀

Däremot var det annat som inte fanns, och medellivslängden då, var cirka 30 år. Idag finns det mediciner, operationer, och akuthjälp att få, och vi lever därför betydligt längre.

Citerat från scb.se
”Om över­levnaden i stället fortsätter att utvecklas som under de senaste decennierna för­väntas hälften av de flickor som föddes 2011 uppnå 93 års ålder. För pojkarna kan hälften leva vid 91 års ålder.

Med fortsatt över­levnads­ökning blir medel­livs­längden nästan 91 år för kvinnor och knappt 89 år för män. Sex procent av pojkarna och elva procent av flickorna som föds år 2011 lever till 100 år. Det finns forskare som menar att hälften av de som föds idag blir 100 år. Den bedöm­ningen gör varken SCB eller Eurostat i sina prog­noser.
Det kan ses som kontroversiellt att anta ständiga ökningar av medel­livs­längden i fram­tiden. Minskad död­lig­het bland äldre japanska kvinnor under senare år tyder på att vi inte nått någon övre gräns för livs­längden ännu. Hur riktiga olika beräk­ningar om fram­tidens över­levnad är vet vi dock först i början av nästa sekel.” slutcitat

Ja det ska vara spännande, alltjämt 😀 Hoppas på en bra dag, för er alla!