[email protected]

Av , , Bli först att kommentera 18

Jag tror att jag skrivit detta förut, men då får det vara så. Är det något jag tycker är fruktansvärt nonchalant, så är det företag som sätter ut sin mejladress, men som sedan inte svarar på dom, om man skickar ett mejl.

Av vilken anledning har man då mejladressen där? Har man så ont om tid, att man inte hinner göra det, så kanske man bör tillägga, under eller bredvid adressen, att om man inte fått svar inom 1-2 dagar, så kanske man kan ringa istället. Då vet man att det finns en potentiell risk att man får vänta, och då gör man ju som man vill.

Jag mejlade dom som fixade Niccos badrum, ni vet, det där företaget som inte lyckades sätta fast duschrören, dom var här vid 3 tillfällen, och sista svängen sa killen att NU, kommer detta att sitta! Men näpp, röret sitter inte fast.

Detta är nu längesedan, jag mejlade, och det drar ut på tiden, men uppenbart tycker dom att dom gjort allt dom kan…fast jag tycker inte det. Johanssons Rör, heter företaget, bara så ni vet. Jag tänker skita i att kontakta dom, duger dom inte till att förlänga röret såpass att det sitter kvar, så är det ingen idé att ha dom springandes här.

Jag mejlade nu senast, en restaurang då jag hade några frågor, det var den 29/1, och dom har inte svarat. Däremot ringde jag dom igår, på telefon, gick dom att nå, men plocka bort mejladressen, den stör bara, eftersom den inte används…vad jag då kan förstå.

Jag tycker att det är ett bra sätt att få kontakt, jag behöver inte ödsla tid på att sitta i telefon, det kanske är upptaget, jag glömmer bort det, dom svarar inte för tillfället, nä, men så är då där en mejladress, man skriver nåt, det tar 1 minut, och sedan går man vidare med allt man håller på med själv, och inväntar svar…kan ju inte vara lättare! Eller borde då inte vara så svårt, men…som sagt, vissa ids inte kolla eller svara på mejl.

Nog om detta, det bidde inga semlor för mig igår, jag bjöd däremot mamma och Bosse på semmelkladdkakan. Och igår kväll, tog Nicco och Åke den sista biten, så nu var den borta, bra!

Ullas hade då fullt igår, och jag gissar vilt på att det var semlorna som drog dom där extra 😀

Önskar er alla en fin onsdag!
2016-02-08 15.10.00 (2)

El loco spelare

Av , , Bli först att kommentera 14

Nu vet jag vad vi har för cd spelare i bilen…en konverterare. Den gör om låtarna till instrumentala bitar, jättekul…not!

Det började faktiskt då det var som kallast ute. Cd spelare lade av, jag fick igång den men sedan stod det bara ERROR. Inget hände, fast Åke fick igång radion, vid ett tillfälle. Nå, jag öpnade upp själva boxen, drog ut skivorna och tryckte in dom igen, och nu funkade det. Och jag som trodde att den frusit sönder, typ!

Så för 2-3 veckor sedan, tyckte jag att låten som spelades, inte kändes igen. Jag spärrade upp öronen, lutade mig framåt, ökade volymen, enbart för att förstå att texten, sången, inte fanns med, bara instrumenten. Och det mest märkvärdigaste av allt, det var bara en låt, Creedeence, Susie Que, som saknade sången.

En vecka förflöt, och tjopp, nu försvann texten från en annan låt, men vad händer? Jag sa det till Åke, och han fattade ingenting. Jag tänkte om det var nån knapp jag kommit åt, men då borde det väl, rimligtvis, försvinna text, från alla låtar.

Och nu igår, plötsligt, en till låt…instrumental. Men jag hatar instrumentala låtar, jag vill höra då dom sjunger, vad är felet???

Jag hade i alla fall en kaffedejt med Anna igår. Vi gjorde ett varv uppe på båsloppisen och sedan gick vi ner och tog en macka och kaffe, inne på Victoria. Trevligt, som vanligt. Hon var brun efter en utlandssväng, man blir ju lätt avis. Fast på mig kan man än se vart jag haft tröjan, min solbränna försvinner aldrig helt, jag måste ha spec hud 😀

Jag längtar efter lite värme, sol och kaffe på altan, så underbart! Tur att tiden går fort, vi är snart där, även om det inte känns så, då man tittar ut.
Översvämningar, jisses, jag sa till Nicco igår, då vi passerade övergångsstället här utanför oss, att nu är det inte varma kläder man behöver som överlevnads kit, man behöver en flytväst.

042-1024x768

Bild tagen av Anna Näslund, augusti 2014

Hon tyckte det skulle vara kul att ta kajaken och lägga där på vägen, och jag föreslog en pall och ett metspö, haha…eller varför inte en hajfena 😀

Ha det fint, allihop, och förät er inte på semlor idag!

Foto1606

Den vill man inte göra, ouppvärmd

Av , , Bli först att kommentera 15

Vad tråkigt att det var tvunget att börja regna igår. Jag höll på dratta på ändan tio gånger under en 200 meters promenad från huset till garaget, då jag skulle åka hem, igår kväll, efter jobbarpasset. Det var dock inte lika halkigt här, på slätten, men det var igår, det. Idag ser det lika slirigt ut, här.


Som barn var det annorlunda, då spelade vädret, nästan aldrig någon roll. Första snön, eller snö och snö, det räckte med den första rimfrosten och man var redan ivrig på att få ta fram pulkan.

Var det sommar och det satte igång att regna, ja, ner och bada, fanns inget bättre, smatter på skallen, vattnet kändes varmare, och ingen på stranden, som man upplevde var i vägen, det var ingen som ville vara där, just i regnet 😀

Halkigt ute, då tävlades det i vem som kunde ta sig längst, utan att röra fötterna eller trilla omkull. Ingenting, var ett hinder!

Nu retar man sig på att man inte kan gå, i normal takt. Det tar längre tid att ta sig fram, och det finns en potentiell risk att man blir blöt på knäna, om man har oturen att få glid under skorna, broddarna till trots. Inte nog med det, vi har ju även den där ofrivilliga spagaten, den vill man inte vara med om, ouppvärmd 😀

Nåja, vädret är lika ombytligt som färgerna i socklådan. Och när jag nu skrev sockar/strumpor, så gled tanken över till tvätt, eftersom det är i maskinerna som dom flesta sockor försvinner…spårlöst.

Jag tvättade igår, och allt jag hade i maskinen, och nu menar jag verkligen ALLT, åkte in i ett påslakan, så det blev tufft att få ut det ur maskinen. Det var ju som en stor, tung tygsäck. Alltså hur är det möjligt? Att hitta en eller annan socka, eller andra små tygsaker i ett påslakan, är ju inge ovanligt, men hur alla handdukar, lakan och örngott, kunde hamna däri, det kommer jag att grunna över.


Vi avrundade gårdagskvällen med veckofinal i Farmen, kaffe och en underbart god, semmelkladdkaka, här får ni receptet på den:


8 bitar
Ingredienser
150 g smör
100 g mandelmassa
2 tsk kardemummakärnor (jag tog en dryg tesked mald kardemumma)
2 1/2 dl strösocker
3 st ägg
2 1/2 dl vetemjöl
2 tsk vaniljsocker
1 krm salt
Topping
75 g mandelflagor
2 dl vispgrädde
Florsocker (jag skipade florsockret)
Smör till formen

Gör så här

Sätt ugnen på 175 grader.
Smält smöret. Riv mandelmassan. Mortla kardemummakärnorna.
Rör samman alla ingredienser till kakan i en bunke.
Spänn fast ett bakplåtspapper i botten av en springform, ca 20 cm i diameter. Smöra insidan av kanterna.
Häll smeten i formen och grädda sedan i mitten av ugnen ca 20-25 min.
Låt kakan svalna.
Rosta mandelflagorna i en stekpanna. Häll av på en tallrik och låt svalna.
Vispa grädden lätt.
Bred ut grädden över den avsvalnade kakan. Strö över mandelflagorna och pudra över lite florsocker. Klart att servera!
2016-02-07 20.31.44Ha en fin måndag, ni alla hårt arbetande människor, och ni andra med, inklusive jag 😀

Sött, salt eller starkt

Av , , Bli först att kommentera 13

Tänkte på smaker, och hur olika vi upplever dom, dessutom, hur många fler, det finns idag, kontra då man var 8-10 år.

Då var salt…salt, sött, var socker, sirap eller honung, starkt…tabascosås, beskt, kakao eller kanel. Ja urvalet var inte så stort.

Ibland lekte vi skafferileken. En fick blunda och vara testperson, den andra hällde upp olika saker i en tesked, så skulle den som blundade, gissa vad det var man fick i munnen. Och jag lovar, tabasco var nåt man ALLTID fick.

Jag och en killkompis, liftade till Tyskland, då jag var 16 år. Där var vi in på ett hak och beställde en bratwurst, jag ville ha senap, och hallå, den senapen, var inte att leka med. Jag som aldrig varit i utlandet förut, hade nog inte heller en tanke på att det skulle vara annorlunda.

Senap var väl senap…jo kyss mig. Det kom luft ur tårkanalerna, fruktansvärt stark senap, fy tusan. Idag, kanske man inte hade haft samma upplevelse, man vänjer sig, sakta men säkert, med andra smaker, dofter och utseenden.

Fisk, är nog dock något jag aldrig kommer att vänja mig med, tur att det finns, likasinnade. Jag berättade för Eva-Marie, att vi inte käkar fisk, här hemma, och det gör inte dom heller. Jag tänker dock att lite av min avsmak (förutom fisksmaken) kommer ifrån en grym upplevelse, som barn.

Lillebror Lars, var väl inte mer än 5-6 år, och fisk stod på lunchmenyn, säkert abborre eller sik. Han börjar plötsligt hosta och kraxa, han hade satt ett ben i halsen. Pappa, snabb som en vessla, bänder upp käken på honom, ser benet sitta tvärs över, just innan nerfarten till halsen.

Han tar en tång, och lyckas fiska upp det stora benet. Det var inte dom roligaste minuterna, och sedan dess, gillar jag inte heller att servera andra, fisk, usch, tänk om dom får ett ben med på köpet. Fisk var nåt som vi fick laga till, varje tisdag, då jag jobbade i köket på en förskola…inte alls roligt.

fish-bones-42430_960_720Fisk
Nu önskar jag er alla en fin söndag!

”Tryckochhåll” minnet

Av , , Bli först att kommentera 13

Så satt man här igen, i arla morgontimma. Min jobbarhelg är påbörjad, 2 pass, kvar. Tiden rusar fram, för det känns som om 4 veckor tog en halv vecka att passera. Ett tydligt tecken på att man har roligt, alltjämt..eller är det en åldersrelaterad fråga…hm.


Som barn, är man tydligen sämre med att mäta tid, och det skulle höra ihop med att man inte levt så länge och därför, inte kan relatera till tid, som vi som har några år på nacken. Kan ju stämma!

Precis som man minns den stora gympasalen eller matsalen, men går man dit idag, fattar man inte hur så många elever kunde rymmas där, i det lilla rummet. Och där har vi ju en tydligare koppling till upplevelsen, vi var ju så mycket mindre, då, när man var i skolåldern.

Läste också någonstans för längesedan, att vi från början av våra liv, måste lära oss hur man använder sina händer, och hur mycket kraft som behövs för olika saker. För hur vet du, egentligen, hur hårt du kan trycka på ett rått ägg, utan att det går sönder, eller hur hårt du ska hålla i besticken, utan att det ska bli klumpigt.
Man testar, och hjärnan ställer in minnet, om hur mycket power, du ska använda. Jahaja, tänker jag, så när det inte funkar, ägget går sönder eller man misslyckas på annat sätt så är det tillfällig hjärnkollaps där ”tryckochhåll” minnet, är ur funktion 😀

Minnen ja, då tänkte jag på den där apelsinen, som skulle vara i äggtoddyn, och vidare till limpmackan med en ostskiva på, samt en kopp med varm choklad, som man fick ha med sig på friluftsdagen. Och en apelsin, att runda av med.

Kommer ni ihåg att man tog bort en bit av skalet, klämde ner en sockerbit och gick och sög på apelsinen tills den var helt uttorkad? Det var tider det, jovisst, jag kan väl göra likadant idag, om jag vill, men handen på hjärtat, jag har inte testat det där på säkert, över 25 år, kan bero på att jag oftast tycker att apelsiner är sura och svår skalade.

Ha en fin lördag, allihop!
2016-02-05 13.10.27

Hon skrattade…jag med

Av , , 4 kommentarer 16

När jag ringde banken, om min kod, så sa jag att jag ville ha samma kod som jag haft förut. Hon skrattade gott och till och med länge, då hon förstod mitt dilemma, man vill ha det man är van med, och samtidigt skulle jag ju förstå, att det är omöjligt. Dom flesta som får välja, har samma kod till alla kort och då är risken större, att man schabblar och säkerheten blir sämre.

Nädu, skrattade hon, koderna är väldigt random, och inget man kan ändra heller.

2016-02-05 08.17.31
I förrgår kom min kod, jag öppnade den innan jag fick kortet, som kom igår, tänkte att jag skulle ha tid på mig att pränta in koden i hjärnan. Nu måste ju jag kanske spela på hästar eller nåt annat, för koden jag fick, var samma, som jag haft???

Och oddsen på det, mja, som jag förstått det, 1 på 9999, eller 1 på 10 000. Jodå 😀 Jag skrattade, jag med 😀

Pratade med sjukgymnast igår, så jag ska få komma dit om två veckor. Jag berättade om mitt känslobortfall i höger ben, från höften till knäet, något som uppstod då jag vaknade efter operationen då jag hade infektionen.

Anmäl, sa han, med en gång, och berättade att hans dotter fått samma sak, fast i samband med en förlossning då en smärtstillande spruta, skulle ges. Hon anmälde och fick 80 000:-. Håhåjaja, jag tänker att jag kanske ska göra ett tillägg i min anmälan då, det där hade jag förträngt, hade fokus på det, före detta hålet, och inte så mycket annat.

Nä, lite gröt på det här, så får man sätta igång och göra nåt. Ha en fin fredag, allihop!
2016-02-03 12.35.41

Allt mellan Pluto och Tellus

Av , , 2 kommentarer 12

Hade en dag igår med många vänners sällskap. Började hos Ullis, där vi pratade om allt mellan himmel och jord. Hur saker kan se ut som dom gör, och vad vi människor, gör åt det. Ibland kan man verkligen få sig en funderare. Man fattar inte, och man undrar hur vissa använder det dom har…och till vad.

Efter lunchtid som fick jag mig en go´ semla hos Eva-Marie, med kaffe och en massa prat, till. Och det var inte det enda jag fick, utan även 3 olika tygstumpar, som jag nu ska hitta plats för, hm…

2016-02-04 08.20.20Eventuellt ska jag förlänga den där översta biten och göra ett nytt skynke i köket, under arbetsbänken, det skulle funka:

2016-02-04 08.20.11Och jag kom även hem med denna ”lilla” lampa:

2016-02-04 08.20.42Haha…fast jag vet inte vart jag ska hänga den, hade velat haft den uppe i trapphuset, frågan är bara vem som ska riskera livet, för att få upp den där? Finns det några frivilliga, månntro? 😀

Och efter middagen, träffades vi hemma hos Marianne. Där avhandlas ju mer, än allt mellan himmel och jord, här snackar vi allt mellan Pluto och Tellus. Vi gled in på apelsiner, och Birgitta börja luska i vad det kunde ha varit som hon fått som barn, nåt med apelsin och vispad äggula.

Jag gissar starkt på en barnversion av äggtoddy, och kolla här, finns ett recept för det:
Ingredienser för 4 portioner
4 äggulor
½ dl strösocker
½ dl färskpressad apelsinjuice
 2 krm salt
 3 dl mjölk
 isbitar
malen kanel
Gör så här:
Vispa äggulor och socker vitt och pösigt. Blanda med juice och salt. Vispa ner mjölken. Lägg isbitar i 4 glas och häll upp äggtoddyn. Pudra över malen kanel.
Och sedan har ni ett recept här, på en gudomligt god, ”vuxen” toddy, som ska intas, varm, detta är för 1 portion:
3cl mörk rom (vi använder konjak)
2dl mjölk
2 matskedar socker
1 äggula
Gör så här:
Rör äggulor och socker vitt och pösigt. Koka upp mjölken och häll den försiktigt under omrörning över äggsmeten. Smaksätt eventuellt med sprit. Istället för rom kan man välja konjak eller whisky.
Häll upp i glas, dofta lite kakao över toddyn och servera genast.

Nu ska jag ringa och höra om jag eventuellt skulle kunna få börja styrketräna, på vårdcentralen, jodå, om man inte har nåt att göra så får man väl hitta på nåt. Ha det gott, allihop!
2016-02-04 08.30.35

 

För trång keps, syndromet

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag har varit och tagit prover nu på morgonen, inför Lycksele resan. På parkeringsautomaten satt det en lapp, där dom beklagade att apparaten var ur funktion och dritten och dratten. Men, vadå beklagar, jag tycker dom skulle ha skrivit: Today is your lucky day! Köp en lott, eller två! 😀


Jo, jag har faktiskt köpt en lott, en Sverigelott, inför kvällens ”hemmahosnågon”, med bastugänget. Vet inte riktigt vad vi ska ha för nytt namn, låter ju nalta eljest med bastuträff, då vi inte är i närheten av en bastu.

Vi drack kaffe borta, igår kväll, nere på Nailheads där det var månadens café kväll, jag har nog aldrig varit där på en café kväll och det har varit så många bilar där utanför. Kvällarna drar lite folk. Fast lokalerna är så stora att man knappt märker av det 😀

2016-02-02 19.35.50 2016-02-02 19.36.04 2016-02-02 19.36.59Annat var det på den gamla goda tiden då dom alltid hade den årliga V8 festen, med 300 biljetter att sälja. Det var stor åtgång på biljetterna, och jag tror att det alltid var lika roligt att gå dit, som att vakna dagen efter, med ett leende på läpparna och lätt tryck i hjärnan, känslan av ”för trång keps” syndromet.

Tyvärr fick dom lägga ner partajandet då lagen eller reglerna krävde att alla som var där, skulle vara anslutna till klubben. Visst, det finns säker sätt att komma undan det eller att man startar upp en klubb, enbart i det syftet, men det är ju alltid någon som ska ansvara för att det blir gjort, så allt rann ut i sanden och numer är V8 festerna ett minne blott.

Apropå fest, så fyller Nicco 18 år, om en månad, drygt. Då kommer Theresé, Anders och Sally hit, dels så är det swap meet nere på klubben, under dagen, och på kvällen har vi bokat bord på Guitars, så det blir middagsfestligheter. Ser vi fram emot…

Nu, för dagen, ser jag fram emot en kaffe hemma hos Ullis, och på eftermiddagen ska jag till Eva-Marie, och där blir det säkert mer kaffe, inte dumt, en ledig dag som denna. Ha det fint, allihop!

Jag stöp på första frågan

Av , , Bli först att kommentera 13

Att ringa och få en ny kod på bankkortet, var inte det enklaste. Snacka om att måsta ha full koll på vad man själv håller på med.

Hon ville veta vart jag använt kortet sist…ehhh, jag vet inte, seriöst. Jag kan ha använt det i en -automat, eller handlat på Ica…eller, nä, ingen aning. Så ville hon veta hur mycket summan skulle vara på. Men hallå, om jag inte vet när jag sist drog det, hur ska jag då ha koll på en summa.

Medan vi pratade loggade jag in på internet banken och upplyste henne om den exakta summan, inklusive ören, som mitt sista köp, gått på. Då skrattade hon och fortsatte utfrågningen. Vad heter min handläggare på banken. Mitt svar, fråga mig inte, det är en ny. Fast vi hade vår gamla, då jag var dit sist.

När var du där sist? Vad gällde det, har ni lån…ujuj, tur att det inte var 10 000 kronors frågan, då hade jag stupat efter den första frågan. Men jag förstår ju att detta är för att ingen ska kunna ställa nåt elände för någon annan.

Och apropå elände, Nicco visade detta klipp för mig igår, och djur, kan ibland ställa till det…också 😀

Och så, äntligen, fick jag hem beställningen av alkoholhaltiga drycker:

2016-02-01 13.02.33 2016-02-01 13.03.43 2016-02-01 13.03.52 2016-02-01 13.04.00 2016-02-01 13.04.06Fast numer, dricker jag sällan, provade faktiskt en vanlig grogg, förra helgen, jag gav bort den till Åke, hurven, så dåligt det var. Men jag kan tänka mig att testa den där likören med vit choklad, till kaffet, någon kväll. Och bittermandel likören, luktar gudomligt, jag vet att man kam använda den som smaksättare i bakverk och dylikt.

2016-02-01 08.44.47Ha det fint, allihop!

Symaskinens häxmästare…not!

Av , , 4 kommentarer 17

Igår var det dags att plocka fram symaskinen igen. Har gått ner, totalt 32 kilo och byxor samt tröjor ska anpassas till det. Men det är ju en rätt så rolig uppgift, även om jag inte är en häxmästare på att sy.

Katterna är ju däremot riktiga mästare på att hitta nya ställen att hänga på:

2016-01-31 15.32.28 2016-01-31 15.32.30Och den här katten verkar ju gilla små saker att tränga in sig i 😀

Vi var ut en sväng med bilen igår, skulle lokalisera vart Tullverket har sina lokaler, jag ska ju dit idag och hämta nåt som tillhör mig 😀 Efter en del bök och stök, hittade vi stället. Men man kan ju lätt säga att det inte var tvärenkelt. Och inga skyltar från vägen, inte ens på huset, från hållet man kom ifrån, utan då jag backade ut, för att köra tillbaka, så hann Åke se skylten.

Så till en sak som gör mig något irriterad. Var på HP:s i förrgår, knappade in min pinkod, men den visade att det var fel. Jag muttrar nåt om att det inte alls är fel kod, och slår in den på nytt. Nä, fel, visar den igen och jag känner lätt ilska, det är inte fel, säger jag till hon i kassan.

Jo, svarade hon, har du verkligen rätt kort då? Ja, tänk att jag har det, och jag har dessutom haft samma kod i 20 år, så slår jag in koden igen och nu står det att kortet är spärrat. Vilket enligt tjejen innebär att jag inte kan handla någonstans alls med det kortet förrän jag pratat med banken.

Då undrar jag varför hon inte hade kunnat kläcka ur sig det, innan jag slog in koden för tredje gången, för vet ni vad, då hade hon fått göra det åt mig istället, eftersom hon nu trodde att jag slog in fel. Jag vet, in facto, att jag hade rätt kod, så skyll på kortläsaren istället. Nå, det är väl bara att ringa då, och få ny kod, fast jag kommer inte att byta ut den, har den hållit så många år så kommer jag fortsätta använda den, jag kommer dock, aldrig mer att knappa in den, en tredje gång, om det står att det är fel, sådeså!

Ha det gott, allihop!

Maria Lundmark Hällsten