Höger eller vänster…eller…

Av Maria Lundmark Hällsten, 12 mars 2016 kl 09:32, Bli först att kommentera

Apropå gårdagens korta beskrivning, av hur olika vi är till utseendet, så finns det ju miljarders olika sätt vi är på.

Theresé gjorde en test hon hittat på nätet, Nicco gjorde en också, och jag kunde ju inte låta bli, så här ser min bild ut, och jag lovar, på mig stämmer den in rätt så väl. Både Theresé och Nicco, fick tvärtom.

Så tänkte jag på hur jag lägger upp mina dagar, oftast lite oplanerade, jag gillar det mest. Medan det finns dom som vill ha sin kalender, full klottrad med ”to do stuff”. Jobbigt skulle jag tycka, jag vet ju att jag får spader då jag har en tid hos tandläkaren och ni kan ge er tusan på, att just den dagen dimper det ner ännu en tid att passa och den blir typ, en timme innan jag ska på jobbet…me dont like!

Att ha sitt schema, över jobbet, är en sak, och utifrån dom dagarna, kan jag sedan göra vad jag vill 😀

Men så ha vi dom som vill planera, minutiöst, sina dagar, med en början av att det ska borstas tänder, till gå ut med sopor och avsluta med tandborstning, igen, och jag undrar om det egentligen är så nyttigt? Ok, om man lägger in dom stora sakerna, men jag tänker att det lätt kan kännas övermäktigt, om kalender blir full.

Samtidigt förstår jag också att det är många som gillar struktur, att veta, vad som ska hända, men jag undrar också vilka känslor som kan väckas, om nåt som står nedskrivet, faller…det skjuts upp eller tas bort.

Känner den personen då, glädje…det blir som en paus, eller blir det kaos, vad fyller man nu ut tomrummet med. Jag blir alltid glatt överraskad då en inbokad tid, ändras, härligt, då kan jag göra nåt annat. Men lite beroende på vad det handlar om för ”tid” och när man får veta att den inte gäller längre.

Ja jag vet inte, jag ska inte spekulera mer i det heller, utan jag tänker som jag började att skriva, vi funkar olika, och förhoppningsvis trivs vi med hur vi har det själva.
Här ska ni få länken till testen, om ni själva vill testa hur ni egentligen tänker, eller rättare sagt, med vilken halva ni tänker mest med 😀 Frågorna är på engelska.

Vänster eller höger hjärntest

Ha en fin lördag, allihop!

Det är inget fel på den…

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 mars 2016 kl 07:59, 4 kommentarer

Jag satt och tänkte på hur vi människor är, ja, väldigt olika förstås, men det här med utseendet, och hur man upplever sig själv. En säger att den är missnöjd med sin näsa, medan den andre svarar att det är väl inget fel på den.

Bild hittad HÄR
Och det kanske det inte är heller, men personen som tycker det om sig själv, vill säkert inte höra det. Det är dennes känsla, och man ser på sig själv, på ett annat sätt, än vad andra gör.

Sen kan man heller aldrig vara säker på att den som avfärdar, ”problemet”, säger det för att vara snäll…eller rent bara för att det är inget den har tänkt på.

Jag har ju haft några år nu, att tänka efter på hur jag själv upplever andra människors utseenden, och nu tänker jag i första hand på detta med att vara ansiktsblind. Jag vet ju idag (nåt jag aldrig tänkt på förut) att jag är noga med detaljer på en annan människa.

Hur näsan ser ut, tänder, ögonbryn, hår, hur dom går och står. På det kan man ta igen många 😀 Sen finns det dom som jag inte sett på många år, och jag lovar, skulle dom ringa på dörren skulle jag aldrig veta vem dom var.

Var det Lasse eller kan det ha varit Karlsson på taket? 😀 Bilder lånad HÄR och HÄR

Och kolla in likheterna, på dom här:

Men jag vet inte att jag någonsin tänkt, att det där skulle ha varit åtgärdat, på en annan person, att jag tyckt att något sett knepigt ut. Jag är däremot tacksam för allas olikheter, och det är inte utseendet för mig, som gör personen, utan det är hjärtat på den som betyder något, och som gör en annan människa vacker. Inte bara på insidan, utan även utanpå 😀

Ordet fåfänga är något som dykt upp här, på senaste dagarna, och fåfäng, kan man nog vara på olika sätt. Det kan handla om vissa rutiner, man gör varje dag, för att uppnå en förnöjsamhet, över sitt utseende, det kanske handlar om kläder, för andra, eller att bara göra det man kan, för att må bra.

Sedan vet jag att saker man gör på rutin, plötsligt kan ändra sig, sen sitter man där, ett år senare, och undrar hur stackarn man orkade hålla på, med just det där, fast man vet att då man gjorde det, var det något man sa, att man aldrig kunde tänka sig att ge upp.

Jag kan ju inte låta denna bild passera, såg den på FB och den får avrunda , detta lilla grubbleri, och så önskar jag er alla, en trevlig fredag!

Dags att fira…igen!

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 mars 2016 kl 07:18, Bli först att kommentera

Ja då var det dags att fira igen, V8:s dag, är det idag, och denna info hittade jag på nätet:

Den 10 mars 1932 rullade den första Forden med V8-motor av monteringsbandet.

Ford var inte först med V8, men med ny gjutteknik kunde de tillverka motorn billigare och erbjuda den i en vanlig familjebil i stort antal. V8:ans kompakta mått och höga effekt gjorde att den senare blev populär i nästan alla amerikanska bilmärken som Chevrolet, Pontiac, Chrysler m.fl. Sedan 50-talet har flera hundra miljoner V8:or tillverkats i USA. Men denna dag hyllas även europeiska V8-motorer, då sitter de ofta i lyxigare bilar som Rolls-Royce, Ferarri och BMW. Motortypen driver även lastbilar, båtar och motorcyklar, och finns i olika storlekar och med olika bränslen. Många väljer en hobbybil eller veteranbil med denna typ av motor. Det som lockar entusiasterna, både nu och för mer än 80 år sedan, är hästkrafterna och V8-motorns härliga muller.

Nu tänkte jag nog inte att vi skulle fira, såsom vi gjorde på dammsugarens dag, med godbitar från NK. Tufft att köpa en bil med V8 motor, bara för att det är den dagen, idag 😀 Vi har ju redan 3 bilar med sådana motorer i.

Jeepen är ju också en V8, syns förövrigt då man tankar den 🙁 Men en bra bil där man sitter säkert. Så känns det i alla fall.

Porträttet på Nicco kommer i måndagens VK, och ska jag gissa nåt, så kommer det att handla lite om bilar, där med 😀 Fast jag satt inte med under intervjun, så jag ska inte säga nåt, jag inte vet nåt om.

Nå, hur ska man då fira denna dag, hm…ja, jag kan ju snurra ett varv stan, tuta och vinka till alla andra V8 man möter 😀 Jag kan också lägga ut lite bilder här, på bilar (ovanligt), här kommer några, bara för att:

Önskar er alla en toppen torsdag!

Där var den!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 9 mars 2016 kl 21:17, Bli först att kommentera

På en av cd skivorna i bilen, så finns det en låt jag fastnat för. Men jag visste inte vem som sjöng, eller vad låten hette. Men då är det bra när man kommer ihåg en mening, kollar på youtube och se, där var den 😀

Problemet löst, med en smäll!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 9 mars 2016 kl 08:43, Bli först att kommentera

Plötsligt hände det! Det blev obalans i en av skålarna som står uppe i ett köksskåp, salladsskålen, med 3 andra skålar inuti, kom hoppandes ut från skåpet, landade på glaslyktan som jag placerat på köksbänken i väntan på vart jag skulle ha den, och pang, så åkte den i golvet.

Åke var kvickt uppe på fötterna och trodde att hela köksskåpet lossnat från väggen, och Nicco var nere innan allt landat på golvet och frågade om någon dött härnere. Haha…jag sa att detta kan bli den nya matsignalen (jag höll nämligen på med middagen då detta inträffade).

Nå, det som gick sönder, var glaset i lyktan, och hey…problemet med vart jag skulle placera den, är nu löst, den åker i soporna/återvinningen.

Jag och Nicco åkte upp till mamma och Bosse igår, hon skulle bjuda Nicco på lax, till lunch. Själv tog jag med mig en lunchlåda, då lax, tillhör djurarten vattenlevande saker och fisk, så vägrar jag den. Men det går ju bra att ta med eget 😀

Då ringde min mobil, det var en kille från VK, som undrade om det var jag som skickat in en story, till ”den ska vi fira”, eller vad det nu heter. Och ja, jag är den skyldige, tyckte att Nicco kunde få vara med där, och nu vill han göra ett porträtt på henne och kommer hit om någon timme…kul 😀

Jag hade ju inte sagt något till Nicco, så det var med viss bävan jag gav luren till henne, men hon accepterade det, fast med facit i hand så visste hon inte riktigt vad det skulle gå ut på…nu vet hon. Och till veckan får vi köpa en papperstidning 😀

Jag försöker just nu säga til Winstone, att när det snöar lapphandskar, går man inte ut, men han förstår inte vad jag snackar om…*suck*, ja det är väl bara att hålla en tumme på att det hinner sluta, innan jag ätit frukost, fast nog tycker jag himlen ser grå och tung ut.

Hoppas på en bra dag, för er alla!

Nä, det där doppar man inte!

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 mars 2016 kl 08:12, Bli först att kommentera

En av Niccos 18 års presenter är/var, en hårklippning, så vi åkte ner på stan igår, hon klippte sig och jag uträttade ett ärende. Efteråt tog vi en lunch bagel på Espresso house, trevligt ställe med utsikt över Renmarks torget:

Vidare in på Finas, där vi tänkte hitta oss några dammsugare/filmrullar, för att ha något att fira på kvällen 😀 Där var dom alldeles för små, enligt Nicco, så vi traskade ner till NK istället, och förhörde oss om att dom verkligen var bakade där, och inga fabriksgjorda saker, och se, det var dom.

Macaronnes är ju något som är väldigt inne, jag har aldrig smakat en, så vi köpte ett 5-pack såna också, och bjöd över mamma och Bosse för provsmakning på kvällen.
Jag ska i ärlighetens namn säga att dom 85:- som dom 5 små kakorna kostade, inte ens skulle vara värda halva det priset, men nu är dom testade och behöver inte köpas igen. Däremot var dammsugarna, perfecto!!!

Mamma berättade om en Malåbo, som var hembjuden på kaffe och till det serverades maräng. Något som kanske inte var så vanligt på den tiden. Gubben tog en maräng, doppade i kaffet, satt och pratade med marängen i handen…länge. Sa ingenting, tog en ny maräng, och upprepade det han nyss hade gjort…surrade på, tittade ner i handen och sa med förvånad och hög röst: Men vart fan tog kakan vägen???

Nej, man kanske inte ska doppa, just maränger, dom försvinner nog i tomma intet, då 😀

Sedan berättade hon om hennes farfar, på den tiden dom bodde i Jokkmokk, på andra sidan sjön, i Malå. Min mormor hade bett honom köpa en hink med fil, då han ändå var i Springliden. Han åkte skidor dit och hem, en väg på några kilometer, runt berget. Han hade med sig en mjölkhämtare, som han knöt fast på ryggen.

Hem kom han, och in genom dörren, vit i hela ansiktet och mustaschen…min mormor hade inte kunnat hålla sig för skratt, men svärfarn däremot, gjorde det, han var inte glad över att ha ramlat på skidorna och fått hela fil-tråget över skallen 😀

Min gammelfarfar, Johan Hällsten, även kallad Mr X

Jag tänkte på lillebror Lars, då hon berättade detta, honom kallade vi en period för filimon, då han älskade fil. Min pappa snickrade till i och med ihop ett litet enkomt bord till honom, som döptes till filimon bordet, där satt han varje sommar och åt förnöjt, av filet. Min gammelfarfar, borde ju vara filmannen, fast han inte hann äta av den 😀

Hoppas på en bra dag, för er alla!

En dag värd att fira

Av Maria Lundmark Hällsten, 7 mars 2016 kl 08:58, 2 kommentarer

Följande finns att läsa på vk.se och jag citerar:
”Nu är det slut på gratis parkering vid lasarettet i Lycksele där inlandets första parkeringsautomater satts upp, skriver P4 Västerbotten.
I veckan kom de nya parkeringsautomaterna på plats. Anledningen är att det ska vara rättvist vid alla länets sjukhus. I Umeå och Skellefteå har det sedan länge kostat att parkera vid sjukhusen.” slutcitat

Men hallå, rättvist, varför i hela ….(nånting), kunde inte Umeå och Skellefteå, haft samma tänk, och hållit sina parkeringar gratis, det hade väl varit lika, eller mer, rättvist?
Sedan kan jag förstå problematiken, med gratis parkeringar, folk utnyttjar dom till annat, och det blir fullt. Och vidare undrar jag, om man från gratis, går till att ta betalt, vem bestämmer priset?

Kunde dom inte bara ta en mindre, symbolisk summa, och dom pengarna skulle sedan gå oavkortat till dom olika avdelningarna på lasaretten. Då skulle nog folk inte knorra så mycket heller, över att man var tvungen att pynta, eller vad tror ni?

Idag är det en dag, värd att fira på alla sätt och vis, det är ju tadaa….dammsugarens/punschrullens/filmrullens dag:

Sally gillade också dammsugarna vi köpte ifjol och bjöd Tina på 😀

Min favvo kaka, alla gånger om, men då ska den vara konditor bakad, inte på fabrik. Får se om man kan få kosta på sig en sån idag, då. Jag har ju trots allt tappat 37 kilo, idag, och Nicco tog en bild å mig igår, kolla, det är ju bara benen kvar:

Skämt å sidor, detta kanske är en mer korrekt bild:

Eller nja, det var nog Nicco som hittat en app eller nåt sånt, till sin mobil och roade sig kungligt med att byta ut ansikten på olika saker hon fotade 😀

I övrigt har jag ju en sann historia, i min blogg, som innehåller två personers gillande av dammsugare, finns att läsa här, om ni vill: Till firandet av dammsugarens dag!

Ha en underbar dag, alla mina vänner!

Kropp och knopp kan få lida

Av Maria Lundmark Hällsten, 6 mars 2016 kl 06:17, Bli först att kommentera

Så var snart den helgen gjord, konstigt vad det går fort, och nästan ännu fortare då man jobbar. Förr var det alltid tvärtom, tiden hasade sig fram, det blev aldrig helg, och när den kom var den slut på en kvart…nu spelar det ingen roll, helg eller veckor, jag gruvar nästan för att längta efter vissa dagar, för då kommer dom så snabbt, och sedan är det över 😀

Det blev middag, en timme senare igår, då helgarbete numer innebär, 11 timmar, och inte 10. Men det är inget som bekymrar heller. Den timmen märktes knappt av. Konstigt…kan någon förklara det, för det kan väl aldrig vara åldersrelaterat? Eller…:D

Kommer ihåg då man hade tråkiga lektioner i skolan och man roade sig med att räkna ut hur många sekunder det var kvar, men alla sekunder kändes som minuter. Man kan lätt säga, då det gäller mig, att jag var där, enbart för rasterna.

Och idag är det väl bra, då har jag alltid nåt att skylla på då jag inte har en aning om vart vissa länder ligger, eller när olika krig var, när levde den kungen och i vilket land. Nämen ni förstår, jag var nog ledig, den lektionen. Eller så var det så att jag hade fullt upp, med att räkna ut då rasten skulle infalla 😀

Tyvärr är väl detta inget att skryta över, men idag känner jag mig själv, jag är inte född att läsa instruktioner och lära mig av dom, jag vill lära mig, by doing, med händerna, då går det bäst. Och jag kan knappast vara ensam om det. Sedan kan man ändå besitta breda, allmänna kunskaper, som man lärt sig på vägen. Men jag ska villigt erkänna att jag är lätt avundsjuk, på dom som gillar att läsa och lära, det vore kul att ha den viljan och förmågan.

Igår kväll var det Bloopers på tv, och det är den grymmare versionen, jag tycker inte om då människor uppenbarligen, gör sig illa. Men jag tänkte ändå, alltså hallå, hur korkade får vissa vara, man vet ju innan det händer, vad som kommer att hända. Nå, där kan man säga som svärämnet sa, om dom som inte tänker så långt, den där kan inte ha några höga studieskulder!

Nä, jag håller med, tyvärr så har inte jag det heller, hahaa…jag har bara gått livets skola och där finns inga studieskulder att betala. Men man kan ju också få betala för sina dumheter om man inte tänker efter och inte nödvändigtvis med pengar. Kroppen och knoppen kan också lida.

Ha en fin söndag, allihop!

En bra, ”komma igång” övning

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 mars 2016 kl 06:34, Bli först att kommentera

Jobbarhelg, enda anledningen till varför man sitter uppe. Ja, jag steg upp redan 5.20, jag behöver lite startsträcka innan jag vaknat. En stor kopp kaffe, lugn och ro, sedan sätter jag fart.

Vatten är, när jag tänker efter, nummer ett på morgonen, kolla in den fina flaskan jag köpte, gör sig utomrdenligt bra på diskbänken:

Eloise däremot, har sällan bråttom någonstans, hon chillar, gör som hon vill, men så ibland, precis som med en trisslott, så händer det att man vinner 30 kronor, likaväl som hon sätter fart, och hoppar fram bakom en dörröppning och jagar en dammråtta eller man kanske skulle kunna kalla det djurhårsråttor.

För att sedan switcha om, lägga sig ner och se ut som om hon alltid legat där 😀 Snabba riviga starter, skulle man kunna kalla det.

Apropå Switch, kommer ni ihåg den här ramsan, försök läsa den utan att snubbla på orden:

Övning 1.
På svenska:
Tre häxor tittar på tre Swatchklockor. Vilken häxa tittar på vilken Swatchklocka?

På engelska:
Three witches watch three Swatch watches. Which witch watch which Swatch watch?

Övning 2.
På svenska:
Tre könsopererade häxor tittar på tre Swatchklockknappar. Vilken könsopererad häxa tittar på vilken Swatchklockknapp.

På engelska:
Three switched witches watch three Swatch watch switches. Which switched witch watch which Swatch watch switch?

Bra kom igång övning, så här på morgonen eller hur 😀

Jag har köpt en ny duk till matrummet, lite påsk över den, och därnere i hörnet skymtar Winstone, som vanligt nyfiken på vad jag håller på med:

Nä, nu är det strax dags att rulla, så jag önskar er alla en trevlig lördag!

Vilket buller det skulle bli

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 mars 2016 kl 08:41, Bli först att kommentera

Ibland saknar man verkligen en helt vanlig, ordinär telefon, kopplad till väggen, med sin spiral sladd och nummerskiva. Det var inte så mycket som kunde bli fel, då. Möjlligtvis om man fastnade med fingret i nummerskivan och vred en gång för mycket 😀

Jag tror ju, och detta är en alldeles egen teori, att teknikens under, gått så mycket framåt att den inte hunnit med själv. Ibland gör våra (kanske speciellt mina) mobiler egna saker, bara så där, för att dom kan. Eller för att alla nya saker, behöver en viss tid av testning för att ta bort eventuella små egenheter som grejerna kan besitta.

För någon dag sedan bestämde den att jag bara kunde göra villkorligt samtal…typ, och då var det tur att den jag pratade med, lade på luren då vi var klar, jag kunde nämligen inte göra det. Sedan har vi den där ordlistan…jo, den är bra, ibland, då den skriver in ord, man själv använt mycket av.

Men ta nu den gången, Jan undrade vad ölen hette, som jag bjudit på. Jag skrev Bumble Bee, skickade smset och det stod: Bombnedslag. Jaja, och detta var ju inte enda gången, kan jag tala om. Det gäller att vara med, läsa innan man skickar, annars kan det se hur galet ut som helst.

Oboy översatte den till obotlig, kaffe till café, och det här, som jag skickade till Nicco, där det skulle stå, we are going to fika nu, och den skrev: We åre goding till fika nu. Japp, klura på den du!

Nä, satt man där på telefonbänken, så satt man där, och samtalen blev aldrig så där jättelånga, om man nu inte fått lov att ringa riks, till kusin Anna, och vi babblade på i en halvtimme innan föräldrarna började knorra om att det var dags att lägga på. Man hörde hur det knäppte i luren varje gång man påbörjade en ny minut, eller vad det nu var för tider.

Och kommer ni ihåg ljudet? Man hörde direkt om det kom in ett riks samtal, ännu mer om personen i fråga var utomlands. Lite som att prata i en hoprullad tidning 😀
Jaja, man kanske ska vara tacksam ändå, att man har en telefon och kan bli nådd, fast det beror lite på, av vem. Mobilen ringde nyss, ett 08 nummer, och nej, jag brukar inte svara då, eller så svarar jag, låter dom börja prata, och man hör direkt om det är från ett callcenter, då lägger jag bara luren på bordet, så får dom lägga på. Dom brukar sluta ringa då, efter några gånger.

Ska också berätta att jag på skoj, vägde symaskinen igår, den väger 14,5 kilo, fattar ni, och katten flyttar på den…sjukt! Och igår morse då jag öppnade dörren, så var symaskinen flyttad, 5 centimeter, vilket buller om den maskinen åker nerför trappan.

Nu ska jag käka frukost och se reprisen från gårdagens Farmen innan det blir morgonpromenad. Ha en fin fredag, allihop!

Höger eller vänster…eller…

Det är inget fel på den…

Dags att fira…igen!

Där var den!!!

Problemet löst, med en smäll!!!

Nä, det där doppar man inte!

En dag värd att fira

Kropp och knopp kan få lida

En bra, ”komma igång” övning

Vilket buller det skulle bli

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten