Bus och andra hyss…

Av , , Bli först att kommentera 15

Jag körde slow cookern igår, och då var det högrev som fick gå i den…jag kryddade även, för första gången ever, med vänskapsblomman/örten, jag fått av Ullis, en blomma med ursprung i Afrika och som man kan använda i grytor och dylikt. Man kan klippa av den och sticka ner den i jorden och ta med då man är bortbjuden, därför kallas den för vänskapsblomman…typ, med förbehållet att jag skriver fel namn.

19149098_10155447971641585_6602729221299522445_nJag fick ge bort en av alla mina blommor igår, då jag var bjuden till Berttjärn, där min gamla klasskompis är på besök hos sina föräldrar, och med sig hade hon sina två pojkar. En trevlig eftermiddag med mycket ”hinna ikapp” prat, det är så sällan vi pratar med varandra, och på sista 3 åren har vi lyckats få till en träff/år, men det är ju bättre än ingenting 😀

Vi skickade sms åt varandra igår kväll och jag skrev nåt i stil med att vi ändå haft mycket bus och en del hyss för oss..som barn. Ett av dom var då vi som 12 åringar, ”stal” min storebrors moppe, en Puch Montana, och körde som vettvillingar genom Mariehem med omnejd…jättekul, och jättespännande 😀

Tills vi stötte på en klasskompis till min bror,och han hann känna igen både oss och moppen, så han skvallrade, fast inte av ondo, han hade bara sagt att han sett att brorsan lånat ut moppen, och då var vi ju som avslöjade.

Det var ju kul så länge det varade…jo, vi hann stjäla den en gång till, skam den som ger sig, och den gången var det en punktering på framdäcket som kom så där oplanerat.

Idag blir det packa bussen klart, tvätta det sista man behöver ta med sig, gå igenom huvudet vad man glömt, eller vad man kan tänkas, ha glömt. Nicco blir då kvar hemma, hon jobbar fortfarande, så…och Theresé, Anders och Sally är nog snart på väg uppåt.

Vi struntar i att ta med någon bil, den här gången, vi kan ju ta bussen för att handla…alltså vår buss, utan busstider att passa eller indragna turer, vi åker då vi känner för det 😀

Önskar er alla en fin tisdag och avslutar med en rätt så kul historia med en tvist, hittat på FB!
19732027_10155437889316585_1739572389245715235_n

Dom hade låda på magen…

Av , , Bli först att kommentera 11

När jag klippte gräset, härom dagen, och kom bakom bussen, så möttes jag av en djungel…av rabarber, den där plantan är inte att leka med 😀

19756688_10155437883646585_161660711723803653_nDrog iväg en sväng, igår, och fixade nån present till Sally, laddade upp med mat som packades in i bussen, bar madrasser och kläder och röjde runt lite i värmen.

Hann plocka en liten sommarbukett också, att ha ute på bordet:

19756640_10155441856516585_7785794535414194889_nNär vi var ut i lördags, på Bishop, så berättade Jitte och Ina att dom firade 2 år tillsammans, dessutom hade dom suttit på Bishop, 2 år tidigare, vid precis just det bord, där vi nu satt, Åke tyckte att jag skulle ha nämnt det i gårdagens inlägg, så därför gör jag det nu 😀

Och med Bishop i tanken så glider ämnet nu över till öl och cider, och sånt där. Jag sa det, då vi satt där, att med alla matstånd som finns, där man kan köpa Thai mat, korv, hamburgare eller annan take away, varför inte ha öl och cider stånd, längst strandpromenaden?

Och tänk er cruisingen, där hade folk kunnat springa runt med öl/ciderlådor på magen och servat passagerarna i bilarna, som värsta Vasaloppet med blåbärssoppa 😀

Jo jag vet, jag spårar, det där faller med en gång om man tänker på alla tillstånd och lagar och regler som gäller. Och att man inte får dricka på öppen, allmän plats, om det inte är, typ, inhägnat område. Men man kan ju alltid spåna och fantisera!

Önskar er alla en fin måndag!
19989494_10155444518466585_5181859617264121778_n

Lite överskattat, men helt ok…

Av , , 3 kommentarer 12

Gissa om det blev en utesittardag igår…fast lite små saker åstadkom vi också, även om vi satt den längsta tiden. Förutom pyssel i garaget, för Åke, så klippte jag gräset medan han och Winstone tog morgonrundan. Dom kom tillbaka och hade med sig en liten bunke med nyplockade smultron, så det blev ett litet, gott mellanmål:

19679384_10155437883121585_3359010548223796967_o

Han har sitt smultronställe…finns mer att hämta där, säger han, och jag vet av 2 ställen där det växer åkerbär…2 stycken, på varje plats, inget att stå efter, med andra ord.

Sedan lockade Sjöbris, jag har bara varit där en gång tidigare, för ett år sedan, med jobbet, och nu tänkte jag att vädret inbjöd till en liten tur ner på stan. Det händer inte så ofta…faktiskt. Vi hade stämt träff med Mats ”Tigern” Boström, men gissa vad, vi hittade inte igen varandra 😀

Jag ringde, han svarade inte, jag skickade meddelande inte ett svar, vi kollade runt på den överfulla båten, men såg inte till nån bekanting. Nå, vi tog en cider/öl, satt på övre däck och drack upp drycken, men tyvärr…för mig, så anser jag båten vara lite överskattad, faktiskt.

Solen, vart var den…jo ovanför alla markiser, så vi satt i skugglandet och med sommaren som den varit hittills så är det absolut ingen luftvärme. Jag hade behövt ha mina vantar med mig. Fast jaja…platsen är ju helt ok, och lite guppande kände jag av, så man fick lite älvsfeeling.

19732143_10155439083041585_5553871386446324756_nVi vandrade vidare upp mot Bishop, passerade dörren för att kolla om Jitte och Ina, möjligtvis satt på uteserveringen eller om det skulle finnas nåt ledigt bord där. Hör en röst bakom oss, och se, där stod Ina och ropade, hon hade sett en hatt, passera fönstret (Åkes hatt).

Dom var förståndiga och satt inne, så vi fick plats med dom vid deras bord…kolla Tina, samma bord vi satt vid, ifjol, och jag, på samma plats…kunde ju inte låta bli att beställa in samma dryck som då, en…tadaa…Irish cooffe.

19956835_10155439548496585_8278715825861947574_oOch här, bilden från ifjol…30/6-16

13509015_10154278698686585_2516083176006147233_nDär fick jag sedan kontakt med Tigern och han var på båten, men vart, vet jag inte. Så kan det gå. Vi hade då en trevlig kväll med trivsamt sällskap, mycket prat och skratt, och sen blev det en Taxi hem till en glad hund som saknat oss, såg det ut som, i alla fall.

Hoppas på en bra dag, för er allihop!

19732009_10155438732666585_5372063507892479738_n

Att exponera dalen….ehh…

Jag brukar ofta gå med Winstone vid Tvärån, det är jättefint och på sina ställen kan man nästan tro att man kommit till en sagovärld, med lummiga stigar. Mitt på hållet, alldeles nedanför oss, där bilarna kan köra upp till Vännäsvägen, så kan man gå under bilvägen, men…man kan bara gå, inte cykla:

19787548_10155437273906585_6852709386263958007_oDet är för lågt till brotaket och det finns alltså en potentiell risk att man slår i huvudet om man cyklar därunder. Undrar vem som kom på det? Någon som provcyklat och fick ont i huvudet, eller, förhoppningsvis, en tumregel bara, är det 2 meters höjd, så sätter man dit stolpar för att tvinga cyklister att hoppa av sina cyklar 😀

För några dagar sedan blev det prat om byxor och dess mode, samt hur vissa bär upp dom…eller snarare, hur dom inte bär upp dom, eftersom dom verkar ha en tendens att hasa ner. Så kan man ju tycka vad man vill om det, man brukar väl försöka ha sånt man tycker är bekvämt (i alla fall då man blivit äldre :D), och om nerhasade byxor är bekvämt, kan man tvista om.

Nå, det var inte dit jag ville komma, utan då det pratades om just den där sortens…byxor, så kom jag osökt ihåg då modellen, Gällivarehäng, kom på modet. Kommer ni ihåg dom? Påminde lite om ridbyxor, fast det skulle vara ett häng under bakfickorna…ehh..var det så snyggt, egentligen? Ja, dom satt då uppe, men…

Googlar man på detta ord så hittar man bara bilder på annat häng, och på Wikpedia kan man läsa följande och jag citerar:

”Begreppet gällivarehäng har sitt upphov i att gruvarbetare som handlastade järnmalm I Malmbergsgruvan bar löst skurna byxor som var lättare att arbeta i, eftersom de inte stramade åt baktill då man böjde sig ned (vilket var den normala arbetsställningen som handlastare). Handlastaren var tvungen att böja sig ner för att fylla och lyfta fyllfatet (som en stor sopskyffel med två handtag på sidorna) med järnmalm när han lastade. Gruvarbetarna beställde byxor med rymlig bak hos handlanden i Gällivare, dessa beställde specialsydda byxor söderifrån och skärningen blev känd som ”Gällivarehäng”. Byxorna bars oftast med breda hängslen.

Ett vanligt missförstånd är att gällivarehäng innebär att man exponerar dalen mellan skinkorna, vilket alltså är fel (då handlar det i stället om så kallad raggarskåra). Gruvarbetarna bar sina byxor upp till midjan. Det engelska uttrycket sagging, vilket innebär att byxorna är nedhasade så att underkläderna syns, är heller inte detsamma som gällivarehäng.” Slutcitat

Fast det Gällivarehäng jag snackar om, var jeans som fanns att köpa tidigt 80 tal, skulle jag gissa på, och det var inte en stor säck som hängde i baken, utan bara ett litet häng.

Jaja, det finns och fanns då allt möjlig, till exempel dom brutalt utställda byxorna, så vida att ett djur hade kunnat klättra upp i byxbenen, men fastnat vid knäskålarna. Det såg nästan ut som klänningen som Morticia hade i familjen Addams:

originalBild hittade jag HÄR

Och nu, färdigsurrat om brallor, nu ska jag ut i solen, önskar er alla en fin lördag!
19702470_10155435364276585_4409427406769220115_nNej…jag har inte kört nån botox variant, jag har en väldigt snäll mobil *fniss*

Gissa vad som hände sen…

Det var inte lätt igår, och det är nåt som aldrig kommer att bli lätt heller, att bestämma sig för att ta bort sitt husdjur, är nåt av det absolut värsta som finns. Jag tänker i alla fall ge en eloge till Vettris på mariedal, dit vi vände oss. Dom hade gjort i ordning ett rum, tänt ljus, dom var lugna, trevliga, och tillmötesgående, så även om det var tufft så kändes det ändå rätt, på nåt sätt.

IMG_0628Jag satte igång att städa/sanera nere i källaren igår, sopa, dammsuga, torka golvet, inte bara en gång utan två. Tvättade upp dynor från klätterträden, slängde iväg bägge kattlådorna, och satte dit en alldeles ny. I övrigt kommer vi nog att bara fortsätta som vanligt.

Just nu ligger Eloise nere vid mina fötter, sträcker ut sig och kurrar, hon verkar må gott, fast vad vet vi om deras tankar och känslor…här en bild på hon och Enya, innan dom vuxit till sig och fått sin halskrage…då mådde dom gott ihop:

35629_161116-001På tal om katter, så kom jag att tänka på vad min moster och hennes man berättade för x antal år sedan. Jag tror att jag skrivit det förut, men den tål att upprepas, den lilla historien.

Det var nån av deras grannar som hade en katt, som älskade att ligga ovanpå att skåp i köket. Katter brukar ju normalt vilja ha lite höjd under sig, för att kunna ligga på span och vara fredade.

Denna dag skulle det stekas plättar, och plättsmeten förbereddes och ställdes på bänken…som satt under det där skåpet, där nu katten intagit sin plats…det var olyckligt. Tydligen så kom katten på glid, av någon outgrundlig anledning och halkade/föll, rätt ner i plättsmetsbunken.

Ni kan ju gissa vad som hände efter det…katten upp ur bunken och sedan järnet runt hela huset, med plättsmeten stänkandes runt väggarna. Hahaa…kul att städa upp den sörjan sedan! 😀

Ser ut att bli en underbart fin dag, jag får lunchbesök, Helena kommer och joinar mig i solen. Sen får jag ta tag i städandet i bussen, men det lär jag inte göra om det är molnfritt ute, jag kan ju vänta till eftermiddagen, eller…imorgon, eller på söndag…tur man har semester 😀

Önskar er alla en fin fredag!

I livets olika skeenden…

Av , , 8 kommentarer 16

Jag skriver alltid mina inlägg i ett word dokumet, bara så där, just in case, så finns det ju kvar om datorn, tillfälligt skulle kajka ihop. Och jag namnger dom med dagens datum. Så skrev jag dagens datum och *pling*, pappa skulle ha fyllt 71 år idag, om han hade levt. Här en bild på han och mamma, i tidig ålder:

Skanning_20161227 (10)Tycker att det känns knepigt att säga grattis…till vadå…han finns ju inte längre, däremot kan man ju tänka på alla dom gånger vi firat honom, och att det är det, som är speciellt, inte att han hade blivit ett år äldre, om han hade funnits kvar.

19748752_10155425225031585_4356987068693413527_nVi pratade om honom, bara för några dagar sedan, jag och mamma. Det var nån händelse som gjorde att hon påmindes om honom och hon tyckte att det blev jobbigt. Ja sa jag, så där är det…även för mig. Det går bra att prata och att minnas, men visst är det ändå som man säger om tiden…det läker, men man glömmer inte. Man tänker inte konstant på hur det var, och hur det blev,och saknaden.

Men, i början av någons bortgång, så är det väldigt svårt att se framåt, och att tro, att den dagen kommer då det känns lättare att vara tillbaka i vardagen. Och det höll hon med om. Däremot ska man passa sig för att säga såna saker, till någon som förlorat en nära…det är bättre att bara bekräfta deras förlust och att man förstår att det är jobbigt. Att säga att det kommer att bli bättre, är sällan någon tröst i just den stunden.

Idag är och kommer det att bli en sorglig dag på många sätt, vi ska ta bort våran lilla diva, Enya.

2016-01-31 15.32.30 2016-02-20 11.48.16 2016-02-20 11.48.21Katten som inte mår så bra. Nu har vi väntat…inbillat oss, testat och försökt, med allt möjligt, utan resultat, så för hennes bästa, så tog vi det beslutet, att låta henne slippa allt detta. Känns tufft, och jag påminns ännu en gång varför jag för 13 år sedan sa, att jag ALDRIG mer, skulle ha några djur. Det var då vi var tvungna att ta bort Kisen. Och inte lyssnade jag på vad jag sa…

Jag önskar er alla en bra dag, jag ska försöka att göra den så bra jag kan!

Vi får bygga ut…uppåt!

Av , , 2 kommentarer 21

En stilla undran…fick jag igår då jag stod med skallen inne i växthuset för att komma in och se vart jag skulle vattna. Lät tydligen som om vi hade ett STORT växthus, då Åke ringde och undrade vad jag gjorde och jag svarade att jag var inne i växthuset…nå, det var ju bara till viss del 😀

Till min undran…om, och nu menar jag verkligen om, det blir nån gurka därinne, vad blir då kilopriset på den? Ponera att jag hade betalat växthuset själv, sedan tillkommer plantor eller frön, samt jord i alla dess olika former och innehåll. Ni vet, tomatjord, rosjord, citrusjord…

Och sedan allt vatten…tid, kan man ju knappast räkna in, det får man ju aldrig betalat för, inte i liten skala i alla fall. Jag tror att det blir en väldigt dyr gurka…om än, god.
Sen vet jag ju att den största delen av människor som pysslar med sån här, gör det just för det roliga, att lyckas få fram nåt som man kan ha användning för, att pyssla, hålla efter, gräva ner fingrarna i jorden, som jag har hört, att vissa gillar…inte jag…nä.

Jag kan tycka att det är ett visst besvär…ni vet då plantorna skriker efter vatten så man får ont i öronen, dom ser nästan jämt och ständigt ledsna ut..vem fasen blir lycklig över det? Jaja, nu spårade jag lite, klart att även jag tycker att det vore kul om det bidde når därinne 😀 Jag är ju mäkta stolt över ingefäran, som skjuter ett nytt blad, varje dag, nu börjar jag undra hur stor den faktiskt kan bli:

19667837_10155426483166585_1348236949443124660_oMåste kanske bygga ut…uppåt! Och den har även skjutit ett nytt skott, vid sidan om:

19642693_10155426481826585_4256042266272484030_nÖnskar er alla en fin onsdag…timmen före timmen före timmen före… semestertider (för mig) 😀

19601578_10155424136416585_7493001920336628791_n

Maria Lundmark Hällsten