Visst FAAAN var det bättre förut!!?

Av , , 2 kommentarer 11

Om man pratar om livet, hur vi lever och hur det var förut, så visst fanns det saker, specifika sådana, som var bättre förr, men absolut inte allting. När det surras om hur det ser ut idag, det är så hemskt, alla hemlösa, alla tiggare, invandringen, vad vissa får och vad andra inte har. Och så avslutas det alltid med: ”visst var det bättre förr!”

bc031b4b6b783dac0537389caabbcf3cHm, ja ok, det var bra att man fick gå i skolan på lördagar, söndagsskola på söndag. Få se, hur mycket semester hade vi förut. Mja 1951 infördes 3 veckors semester, fy fan, vad bra det var förut, vem vill ha 5 och 6 veckor?

Ransonering var också sånt dom fick gå igenom, var det inte mat så var det sprit eller som 1948, då det var brist på utländks valuta och det infördes ransonering på bensin. Och även 1973-1974 då det var oljekris. Jamen visst tusan låter det bra, inte som idag, då vi får handla hej vilt, nån ordning får det vara. Det var mycket bättre förr!

Att slå sina barn, det får man inte göra idag, men det gick minsann an förut, ja det var tillåtet i Sverige ända fram till 1979, då det skrevs in  föräldrabalken, Sverige var först i världen att förbjuda barnaga…ja, det var otroligt dumt va, för idag får vi ju inte göra det, nä, det var bättre förr.

1847 kom en av de viktigare reformerna som har gjorts på fattigvårdsområdet. Det var den så kallade fattigvårdsförordningen som stadgade att alla socknar i landet skulle ha en egen fattigvårdsstyrelse. Bakgrunden till reformen var följande statistik:

1840 fanns det omkring 530 000 hushåll på den svenska landsbygden, 30 000 av dessa var helt beroende av allmosor för sin överlevnad. Dessutom var omkring 120 000 hushåll beroende av något slags understöd. Och detta med en folkmängd som 1845 låg på runt tre miljoner invånare. Med andra ord: Sverige var ett oerhört fattigt land, ett av Europas allra fattigaste. Detta är citat från denna sida: Minnenasjournal

Och när ni läst detta, visst tusan säger ni högt och bestämt att det var så jäkla bra förut!!!

Det var så jävla bra förut så att folk emigrerade till Amerika…helt otroligt!!!

Så, då var detta ämne avhandlat och jag vill understryka att då man pratar om sånt här, så finns det inget som är absolut svart eller vitt, det finns så många grå skalor däremellan att man inte kan tro det det är sant. Så återigen, kolla källor då ni hör saker som låter lite som aprilskämt, oftast ligger det en hel del osanningar bakom. Om en säger en sak, vänd på det, och tänk att alla mynt har två sidor, även sedlar och kontokort.

Önskar er alla en fin fredag!
30741485_10156228523501585_312309904138305536_n

Va, var det MIN bil???

Av , , 2 kommentarer 13

Det första jag börjar med, måndag till fredag, då jag kliver upp, är att kolla så att Niccos bil är borta. Det innebär ju att hon tagit sig upp i arla morgontimme och kommit sig till jobbet.

Gör likadant nu på morgonen, och se, bilen stod där. Jag snabbade mig att greppa mobilen och ringa upp. Hon svarade nåt som jag inte hörde…Ja, sa jag, skulle inte du vara på Volvo? JAG ÄR PÅ VOLVO, säger hon. Men, din bil står ju här, säger jag, lätt konfunderad. Det är DIN bil…säger hon och sedan skrattar vi så mina tårar rinner, i alla fall, hahaa…

Jo det stämmer, vi hade bytt parkering igår, eftersom hon och Åke tillbringade kvällen i garaget, med hennes bil. Inte lätt att koppla nåt så där då man är precis nyuppstigen. Jag såg en bil, vilken bil, var en annan femma 😀

30738222_10156227153061585_6776035053811007488_nJag hade 3 kaffedejter igår, jisses anåda, man kan ju tro att jag inte gör annat. Först kom Helena förbi och vi satt faktiskt ute och drack kaffet. Ingen jätte höjdar värme, men det funkade, solen sken igenom med jämna mellanrum. Och vi hann avhandla lite av varje, civilkurage har hon, Helena, det visste jag sen tidigare, och det hon berättade igår, var bara en bekräftelse på det. Jag ska inte säga vad det handlade om, det får hon göra själv om hon så önskar, men det var snyggt jobbat, i alla fall 😀

Ut med Winstone en sväng och sedan var det dags för en fika på Ullas, med en gammal kompis från skoltiden. Eva- Marie heter hon, vi gick inte på samma skola, men vi hade gemensamma vänner som vi hängde med. Synd att vi inte träffas oftare, vi försöker nog allt, men ofta kommer det saker i vägen, svårt att tajma in en tid som passar bägge två, då man jobbar och har annat också.

Avrundade med att hämta upp mamma, och for en sväng på Rusta, och där kunde jag inte låta bli att köpa ett par brillor till Lennart, jag har ju en kompis, Tina, som gillar flamingos, vad Lelle tycker om dom, ska jag låta vara osagt:

30740161_10156227154106585_3832576043240128512_nSen bjöd hon på kaffe hemma hos sig, jo, det vart 3 kaffedejter, inte illa 😀

Idag ska det inte kaffedejtas, inte vad jag vet just nu, i alla fall Jag ska sätta mig utomhus, har jag tänkt, och i eftermiddag ska jag till tandläkaren, han tyckte det var dags för en årlig kontroll, fy, visst finns det roligare saker att göra och lägga pengar på, men vad göra, det är bara att bita ihop (hade jag tänkt skriva, men gör man det så funkar det dåligt), nä, man får väl gilla läget då, om man inte finner andra val.

Visst, man kan avboka, men det hjälper ju föga om det nu råkar vara så att han hittar nåt fel, sparar man det för länge så blir det oftast dyrare än om man fixat det med en gång. Så man vinner nog på att få det gjort. Man kan ju dock hoppas och önska att inget är galet, den här gången ( I wish!!!).

Önskar er alla en toppen torsdag!
30728274_10156227154541585_570449382931955712_n

Mitt mellannamn är Typiskt

Av , , Bli först att kommentera 16

Jag hittade ett gammalt inlägg från januari 2013, i sökandet efter en bild av Capricen, och detta inlägg, beskriver mina dagar så bra att jag inte kan låta bli att sätta ut den igen, även fast jag ser ut att ha berättat delar av den, ännu tidigare. Alltså, googlar man ordet typiskt, så borde det sitta en bild på mig där, eller som man ibland säger, mitt mellan namn kunde har varit detsamma. Maria Typiskt Hällsten

Framsida2Bild lånad HÄR

”Kommer ni ihåg våran gamla Chevrolet Caprice, den som alltid hade något fuffens för sig, bland annat så ville ju dörrarna, under vintertid, inte gå igen, utan hade det varit plusgrader och sedan blev det minus så studsade dörren bara upp igen.

Jag vet att jag berättat om den där julaftonen när vi packat bilen, Nicco hade placerat sig i baksätet och vi skulle bege oss 21 mil norrut, upp till Malå, där vi skulle fira jul, för oss själva.

Allt gick ju som på räls tills vi skulle stänga Niccos dörr, den ville icket, Åke tog dörren och stod och slog den fram och tillbaka mot dörrkarmen, men inte hände något för det. Då tog han olja och annan smet och hällde ner i låsanordningen och överallt han kom åt.

Sen tipsade Maria (Maria Typiskt Hällsten) om att han kanske skulle testa att elda lite med tändaren, på den där grunkan som inte ville funka, och det gjorde han, med den följden att bildörren började brinna, invändigt och plötsligt var det rena cirkusen därinne på gården.

Nicco som hade spänt fast sig fick ju panik och ville ut, om nu någon granne stått och sett på hela scenariot så måste dom ha undrat vad tusan vi höll på med… döda bilen, eller vad? Först smäller man i dörren som om man ville ha ihjäl någon och sen ledsnar man och tuttar eld på den istället.

Nu var det ju inte mer dramatiskt än så, det som brann slutade ju att brinna och se… sen funkade dörren som vanligt igen och vi kunde ge oss av för ett helt normalt julfirande. När vi pratade om det igår, vid middagen, så tyckte Nicco synd om sig själv och sin tuffa uppväxt och hon undrade också hur sjutton pappas lastbil egentligen kan rulla, den borde ju vara lika misshandlad som bilen hade blivit, mja, sa jag, nu var det ju inte pappas idé, att tutta eld på dörren, det var ju egentligen min… moahaha!!!

Varför vi ens kom in på den berättelsen var att samma fenomen inträffade igår, då jag och Nicco hade bråttom till en läkartid vi hade att passa. Förardörren på Jeepen, ville först inte gå upp, jag bankade på knappen och plopp så lossnade isen och den gick att trycka in, men sen… ja då ville den inte stängas.

Ringde in till Åke som kom ut och provade både det ena och det andra, men det ville sig inte, till slut höll han bara in dörren och jag låste, så då satt då dörren fast i alla fall så vi kunde åka. Samma sak då vi kom fram och jag skulle låsa, dörren studsade så jag höll emot och låste.

Fick be om ursäkt att vi var sena, men sa jag, bildörren gick inte att stänga så det tog sin lilla tid. Nu till en något bisarr upplevelse därinne. Nicco skulle undersökas och när vi sedan pratade så skulle läkaren skriva ut medicin, han vände sig till mig och frågade om vi var fattiga? Ehhh, nä sa jag, det är vi inte. Är det säkert, sa han, hur ser det ut i plånboken? Det är lugnt sa jag, vi har pengar.

Han sa att medicinen han ville skriva ut, var dyrare än andra mediciner, den kommer att kosta ungefär 150:-, kommer inte det att kännas av, frågade han återigen. Nä, sa jag för tredje gången, det är INGA problem.

När vi sedan åkte hem skrattade vi då vi satt i bilen och Nicco undrade hur han ens kunde ställa en sån fråga, man borde väl kanske rimligtvis ha ställt frågan på ett annorlunda sätt, kanske frågat om man hade något emot en lite dyrare medicin, eller nåt sånt.

Nu berättade dock Nicco, att eftersom hon hade haft så bråttom då vi skulle iväg så hade hon inte haft tid att sätta på sig sockar så hon gick alltså barfota med sina Converse skor, och när han skulle kolla hennes längd fick hon ju ta av sig skorna så han hade ju sett hennes bara fötter. Jaha du, inte så konstigt då att han trodde att vi var fattiga, sa jag.

Först får han höra att vi har en skitbil där dörrarna inte gå att stänga och sedan ser han att du går barfota i ett par tunna tygskor mitt i vintern. Så vad skulle den stackaren tro… jaja, nu vet vi ju det i alla fall 🙂

16708538_10154980840331585_5559933414539730045_nTur också att man är vig, jag fick hoppa in och ut genom passagerare dörren, två gånger, men sen så funkade dörren, får se hur illa det är idag, då vi ska på begravningen, ser ju inte så seriöst ut att måsta ta sig in på den sidan av bilen.”

Önskar er alla en fin dag!
 

TUUUT!!!

Av , , Bli först att kommentera 15

Kvällspasset (radio) har en sida på FB. Där ställs det frågor och lyssnare/läsare får komma med sina upplevelsr. Igår efterfrågades om man varit med om konstigheter med bilar, och ja, inte bara med en bil, tänker jag.

Det första jag kom att tänka på var vår chev caprice:

6916d6d2-5297-46fc-afc6-92a54b4635e9_chevrolet-caprice-hgv-90Hittade ingen bild på vår bil men den såg ut så här, och bilden lånade jag HÄR

Som plötsligt och från ingenstans, började tuta, hej vilt och inte bara en tut, utan ett elakt TUUUUT!!!

Ni fattar hur svettigt det var att ligga ute i trafiken med den bilen, du kommer upp till en rondell och har en bil framför dig som kör helt laglydigt och där kommer pråmen och tutar som om man ville komma förbi eller skynda på allihop…skämmigt!

Den tutade på äldre par som var ute och promenerade, dom stirrade lite lätt förvirrat och höjde armarna lite försiktigt, till en hälsning…jo hejhej!!! Jag fick låtsas att jag kände dom eller välja att totalt ignorera händelsen, precis som om dom hört fel.

Åke hittade i alla fall felet, det var nåt bläck i ratten (jag kan ha totalt fel här) som låg emot signalen, och därför blev det lite random tutningar

Sen minns jag jag förstås the wildcat:

015Plötsligt, från ingenstans, började den tjuta utav bara den, ett ljud som var öronbedövande, och ingen människa kunde förklara vart det kom ifrån.
Åke provkörde och kunde inte komma med nån förklaring, jag körde en längre tur och kom fram till att den satte igång med oljudet då jag passerade 30 km/timmen, jättekonstigt. Åkte till Brälla som hade Fager hos sig, han fick åka med ett varv, samma visa, han förstod inte, vart detta skärande ljud kom ifrån. Vi fick nästan skrika åt varandra för att höra vad vi sa.

Så fick Åke ta sig an uppgiften att felsöka bilen, och till slut, efter många om och men, kom han på vad det var. Jag hade fipplat på nån spak bredvid ratten, utan att se vad som hände. I själva verket är detta en justerbar knapp där man ställer in den högsta önskade hastigheten, och då man överskrider den så varnas det, och jag hade alltså råkat ställa in den på 30km/timmen. Så kan det gå om man inte vet vart man har sina händer 😀

Hoppas på en fin dag. för er alla!

En överlevare!

Av , , Bli först att kommentera 15

Lillsyrran Emma, la ut en bild på FB den 8/4, tagen hemma hos dom i Hissjö, på en stackars nässelfjäril som förmodligen kläckts, lurad av värmen från solen. Här undrade hon hur den skulle kunna klara sig, i all snö:

30264353_1659825074053033_5745287291258011648_nMen skam den som ger sig, Emma fann på råd och denna bild la hon ut den 14/4, 6 dagar senare:

30698712_1665871863448354_3683548632348360704_nHon har sockerlösning i svampen, samt en halva apelsin, och det gillar tydligen fjärilen. Ja, det är inte alla som skulle lagt ner sån möda på en fjäril, men om någon, så hade jag gissat på Emma, faktiskt 😀 Kan ju vara för att jag känner henne, lite, i alla fall 😀

Oj, vilken härlig dag det blev igår, ren sommar, här i hörnet på huset. Grillen kom fram och då kan ni gissa vad det blev till middag…pannkaka…eller inte 😀

Ser inte fullt så soligt ut idag, men man kan ju inte begära för mycket. Huvudsaken det inte snöar eller regnar, tänker jag.

Nu ska det ses på öråd i Robinson, och sedan går jag ut med hunden. Önskar er alla en fin måndag!
30727231_10156218079001585_1745289669018386432_n

Jättekul!

Av , , Bli först att kommentera 15

Kul med en vit vovve den här års tiden:

30709218_10156216107576585_6504825001693151232_n30728074_10156218079276585_5532188460187648000_n30707347_10156218077871585_7388173523916685312_nFast, färgen på hunden spelar egentligen ingen roll, alla blir lika skitiga, men på dom vita, syns det mest 😀

Längtar verkligen efter sopmaskinen! Då den har kört, lär det bli lååångdusch och värsta spa behandlingen, känns överambitiöst att ge sig på nåt dylikt, innan dess. Det är bara att fortsätta dra snabeldraken med jämna mellanrum och gilla läget.

Vi försökte oss på lite uteliv igår med, fast jag tyckte att det blåste småkallt. Snögubben har då gett upp så vi går åt rätt håll:

30710808_10156218080061585_3641825962825351168_nMamma ringde och var så glad, hon hade plockat fram cykeln och premiärcyklat igår. Jag tänkte på då man var barn och det var absolut omöjligt att få ta fram cykeln innan 1:a maj, likadant var det med träskorna…ja, tiderna förändras. Idag cyklar man ju till och med på vintern.

Lite roligt blev det ju då Adam var här en vinter och han satt i köket, först kom det en skidåkare på cykelbanan och strax efteråt kom en cyklist…jodå, är man i Norrland så kan man få se lite av varje 😀

Kommer ihåg en usel vinter för cirka 15-16 år sedan, på den tiden då man drog Nicco på pulka till förskolan. Dåligt med snö,och kom det lite så sandade och grusade dom banorna. Detta resulterade i att vi avverkade 2-3 pulkor i ganska rask takt, det nöttes hål i botten av pulkorna på grund av gruset.

Då frågade jag Åke om man inte skulle kunna sätta hjul på pulkan, och se, det kunde man visst. Han fixade en sådan, den blev tung men den stod emot gruset och stenarna. Och jag tror att Nicco provade att susa nerför en gräsbelagd kulle på vår gård, jag vill minnas att hon inte tyckte att det gick tillräckligt fort. Däremot skulle det ju inte finnas några hinder för nåt liknade idag, om man bara hittade något större och lättare hjul…

Nu tänkte jag inte för vår del, men det finns ju drösvis med barnfamiljer.

Hoppas på en fin söndag, för er alla och jag skickar ett grattis på födelsedagen till min gamla klasskompis Annica, som fyller år idag, GRATTIS!!!
30725313_10156218077471585_5873261283565895680_n

Dom gör sig bäst utomhus!

Av , , Bli först att kommentera 16

Satt ute i den gassande solen igår (ja ok, jag överdriver lite, gassande var väl att ta i, men den gav lite värme i alla fall).

30738971_10156213700426585_7981365359976382464_n Skulle vara chaufför till Nicco igår kväll, så jag fördrev tiden lite, i väntan på det, med att åka till mamma efter att vi intagit middagen. Hon hade besök av två väninnor, och vi satt ute på balkongen och drack kaffe och berättade den ena historien efter den andra.

Kom in på fåglar, och mamma berättade om en pärluggla, som dundrat in i fönstret uppe i Norum:

parluggBild hittade jag HÄR

Pappa gick ut och plockade upp ugglan och satte den på hans finger, där ugglan knep ihop klorna runt fingret och satt och såg aningens storögd ut. Pappa satte sedan upp ugglan på en stege som stod därute och där satt den en stund tills den samlat mod och sedan flaxade den iväg.

Han hade tur, hördes det som sedan…pappa alltså (ja ugglan också förstås, den överlevde ju). Tydligen så släpper inte pärlugglan greppet om dom håller fast nåt, dom tror ju att det är ett byte. Hade ju varit kul om den vägrat släppa hans finger 😀

Jag berättade om den där dråpliga synen som mötte oss, den 20 september, 2014, och vi hade varit på Shang-Hai och käkat lunch med Tina och Christian. Och här saxar jag in text från det blogginlägget: ”När vi kom hem…ja jösses. Åke sätter sig ute på en stol, jag och Nicco låser upp och går in för att hälsa på Winstone som är lika glad som alltid då vi kommer hem, spelar ingen roll om vi varit borta 10 minuter eller 1 timme, plötsligt en ganska rejäl smäll utifrån köket???

Vi tittar på varandra, ungefär som: Vad f-n har nu katterna hittat på??? Nicco tvär smyger fram till köksdörren för att tro sig hinna se vad dom gör, men hon möter bägge katterna i hallen och det låter fortfarande i köket…*skräck*

Sen skriker hon…

Det är en kaja i köksfönstret…inte utanför, utan på insidan, vi skriker nog bägge två, jag tar Winstone och sätter fast honom ute, påkallar Åke som inte heller fattat vad vi hållit på med, bankat så där på fönstret, fast det var ju den lilla kajan som ville ut, inte vi.

Åke kommer in och får tag i den då den flaxat ut i hallen och satt sig i Enyas matfönster, han kommer ut på bron med den, öppnar sina händer och där gjorde den ett snyggt sorti och flaxade iväg som om inget hade hänt.

Jag vänder mig om och tittar på Eloise som sitter därinne i hallen, hennes min är obetalbar…dom största ögonen ever, och munnen lätt öppen, stel som en pinne och bara stirrar ut. Hon tänker säkert: WHAT THE FUUUDGE, var det där??? Alternativt: VAD GÖR DU??? Släpp INTE ut den, jag vill HA…

Den blev städning, så där på lördags eftermiddagen, pippin hade varit in i kök, hall, och tv rum, tippat ut någon blomma så där och bokstavligt talat, skitit i att den var inomhus. Vilken cirkus det måste ha varit här.” Slut saxat

0034 0012Jo det kan vara roligt med fåglar…ibland. Men dom gör sig bäst utomhus 😀

Hoppas att solen lyser mycket hos er som den gör här, ha det gott, allihop!

Magkänslan säger…

Av , , Bli först att kommentera 13

Inte alla dagar man får blommor, men det händer, och absolut inte varje dag man får en hälsning om att man är en fin människa 😀

30698497_10156213383541585_7298872241775706112_nTrevlig kaffestund igår, tiden susade förbi och plötsligt var det dags för hemfärd för besökande, och ”hittapåvadmanskaätatillmiddagdags”. Jag gjorde det verkligen enkelt för mig och köpte en sallad med räkor, som fördelades på oss familjemedlemmar. Är det det, som kallas för snabbmat?

Sedan blev det prommis över till Birgitta, där bastugänget samlats för prat, kaffe och triss. Vi planerade även för hur fortsättningen ska se ut. Vi har inte så mycket att spela på, då vi bara träffas en gång i månaden och det ska stämma med allihop, scheman och andra inplanerade saker.

Nå, det blir en sista träff innan sommaren, så då får vi använda oss av våra slantar vi skrapat ihop, ojoj, tror det blev en dryg hundralapp/skalle. Men…hade vi räknat med nåt annat…njae.

Fast det är ju lite dystert då man blir glad över att sitta med åtminstone 2 rutor på 30:-, för då vet man nästan säkert, att det åtminstone blir 30 kronor. Wohooo!!! Eller… Och det är ju för att chansen att vinna några tusen eller nån miljon, är så minimal att det nästan inte existerar. Så varför skulle man ens hoppas.

Annat var det på den tiden då man var på tivolin med sina barn, och man köpte nån lott, strök med handen över bunten med lotter och drog den man fick en magkänsla för, och se…visst hittade man av första vinsten, några gånger. Synd att det handlade om stora mjukisdjur eller bauta Toblerones, inga pengar där inte.

En gång var vi på Ugglans parkering där dom hade ett tivoli inför skolavslutningen. Åke blev sugen på att vinna en artonväxlad cykel, och det kunde man göra om man kastade ringar på pinnar. Han köpte ett gäng ringar, jag gick till lottståndet mitt över, även där, kunde man vinna denna cykel.

Jag köpte en remsa, öppnade och guess what, jag vann. Jag vände mig om och ropade: ”Åke, du kan sluta kasta ringar, jag vann cykeln här!!!” Kände man sig nöjd då, eller vad 😀 Cykeln sålde vi sedan vidare till storebror, som skulle ge den till deras son, Theresé fick en annan cykel, win win situation.

Fredagen den 13 idag, och solen skiner, man är ledig, det är helg, så inget kan väl gå galet tänker jag. Önskar er alla en lyckosam dag, hm…skulle kanske köpa en lott, ska känna efter vad magen säger.

30697665_10156213501501585_6230004926483791872_n

Höger, vänster, runt eller rätt fram?

Av , , Bli först att kommentera 15

Huvudlöst på min ära:

30629583_10156211186886585_5107348140856442880_nSnögubben har tappat skallen, eller så är det nån från antisnögubbsklubben som varit framme och kapat av det. Fast det är väl positivt, för det innebär att snösmältningen är på gång.

Svårt att tänka sig, dock, att vi är i mitten av april och det ser ut så här:

30624292_10156211187271585_7962503319606263808_nOch lite roligt då dom skriver i ViiVilla tidningen att det är dags att klippa ner sina perenner…öh, ok, då måste man nog skotta fram dom först.

Om nu första maj, alltid ser ganska likt ut, snömängdsmässigt, så måste det speedas upp lite, tänker jag. men det brukar väl också vara så, att då det väl har börjat, då går det undan.

Man pratar ju ofta i metaforer (tror jag att det heter), typ, man har kommit till ett vägskäl. Det har man hört i urminnes tider, och idag, med tanke på alla rondeller vi har, så kan man ju byta ut vägskälen till rondeller.

Här gäller det att välja rätt fil för att ta sig ut där man önskar och på ett smidigt sätt, om det går. Många missar ju fatalt att tala om för andra vart dom är på väg, inga blinkers som används, eller så tar man yttervarvet för att känna sig safe.

Vissa är obotliga genare, som tar närmaste vägen rätt genom och rakt fram, fast inte med en tanke på bakomvarande trafik eller dom som faktiskt ligger i innerfilen och som många gånger tvingas tvärnita för att klara sin egen bil från defekter.

Är man för velig och rädd, så finns en viss risk att man fastnar i innerfilen, och det är obra, eller okul. För komma vidare, vill vi väl allihop.

Varför skriver jag nu allt detta, jo…jag såg denna bild på FB igår och kan man annat än skratta åt den:

554923_10151512456474695_206793016_nFotografens namn står på bilden

Herrej-vlar, här var det inte trevliga val, det går käpprätt, vilken väg man än väljer 😀

Det blir att starta upp snabeldraken idag också, fatta att Winstone egentligen borde ha betalt, för all sand han bär hem under mage och tassar. Det blir ju mindre att sopa upp upp, tänker jag, då dom bestämmer sig för att ta rätt på alla dyngstenar och grus, som ligger efter gång och cykelbanorna.

Var uppe vid lasarettet igår och jag lovar, jag trodde det var en grusgång jag gick på, flera centimeter grus som ligger på asfalten och plattorna. Nåja, jag hoppas att dom snart startar upp sina sopmaskiner så vi blir av med eländet.

Jag får kaffebesök i eftermiddag, så jag vet då vad jag ska göra, och ikväll är det bastuträff hemma hos Birgitta. Jo, vad bra att jag skrev det, måste ju fixa en trisslott också 😀

Ha det gott, allihop!
30689246_10156211217806585_7994772873484959744_n

When shit hits the fan!

Av , , Bli först att kommentera 12

Nu försöker jag multitaska, ser på Farmen, svarar på sms samtidigt som jag ska skriva ett litet blogginlägg, tänkte jag. Jag hade dessutom tänkt spurta in i köket och sätta igång med Åkes middagsmat, men jag hejdade mig, nån måtta får det vara på allt.

Fast jag ska villigt erkänna att det känns rätt ok då man har fler än en sak på gång, det händer lite. Men man får passa sig så det inte blir det där glassplittret, ni vet, kan jag ta den så kan jag ta den och då tar jag även den, och *pang* så föll det tioende glaset i golvet, det blev ett för mycket 😀

Är kanske därför jag ibland inte tänker efter ordentligt heller. Som igår, för att ta ett exempel. Jag hade köpt jättefina rosor, fördelade dom lite i flaskor och en vas. På kvällen skulle jag då arrangera en bild. Jag hade nämligen anmält mig via Smartson, att få delta i ett smakuppdrag.

Denna gången var det Dr Oetker, My sweet Deli cheesecake. Jag går in i rummet för att ställa fram kaffekoppar och vad skådar då mitt norra öga…detta:

30595248_10156208584901585_5056676705108754432_nVad har hänt, jag fattar ingenting. tar tag i flaskan och inser att jag glömt fylla i vatten, alltså vad…hahaa… Nåja, shit hits the fan, sometimes, eller hur Nicco?
Hon som också provsmakade och lyckades tippa biten upp och ner på bordet, inte på fatet.

30688242_10156208583976585_6819976378885079040_nJaja, jag gillade kakan i alla fall, liten var den, men tillräcklig. Söt botten men syrlig på toppen.

Nu ska jag se klart på Farmen, håller en tumme på Ola-Conny, han är ju en värdig farmare, kan jag tycka.  

Önskar er alla en fin onsdag!