Som en ko på grönbete!

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 december 2019 kl 09:51, Bli först att kommentera

Jag hade tänkt koka knäck idag, men seriöst, julstämningen försvann i det här vädret, så jag ids inte. Sa till Winstone i morse att det är såna här dagar hundar kan köpas billigt, men han trodde inte på det.

Var ute med honom vid 7 snåret och i blåsten/stormen, höll jag på sätta krokben på mig själv. Kunde ha slutat illa, det, men Winstone skuttade runt som en ko på grönbete. Förstår mig inte på den hunden *skakar på huvudet*

Som igår, jag plockade fram ett tuggben och han blev ju överförtjust, men jag tänkte att han skulle få arbeta lite (även jag då), och jag sprang runt matrumsbordet i 120, och han försökte följa efter. Så stannar han plötsligt och jag fotar:

Säger Varsågod till honom och vad tror ni han gör? Ja, han tror att han i tidigare liv varit en masai, och tar sats, stillastående, och ska hoppa upp på bordet. Men lille killen, vad tänkte han egentligen???

Inte gick det men jag lovar, han fick sitt tuggben stackars! 😀

Apropå att göra bort sig lite, eller ja, man kan ju missa saker om man inte är uppmärksam, jag vet inte, men i alla fall. Nicco ringde mig igår med en fråga. Hon hade nämligen bokat biljetter till nåt uppträdande, och får välja platser och hon vill givetvis ha en bra sådan.

Klickar i det och känner sig nöjd. Det är tydligen strykande åtgång på biljetterna. Hon får bekräftelse och där står det att hon tjingat 2 handikapp platser :O Oh lord, och vad ska hon nu göra?

Finns det stolar där, ska hon låna en rullstol kanske, eller ringer man dit och erkänner sitt misstag. Jag skrattade så jag fick ont i magen, och ja, hon ska inte stjäla platserna för nån bättre behövande, hon skulle kontakta dom.

Nä, om man skulle hitta på nåt vettigt att göra nu, eller så gör man ingenting, bara för att man kan, jag ska fundera på den. Och jag hoppas ni alla får en bra onsdag!

Mobillarm på…check!

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 december 2019 kl 09:18, Bli först att kommentera

Jaha, då har jag ställt mobillarmet på klockan 12.22, så jag ska hinna sätta på mig jackan och gå ut på bron, om nu det klara vädret håller i sig så det kan bli lite formationsflygning idag.

Nu har det gått 3 veckor sedan jag fick sista mejlet från BonPrix, ni vet, stället jag beställde mina trasiga jeans ifrån. Och efter 3 veckor skulle jag mejla dom igen för att få igen pengarna. Trodde dom att jag skulle glömma bort det, eller?

Oops, vart kom den bilden ifrån???

Mejlade gjorde jag igår och fick snabbt svar, att nu fanns pengarna som ett tillgodo på nästa beställning, och ville jag ha tillbaka dom på kontot skulle jag mejla dom igen.

Nu överväger jag starkt, att sluta beställa från dom överhuvudtaget. Snacka om att det ska vara krångligt in i det oändliga. Skamligt att jag ska offra min tid till allt detta mejlande, det ska fotas, skickas efter returblankett, lämna in, skanna, mejla igen…

Skulle jag mot all förmodan, ha velat haft pengar innestående hos dom, skulle dom ha erbjudit mig 200 kronors rabatt på nästa beställning, men det blir det uppenbarligen inte så hit med pengarna, tänker jag skriva, och sen får vi se, det ska vara nåt alldeles exceptionellt, för att jag ska handla av dom, framöver.

Jag vill att det ska vara tjopp tjopp och inga konstigheter, och vem vill inte det.

Blir en kall dag idag, hurven, och sen ska det tydligen vända så till på fredag är säkert snön borta…igen. Tragiskt!

I jakten på den där kruskaveln ramlade jag över den här vispen och tratten, snygga!

Och en pärstamp, tror jag, eller… nån som vet om man ska ha den till nåt annat. Jag har aldrig sett just den här modellen.

Nä, dags att ploppa i motorvärmaren så kanske man har en ljummen bil då det är dags att bege sig till jobbet, ni får ha en fin tisdag, allihop! Och här avslutar jag med en julhälsning från Tina i Torrevieja! ps. Tomten på toan är lite internt, vi följdes åt in på Myrorna där jag stod och höll den i handen men det blev hon som köpte den 😀 ds.

VEM kunde tro det, seriöst?

Av Maria Lundmark Hällsten, 9 december 2019 kl 09:20, Bli först att kommentera

Gick in på Vk igår och hittade denna lilla artikel, eller rubrik:

Och då undrar jag, VEM i hela världen, som faktiskt skulle tro att det var sant, i det första ögonblicket man vann?

Så ofta händer det väl knappast, så det är något man räknar kallt med 😀

Tänker också på all reklam på teven, betta hit och spela dit, Casino här och poker där, få 300 kronor att spela för, lalalaa…

Jag tänker, att om det är så att man erbjuder pengar, för att man ska börja spela, så är det ganska så säkert att du INTE kommer att vinna. Ett spelbolag skulle väl inte klara sig genom att ge bort pengar som du spelar och vinner för, eller?

Nä, du kanske kommer att vinna en liten summa, och innan du vet ordet av, så har du spelat bort dom pengar du fick, och sedan fortsätter du, för du vet ju, hur lätt du vann första gången och det kommer säkert att bli vinst igen…jojo!

Själv blev jag då varse om att det INTE var köpa trisslottsdag igår, hur människan kunde missa en stor gryta, förtäljer inte denna bilden, men jag var på plats och kan säga att jag vet faktiskt inte:

Däremot lyckades jag med mjuk-kakorna jag bakade, goda med extrasaltat smör på 😀

Och inför det brödbaket letade jag efter en kruskavel, mycket konstigt att det inte gick att uppbringa i det här huset. Men jaja, jag har ju knappast letat igenom allt. Men jag hittade gamla pepparkaksformar, och jag må ju säga att gumman såg mager ut, nå hemskt:

Eller var det faktiskt så, att förr i tiden var man mer ”normal”, godsaker skulle ätas med tillförsikt, litet och smått, så då kunde du ha dom där 7 sorterna framdukat. Kolla in muffins hyllan på affärerna, eller chokladbollarna dom säljer på vissa ställen, stor så dom kan mätta 5 ungar.

Det är som ingen hejd, på nåt, idag, det ska vara stort och mycket!

Det enda jag anser ska vara stort, är bilarna 😀

Ha en fin måndag, allihop!

Ibland har man tur :D

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 december 2019 kl 10:55, Bli först att kommentera

Åke undrade över lunchen igår och jag sa att jag tänkte gå över och kolla om Ullas hade några räkmackor att undvara. Så jag börjar förbereda mig och Åke går och tar på sig ytterkläderna.

Mjaha, och vart ska du gå då, frågar jag. Jaaa, säger han, skulle vi inte gå på Ullas. Haha, näpp, jag sa att jag skulle gå dit och handla hem, men nu då du är klar att gå, så kan ju du fixa det. Och japp, det gjorde han, ibland har man tur 😀

Annars gjordes det inte så mycket igår, jag röjde lite nere i tvättstugan, fixade ihop en klädställning jag köpte på ÖoB i somras, och där var det verkligen huvudbry.
Jag tog inget kvitto, kommer hem och ska sätta ihop den, i lådan finns 4 par hjul, det ska vara 2 par, så först tänkte jag att det var ju givmilt, men sen ser jag att vad som saknas, är stoppar för själva rören som ska ner i dom andra rören, smart…not!

Försökte mig på silvertejp men den höll inte mer än ett par dagar så knasade den ihop och sen har den stått så, tills igår, då jag frågade om Åke möjligtvis hade några slangklämmor till övers och det hade han så nu står den där och den tål även att hängas kläder på.

Men inte ger jag fem öre för den, snacka om billigt plastkrafs, nästa gång får jag nog investera i en dyrare sort.

Funderar på om jag ska testa baka mjuk-kakor idag, alltså nåt norrländskt bröd jag fått recept på. Frågan är om jag ska starta upp det nu, eller om jag ska vänta, ska nämligen skjutsa mamma till affären efter lunch nån gång. Hm, ska klura på den.

Var ute med Winstone på morgonen, Åke hade feber igår kväll så han är inte helt hundra, och går man ut hittar man alltid nåt att fota eller vad sägs om våra utemöbler, dom gjorde sig bra i frostbeklädnad:

Och Tvärån låg och såg rätt så lugn ut:

Och med dom bilderna och denna, så önskar jag er alla en fin, andra advent!

Utmaning för män!

Av Maria Lundmark Hällsten, 7 december 2019 kl 11:33, Bli först att kommentera

Var bara hemma igår, som jag hade tänkt. Och idag tänker jag att man kanske får slå igång kupévärmaren i bilen, efter gårdagens regn så frös det is över hela fordonet. Inte så nice!

Sally ringde efter skolan igår, och hon höll på dekorera ett pepparkakshus. Vi drog önskelistan till jul, men kom fram till att det var aningens för dyra saker hon önskade, och nån var liiite för stor. Som soffan, hon sa att hon ville ha i julklapp.

Jag sa vad jag skulle testa att göra, apropå pepparkakor. Pepparkaks cookies! Och till den behövs pepparkaksdeg och skumtomtar. Klipp tomtarna på mitten, gör små runda bollar med tomtehalvorna i mitten, platta till dom lite och gör ett mönster med en gaffel:
In i mitten av ugnen, 7-9 minuter, håll koll, ni vet väl hur lätt dom bränns…och voila, här det färdiga resultatet.

Jättegoda, lite krisp på utsidan och segt i mitten! Och nästa varv tänker jag testa grill bilar i degen, funkar säkert lika bra 😀

Efter ett tips i Umeå tipsgrupp, så köpte jag, Ica Maxis egen gjorda pepparkaksdeg, den, kan jag säga, tänker jag aldrig mer köpa. Sååå smulig och stark i smaken…gick inte att forma som man ville eller flytta kakorna då man fått till dom. Blev endast 6 stjärnor och dom blev bränd så dom åkte i soppåsen och det som var kvar av degen åkte, den med.

Men dom där ”skumtomtepepparkakscookisarna”, gjorde jag av annan deg, Nyåkers, och den var lättarbetad. Fast bäst hade väl varit om man gjort degen själv, men det iddes jag inte.

Har ni hört talas om the chairchallenge? Nåt som tydligen är jättesvårt för män att utföra, men en piece of cake (mycket kakor idag), för kvinnor.

Jag fixar den, inga problem, så satte jag Åke på testet, och guess what, han klarade det med. Så jag tog fram detta klipp från yotube, så kan ni se själv, hur man gör, och varför, dom flesta män inte klarar det.

Åke är alltså inte från en annan planet, vilket jag först trodde, men han har inte så långa fötter 😀

Funderar på att göra ett ryck nere i källaren, ska dammsuga och torka lite golv, samt bära ner dynorna från övervåningen. Ska se när jag sätter fart, kan vara trögstartad på lördagsmornarna. Ja, för det är ju inte ens morgon längre och här sitter jag, fortfarande 😀

Önskar er alla en bra lördag!

Jag sprang för livet!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 6 december 2019 kl 10:55, Bli först att kommentera

Nu hade jag en jäkla tur att brunnslocket ute på gatan, hade frusit fast, för hade det inte gjort det, så hade jag varit utan kaffe…arghh!!! Och då hade dagen kunnat sluta i en ände av förskräckelse.

Fick nämligen ett sms igår att vattnet ska vara avstängt idag mellan 9-12, på grund av nåt arbete. Läste smset 3 gånger, och sista gången sa jag till Åke att ja, man får väl hälla upp lite vatten då. Vem tror att jag kom ihåg det?

Suck! Fast klockan nio skulle jag ut med Winstone, öppnar dörren, kliver ut på bron och där står dom och arbetar med luckan. Jag sprang in, upp med hinken, sköljer ur pannan, fyller flaskor och hink och tackar nån däruppe, att dom inte lyckades få upp det där locket.

Tackar dessutom för att jag inte gick 5 minuter innan, eller 5 minuter senare, för då hade dom hunnit åka iväg, vilket dom gjorde då jag passerade, för att hämta grejer att få upp locket med. Dom var tillbaka då vi kom hem igen, så…Tack tack…

Jag hade ju bjudit hem jag och Åke, till Nicco och Georgo på pizza igår så jag vandrade över till lill Ica och köpte vitkål, paprika och salladslök, sen gjorde jag pizzasallad Maria speciale. Denna gång med Grinchen senapen, som är otroligt stark, som jag då blandade ut med ”vanlig” senap, och ja, jag gillade den:

Till ”min” sallad brukar jag göra en rippeldressing, ja, man ripplar den över salladen, och mitt grund recept, innehöll Dolmio, och här byttes den ut till Åbergs salsa, även den, het, men man använder inte så mycket, dressingen ska precis få en lätt rosa färg:

Jag gjorde mer också, nöden är ju som bekant, uppfinningarnas moder, i detta fall är modern just jag 😀

Pizzorna förr i tid´n, då folket sägs ha varit riktigt dum i huvve (fast inte då det gällde detta) så fick man alltid hämtpizzan inlindad i foliepapper, för att behålla värmen. Sedan övergick det till att man fick frågan, om man ville ha den i folie, för att sedan försvinna. Jag kan då inte komma på att jag hämtat nån pizza under senare år, som varit just inlindad i nåt folie.

Pizzorna beställde jag från Ciaociao, och det ligger ju 10 minuters bilväg från Nicco o Georgo, samt parkera och gå upp till dom, så räkna minst en kvart då pizzorna bara ligger i sina kartonger. Och jag gillar INTE, kalla pizzor.

Letade upp en kartong, i den låg bubbelplast, och sedan svepte jag ner folie:

Japp, den funkade så bra att jag faktiskt tog hem den igen och den kommer att återanvändas 😀

Idag tänker jag vara hemmavid, beslutet känns absolut rätt, så skönt med så lite ”jag ska bara göra” saker, som möjligt. Utan dricka kaffe:

Gå med hunden:

Dricka mer kaffe:

Kanske tar en prommis till Ica, sen får dagen rulla på som den vill.

Hoppas ni alla får en fin fredag!

Kannibaler är inte att leka med!

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 december 2019 kl 09:11, Bli först att kommentera

Börjar med en rolig historia som ”gammbossen” skickade till mig för länge sedan, och som jag delat på FB, för exakt 4 år sedan. Lite kul, är den allt 😀

På ett jättestort företag har fem kannibaler anställts som handläggare.

På första arbetsdagen säger chefen:

– ‘Ni har nu fast arbete, tjänar bra och kan äta i vår matsal, så låt de andra människorna vara ifred! OK?’

Kannibalerna lovar att inte röra kollegorna. Efter fyra veckor kommer chefen igen och säger:

– ‘Det saknas en städerska, är det någon av …ER som vet vad det har blivit av henne?

… Alla kannibalerna skakar på huvudena och svär på att de inte har med saken att göra. När chefen har gått vänder sig en av kannibalerna om till de andra:

– ‘Okej, vem av ER miffon har käkat upp städtanten??’ Kannibalen längst bak svarar med låg röst och skuld i blicken:

– ‘Det var jag.’

– ‘Din förbannade jävla idiot!!!’, säger den förste,

– ‘De sista fyra veckorna har vi ätit områdeschefer, teamledare, projektledare och IT-konsulter utan att någon har märkt det. Och så skulle du prompt sätta I dig städerskan!!!???

Anar jag en viss sanning i den historien? Visst tusan behövs städarna, utan dom skulle vi leva i misär, och därför är det konstigt att dom inte har bättre status och lön än vad dom har idag.

Samma sak borde gälla oss som är personliga assistenter eller som på ett eller annat sätt jobbar med att ta hand om, hjälpa och se efter, andra människor. Vårdyrken och sociala arbeten. Det borde stå högt upp på listan över viktiga yrken, där det även ska vara rätt människor på rätt plats.

Visserligen ett skumt uttalande, det borde alltid, oavsett vad man jobbar med, vara rätt person på rätt plats, men det tror vi inte en sekund på, att det stämmer överallt. Och det är ju jätte tragiskt.

För jag menar, inte vill jag bli opererad i tummen av en slaktare:

Inte heller få goda råd om husbyggen av en som aldrig byggt hus men som är expert på att trava ved.

Däremot, kan det ibland vara till stor hjälp om många med olika bakgrunder, slår sina huvuden ihop, och kommer fram till världens bästa grejer. Då kan det ju inte vara absolut dömt, att misslyckas.

För nog kan man fundera, från gång till gång, om den människa som uppfunnit den där grejen eller den där manicken, därborta, verkligen har testat den och haft den i dom miljöer där det ska användas. Jag tillåter mig att tvivla starkt på det!

Ikväll slutar jag lite tidigare och har därför bjudit hem jag och Åke till Nicco och Georgo på pizzamiddag. Varför då, undrade Nicco, ja, svarade jag, varför ska vi bara skita ner våra tallrikar, hehee…

Och efter den gör jag helg, så skönt! Vill verkligen ha sovmorgon.

Fick sitta uppe i natt och äta sötsaker, tvitvitvi, och varmt var det typ som att sitta i 45 graders sol och sedan vara jättetrött och bara vilja sova. Ja, det var mitt blodsocker, återigen, som hastigt sjönk i botten. Sen var Winstone uppe och travade fram och tillbaka, han var dålig i magen, han. Så vi gick ut redan 6 i morse.

Nåja, som sagt var, imorgon, satsar vi på att få sova längre än till 6.

Ha en fin torsdag, allihop!

Vi hade inget facit i hand…då det begav sig!

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 december 2019 kl 09:32, Bli först att kommentera

Med facit i hand skulle vi ha döpt Winstone till shadow/skuggan, eller, möjligtvis till, Lucky Luke, ni vet han som är snabbare än sin egna skugga, som Sally fick träffa:

Winstone följer mig i mina fotspår, hela tiden. Vart jag än vänder mig, så ser jag honom, ligger han i soffan och jag går in i sovrummet, så dröjer det 23 sekunder, så kommer han efter.

Enda stället han vägrar gå till, är ner i källaren. Men går jag dit, så står han i dörröppningen, eller så lägger han sig där, och väntar.

Det är trappen han inte tycker om, samma steg som när man går upp, men ner, är trappen smalare.

Och sitter jag i soffan, och han går ut i hallen, så ligger han och har full koll på mig ändå, han syns i alla hörn, överallt.

Senaste fotot från igår kväll och jag skulle föreviga fikabordet, visst ser ni vovven?

Gulligast är han då jag går ut genom ytterdörren. Det är som om han vet då jag ska ta bilen, då ids han inte skälla då jag går ut, men han står i fönstret, ända tills jag inte ser honom längre, han sätter huvudet mot fönstret så han ska se så långt han bara kan.

Om jag däremot ska in på lill Ica, då står han och skäller tills jag försvinner in på affären, och då jag kommer ut står han där och gluttar. För nån vecka sedan gick jag direkt från Ica til brevlådan, på andra sidan kyrkområdet, och då försvinner jag ur hans synfält under 2-3 minuter, och jag kommer fram från andra hållet, gissa vem som fortfarande står i fönstret, jomen hunden.

Nu händer det faktiskt, att jag blir less ibland, speciellt då han sätter en tass under min fot, för att han vill vara nära också…då suckar jag och säger åt honom, please, GÅ OCH LÄGG DIG!!! Och jo, jag kan få honom till det men inte utan att det ska gå långsamt, så det gäller att vara ihärdig.

Jag gjorde i alla fall en pepparkakskräm igår, till fika besöket, bestående av 200 gram Philadelphia ost och ½ dl rårörda lingon, en säker smaksättare, och nu funderar jag på att göra en liten rulltårtsbotten kryddad med pepparkakskrydda, och sedan använda ost och lingonblandningen till fyllning, why not!

Har redan varit ut med skuggan, och nä, jag gillar inte att det är plusgrader nu, så tråkigt med slask och halka. Men som vanligt, vad göra, annat än köpa att det är som det är, eller så får man flytta till nåt land där det aldrig snöar.

Är i alla fall glad att vintrarna då man var barn, såg aldrig ut så här, då var det snö, punkt slut, och kom inte och säg att man klippte gräset, en gång på 70 talet, så det har sett ut så här förr…JA EN GÅNG, och en gång, är ingen gång. Men nu snackar vi om alla vintrar dom sista 10-15 åren, så visst fasen är jorden ur led, och lika säkert som Winstone är där jag är, så är det vi, det beror på, och ingen annan.

Här är en bild från just 70 talet, och detta är Lainejaurudden, 1:a maj, och jag står med gul overall och vit mössa, tror att jag lutar mig mot min mormor Sadura. Kontra den bilden med hur 1:a maj sett ut sedan dess…jojo!

Önskar er alla en fin onsdag, slasket till trots och ger er en bild med en liten…twist 😀 Kusin Jenny, förstås 😀 För fler bilder och filmer kan ni följa henne på Instagram:

I love it <3 :D

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 december 2019 kl 10:24, Bli först att kommentera

Älskar då jag bestämmer mig för en grej men gör en annan 😀 Jag köpte en julstjärna fast inte en sån stor som jag hade tänkt mig, utan mer en vanlig modell.

Ja jag vet att det står en naken man i fönstret, men vad kan jag göra åt det? :O

Ägnade en del av dagen igår, till att städa, både härnere och däruppe. Hyresgästerna har flyttat ut och vi har redan fått erbjudande om nya. Men denna gång under 4 veckor. Passar oss som hand i handske. Och det blir först i februari.

Försökte julpynta lite däruppe också, samtidigt som jag tänker ha katten Evert i åtanke. Han kan nog komma sig lite överallt. Samlade ihop alla blommor på en hög skåp, och tänkte ut 2 scenario.

1. Evert bestämmer sig för att det ser farligt ut att hoppa ända dit upp, för det är en massa grejer i vägen.

2. Evert skiter fullständigt i alla hinder, hoppar upp och river med sig hälften av alla växter.

Hm…funderar!

Och medan jag funderar om katten kommer attt hålla sig på benen, eller om den gör som Enya, hänger upp och ner i gardinerna, så kan ni kolla in den här lilla, söta pippin…eller fladdermusen, eller vad det nu är:

Jag vet dessutom fler som gillar att vara upp och ner kusin Jenny, och ja, jag vet jag har lagt ut det förut, men jag är så impad över hennes konster så dom är värda att visas igen:

Och från henne till den här killen, helt fantastisk på sitt sätt:

Kaffedejtade med Helena igår och fick en fin fin present, lite apropå gårdagens babbel i bloggen om kaffe:

Mm, Lemmel kok kaffe, som gör sig bäst utomhus. Får bli till vårkanten då vi eldar ute, tack Helena <3

Ska bli en kaffedejt idag med, med en kvinna i sina bästa år, och ännu mer kaffe ikväll, då mamma o Bosse kommer hit, samt Nicco och Georgo. Tror jag ska sno ihop lite syltkakor med aronia, sen gör jag det enkelt för mig och går ner i källaren och hämtar upp lite marsanfyllda saffransbullar, det blir bra.

Ha en fin tisdag, allihop!

Jag slet upp den från källaren…

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 december 2019 kl 07:41, 2 kommentarer

Jag slet upp granen från källaren igår, och konstaterade nog att till nästa år, får den bli till en utegran, och då köper vi en ny att ha inne:

Och på plats, återigen sedan 2011, Mellissas julpynt:

Samt den jag fick från Ulla, ifjol:

Men julpyntet till trots, så spelar nog ingen roll hur man förvarar julgranen, till slut har dom nog gjort sitt, ändå. Och inte kan man putsa upp dom heller eller köra med nån högtryckstvätt, då blev det nog bara grenarna kvar.

Vi såg på Allt för Sverige igår, det roligaste är väl att det är hög igenkänningsfaktor, på hur vi svenskar är, men det är inget vi tänker på, det är ju helt normalt.

Nu handlade det en kort stund om kaffe, och det är väl en av dom frågorna man alltid ställer: Visst vill du väl ha kaffe? Nu skulle det smaka gott med lite kaffe… Kaffe bara är, liksom.

Roligt att kokkaffe, inte är så vanligt söderut, och ja, vi är nog i minoritet, vi som kokar kaffet i panna, men här, hemma hos oss, sitter det nog i generna. Jag är inte överförtjust i kaffet man får på kondis och andra uteställen, men ibland…1 gång på 10, så kan det smaka bra.

Och min farfar, med sitt kaffe på bit, sörplandes från fatet, det testade amerikanarna på, det med. Ser farfar framför mig, och hur han håller fatet, inte helt lätt att få det att se naturligt ut, men han kunde, minsann.

Sen har jag skrivit förut, hur vi som barn, använde oss av kaffesumpen 😀 Vi saltade på den ordentligt och sedan la vi in prillor under läppen, jojomensan. Fast jag blev då aldrig nån snusare, det där gjorde vi nog bara i brist på andra hyss att utföra 😀

Är sugen på att köpa en större julstjärna att ha i matrummet, men jag dividerar med mig själv, behöver jag den verkligen, seriöst, förmodligen inte, och behöva och vilja ha, är ju två skilda saker. Njae, jag tror jag struntar i den, får se nästa år om det blir en stjärna då. Bra att man kan skriva saker här, resonera, svart på vitt och bara bestämma sig 😀

Och guess what, nu är det kaffetajm här, jag har kokat en panna, och nu har det sjunkit undan, och i eftermiddag, blir det mer kaffe, då med blogg Helena, se, det är kaffe tammeden, hela dagarna.

Ha en fin måndag, allihop!

Som en ko på grönbete!

Mobillarm på…check!

VEM kunde tro det, seriöst?

Ibland har man tur :D

Utmaning för män!

Jag sprang för livet!!!

Kannibaler är inte att leka med!

Vi hade inget facit i hand…då det begav sig!

I love it <3 :D

Jag slet upp den från källaren…

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten