Han hade en dröm, men…

Mamma bjöd på lunch från Mix igår, som födelsedags present. Vi satt ute på hennes gård och även Nicco kom dit och åt, hon jobbar ju bara en bit därifrån.

Vi halkade in på ämnet djur, jag hade sett en bit av grizzly man, i söndags. Så här beskrivs filmen i korthet: En skildring av Timothy Treadwells tragiska död. Treadwell ägnade sitt liv åt att studera grizzlybjörnar, men blev till slut attackerad och uppäten av en.


Min första reaktion då jag såg den, var, att ALLA skulle se den filmen. Ja det finns fler såna filmer, där djur vänder sig mot djurskötarna, det vet vi ju. Men lik förbannat, ska man testa att tämja dom.

Aldrig i hela nånting, skulle jag lita på ett djur, till 100 procent. Vad är det som säger att det inte kan slå över i deras huvuden, uppenbarligen, kan det ju det. Och inte är det djurets fel, heller. Vi har ingenting där att göra.

Här får vi ju se, att det spelar ingen roll, om du är uppfödd med vilda djur, har studerat dom hela ditt liv, du tror dig veta…fast nä, det där visste du inte, sorry.
Nu hade inte Treadwell, hållit nån björn i fångenskap, eller plågat dom på något vis. Men blir ju ändå ett bevis på hur det kan gå, om man inte håller avstånd, eller bara låter dom vara i fred.

Pappas dröm var att få se en björn, men det fick han aldrig, trots alla år han jobbat i skogen. Själv har jag inga fantasier om att få träffa på en björn, nej tack. Dom får gärna hålla sig i skogen.

Tänk vilken skräck att möta en björn, bara så där.

Mamma fick berätta om sitt möte med monsterdjuret, för Nicco. Detta hände för säkert, över 10 år sedan. Hon satt på cykeln mot Norumhållet, och hon hör att det kommer nåt springandes, bakom henne. Ljudet kommer närmare och närmare och plötsligt ser hon i ögonvrån, ett stort vidunder och tror att det är en älg.

Hon skriker till ordentligt, rädd som hon blir, fast nej nej, det var ingen älg, det var en ryttare med häst. Alltså, hahaa… stackars hästen…och ryttaren.

Och jag berättade om denna filmsnutt, på kängurun som höll fast en hund i järngrepp, men ägaren kom till räddning

Har inte tid med detta nu, ska fortsätta städa i bussen, fixa lite inför morgondagen, och sedan iväg och jobba. Mycket nu…

Ha en fin dag, allihop!

Etiketter: , , , , , , , ,

2 kommentarer

  1. Tina

    ”har inte tid med detta nu…” Madre mía! 🙂

    Du med din klokbok, skriver så insiktsfulla kommentarer.

    Helt klart har vi björnskräck gemensamt. Har suttit på älgpass och varit på fågeljakt i skog och tänkte inte på det, då…men hurvens om det helt nära, hade skramlat fram en björn!

Lämna ett svar till Tina Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Maria Lundmark Hällsten