Den som skriker högst, hörs…📯

Vi brukar se på skenet bedrar, och har nog sett alla avsnitt, flertalet gånger. Man kan inte låta bli att skatta åt tanten, ni vet, hon med det största självförtroendet ever. Hyacinth Bucket, som föredrar att man kallar henne Hyacinth Bouquet.

Hon är liksom Ove i Solsidan, så jäkla självsäker, lyssnar inte på nån annan än sig själv och kör över hela högen. Dom bestämmer och domderar, och ändå…man älskar dom. 😍

Konstigt det där, sa jag till Åke, härom kvällen. Man gillar rollfigurerna men jädrar då man träffar människor som beter sig så där i riktiga livet. Aajaja…ouch!!!

Fast jag gillar ändå raka människor, som säger vad dom tycker, men inte nödvändigtvis, försöker pådyvla dig ,deras åsikter. Vill ju ha rätten att bestämma själv, vad jag tror på eller inte.

Qristina Ribohn, mer känd som Farmen-Qristina, var en högljudd, kvinna som ville visa alla, vart skåpet skulle stå. Tror att många älskade att hata henne. Men, att hata nån för att dom tar plats och vågar säga sin mening. Det gör man nog enbart för att man egentligen, skulle vilja våga det själv.

Sen kan det naturligtvis kosta, att vara den man vill vara, om man går den hårda, högljudda vägen. För som ni vet, det är inte dom som skriker högst, som hörs mest. Man kanske lever rätt ensam, folk är rädd att bli styrd, och vi vill väl alla, höras, på ett eller annat sätt.

Qristina gillade jag skarpt, men tror ändå att hennes tid i rampljuset, gjorde att hon överdrev den hon egentligen var, så det spårade, inte bara lite.

Apropå spåra, leda och visa vägen, såg ett klipp, filmat från en drönare. På hundar som vallar får. Så coolt, egentligen, hur tusan kan dom veta vart dom ska vara. Det är ju lite, mind blowing, titta bara så får ni se.

Själv vallade jag Winstone på morgonen. Kändes kallt och krispigt, vi hade -5 då vi gick ut. Men tur att det inte blåser, i alla fall.

Hoppas på en fin onsdag, för er alla!