En lite krokig, röd tråd…

Idag, mina vänner och alla andra, ska vi fira den stora Pi-dagen. Den infaller 14 mars varje år, och firas av människor runt om i världen. Detta för att uppmärksamma talet Pi som används i många matematiska formler. Sedan 1988 har dagen firats och 2009, tog USA’s representanthus, beslut om att denna Pi-dag, skall vara en nationell minnesdag i landet.

Och till er som missat Pi, det förkortas oftast 3,14 vilket gör den 14 mars till det perfekta datumet för firandet. Och vad ska vi fira det med, månntro 🤔

Jag tror att Nicco fixar tårta efter hon varit på skytte, Wohoo!!! Fast i sanningens namn, så tror jag hon fixar tårta så vi kan fira hennes kommande födelsedag, som infaller imorgon. Och imorgon, jobbar vi ju allihop, så söndag är en bra, firardag.

Den här bilden dök upp i en grupp på FB


Ni som vet, ni vet, att det där är jag, inte bara i ett nötskal, utan jag är stöpt på det där viset. Från början till slut.

Tänk när jag var inne på XXL och hade nästan precis bestämt mig för att jag skulle måste fråga nån om vägen ut, jag var lost bland alla hyllor och kläder. Men plötslig delade nån på klädställningarna likt nån annan, som delade på röda havet, och jag såg ljuset…från kassorna.

Eller den gången jag satt i vilorummet inför operationen av tummen, och jag samtalade med en kvinna som låg för återhämtning i sängen bredvid. Vi kom in på ämnet, och jag berättade lite kort om mina problem. Hon såg ut som om hon trodde att jag överdrev lite 🤔.

När jag är klar och ska gå, ligger kvinnan fortfarande kvar, vi säger hej då och jag beger mig ut i den stora världen utanför rummet. Svänger tvärsäkert åt höger 👉, men 10 meter längre bort blir jag stoppad av en sköterska som undrar vart jag är på väg. Haha, ja ni, och jag måste då passera rummet där kvinnan ligger och jag ser henne i ögonvrån 👀. Jösses!

Nåja, jag är skruvad, det vet jag. Jag vet också att lokalsinne hänger ihop med att vara ansiktsblind. Och det i sin tur, kan man bli om man varit med om, till exempel hjärnskakningar. Och jodå, det har jag, tack så mycket. Så jag ser, en röd tråd, inte så rak, kanske, men ändock.

Jag fick prova nåt nytt igår.

Mango Cuba, med färskpressad citron, is och fruktsoda. Den var god!

Enda anledningen till varför Winstone inte var med på bild, var att han satt fast i Niccos knä, vid sidan om. Haha, stackaren. Jag satt, tidigare under dagen i mitt soffhörn. Det var lugnt och tyst, nån var ute, nån annan låg och sov. Jag tittar upp, och nä, jag var inte ensam, jag är nog aldrig ensam, hahaa…

Nej, fira nu ordentligt och ha en underbar Pi-dag, allihop!

Maria Lundmark Hällsten