Personliga vingslag

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 april 2021 kl 08:54, Bli först att kommentera

Fick bilder av Ulf Bergström som sköter sidan på fejjan, ”Foton och Minnen från Malå Kommun. Och vi hamnade i ett samtal över messenger. Han undrade om jag släktforskade och jag skrev att Theresé gör det.

Han hade nämligen stött på efternamnet Käck, och ja, det hette ju min mormor som ogift.

Sen skrev han att han vid snabbcheck, såg att det på min pappas sida, fanns 16 generationer på honom, ner till 1500 talet. Ja jisses, vilken tur att vi har Theresé och även Nicco, som kan hålla reda på oss.

Men tänker också på alla som det inte är förunnat, att bara få veta vart man härstammar ifrån eller från vem. Jag är ju rätt ointresserad av historiens vingslag, fast då det handlar om släkten, så ligger det ju väldigt nära och man känner historien på ett annat sätt. På det personliga planet, bokstavligt taget.

Radio Västerbotten i P4 efterlyser sommarpärlor. Vad det är man tagit fram och dammat av. Jag la ut den här bilden som Larsa Bergren fotat.

I verkligheten såg bilen ut så här, då jag skrev.

Otvättad och nattens frost höll på tina bort. Jag ska tvätta av den idag, tanka upp den och sedan får vi ta en premiärtur ikväll, tänker jag. Bara så där, för att vi kan.

Umeå Veteranbilsällskap, avslöjade igår, på FB ,att dom tillsammans med Umeå Cruising tänker ha en coronasäker avrostning lördagen den 22 maj. Och första Gammlia 2.1, blir onsdagen den 9 juni.

Det suraste för mig, som inte jobbar heltid, är att just onsdagar är den enda dagen på veckan som jag alltid jobbar. Nåja, man kanske kan byta och kanske ge bort nåt. Tidigare har jag gett bort nån timme på kvällen, så har vi kunnat åka cruising svängen.

Nä, nu blir det morgonprommis, frukost och utehäng, i just den ordningen. Ha en fin tisdag, allihop!

Så lite markkontakt som möjligt

Av Maria Lundmark Hällsten, 19 april 2021 kl 07:05, Bli först att kommentera

Vet att Remmers Annelie, har en önskan om en MC, och den ska vara lagom i storlek, men mycket att köra med. Hon vill nämligen upp på bakhjulet.

Hennes man Ulf, föreslår dock en trehjuling, mest för säkerhetens skull, men då kan hon nog fetglömma att köra på ett hjul 🤣 Jag är nog böjd att hålla med hennes man, det är bättre hon har kontakt med jordytan, med alla hjul hon bara har, haha…

Med det samtalet i färskt minne, satt jag och Åke ute på altanen igår. Det kommer 2 killar på sina cyklar, dom svänger ner efter Blomstervägen, men bägge två, ska ju givetvis stajla, och dra upp cyklarna på bakhjulet då dom åker över trottoarkanten. Åke ler, igenkännande!

Det går ett tag, sedan ser vi 3 barn på varsin kickboard, och alla 3, sparkar över övergångsstället och tar sats för att hoppa över kanten på andra sidan.

Mitt i allt detta berättar Åke att han pratat med Nicco och Georgos polare om att jag nästan, men bara nästan, kunnat åstadkomma ett litet framhjulslyft på Camaron.

Så undrar jag då plötsligt vad det är för nåt med vi människor. Har vi 2 hjul, ska det åkas på 1, har vi 4 hjul, ska det helst startas på 2, och dom som har 2 hjul fast står på en bräda, vill inte ha nåt hjul i backen, alls. Och dom med enhjulingar, samma sak 👀

Jag berättade att jag tyckte det var fränt att dra upp Puchen på bakhjulet. På den tiden jag fick köra runt med Siverts moppe. Men det var inget jag gjorde under färden. Det var kanske inte tillräckligt att köra med. Kanske var nog så bra, jag hade säkert vinglat ut i nåt krondike, annars.

Sen finns det ju dom som bara ser cool ut, med sina fordon. Ricky Dee Danielsson har inte bara en Cadillac…

Nu står då Camaron ute på gården och väntar på lite rengöring. Jag hade förhoppning om premiärtur idag. Vi får väl se vad vädret blir. Vet i alla fall att morgondagen lovar sol och blå himmel.

Apropå på den så googlade jag på regnumret, och såg att det snart är 13 års jubileum.

Sen blev det hysteriskt roligt då andra svarsalternativet på min sökning, blev en hisslampa med samma modellnummer som regplåten.

Hahaa… jaja, så kan det vara. Ibland är det ju si eller så med Camaron, upp eller ner. Ha en fin måndag, allihop!

Är ensam, svag och klen?

Av Maria Lundmark Hällsten, 18 april 2021 kl 09:07, Bli först att kommentera

Ensam är inte stark, ensam är svag och klen. Det sa dom på teven precis nu, i nån reklam för nån serie som heter ensam i vildmarken.
Inget som intresserar mig att se på, utan det var orden som fastnade.

Fick nämligen göra ett rätt så stort test, för över 20 år sedan. Och det var i samband med att jag skulle byta inriktning på arbeten jag sökte. Att gå från handel och städ, till nåt som skulle kunna tänkas bli en ny karriär.

Svaren på denna test skulle vara så korrekt att man faktiskt, skulle kunna använda dom till sökande av arbeten. Och det skulle också framgå, helt tvärsäkert på hur man är som människa.
Nu vill jag ju tillägga, att även om svaren vid tillfället man utför testet, är eller blir rätt så korrekt, så innebär det inte, att man inte kan förändras.

Vi var 3-4 stycken som gjorde detta samtidigt. När sedan kvinnan som satt med under testtiden, sedan skulle läsa upp och förklara resultaten, sa hon om mitt.

-Ja, du är lite svåravläst, inga direkta toppar, inte heller några dalar. Men är det ett, som lyser igenom, rakt av, så är det att du är av den tron, att ensam är starkast!!! Men Maria, är det verkligen så?

Ja helt klart, sa jag, det där är jag. Om nåt ska utföras och jag vill vara hundra på att det blir gjort, då gör jag ju det själv.

Skulle inte förvåna mig om jag satt där och såg lite oförrättad ut. Det fattar väl, liksom alla. Och kan man klara sig själv utan att förlita sig på att andra ska styra upp saker, då klarar man sig i dom flesta väder.

Sen vill jag även här tillägga, att det kanske inte alla gånger, är det enklaste valet. Det beror lite på situationerna, och det är väl alltid roligare att bolla med andra, få tips, råd och idéer. Och framför allt feedback…gör jag och tänker jag rätt, typ.

Och går det absolut käpprätt åt…skogen, är det säkert till stor tröst, om man sitter där tillsammans med någon som kan stötta och förstå.

Vi kan inte komma ifrån att myntet alltid har 2 sidor. Lika säkert som att alla vägar leder nånstans. Kommer du till en återvändsgata, jamen då vänder man ju bara, eller hur.

Otroligt skönt ute igår och jag gissar, hej vilt, att det blir en lika fin dag, idag. Kolla in Winstone och Tano, då det plötsligt joggade förbi 2 personer, och dom hade en hund med sig.

Lite som om bägge två, undrar varför dom ens springer 👀

Ha en underbar söndag, allihop!

Ljuset, ljuset…

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 april 2021 kl 08:53, 2 kommentarer

Dom la ut denna bild i gruppen, foton och minnen – från Malå kommun, för några dagar sedan. Med texten: ”Så här såg det ut på Malåborg i början på 60 talet, när Floyd Pattersson hade en uppvisning tillsammans med sin bror Raymond. Enligt Assar Näslund var de över 5000 personer som såg på, plus alla som plankade in över staketet och de var många sa Assar.”

Och jag tänker 5000 personer i Malå, där det på 60 talet, var mellan 1100-1800 invånare, räknat på ett tidsspann över 1960-1970. Jisses, vilken trängsel!

Malå har väl alltid legat mig varmt om hjärtat…i omgångar. Som barn var det ett paradis, som tonåring, inte lika paradisaktigt men ändock. Idag är det ju en plats att bara vara på. Ingen semester utan att ha få vara där under nån vecka eller två och tre.

Samtidigt som det kan kännas tudelat, när man nu bor i hus. Även om det är hemma, och man är här så många dagar på året. Så vill man ändå vara här då man bara är ledig också. Vi har det ju nästan för bra för att vara sant.

Det enda som kanske saknas här, är väl närheten till vattnet, som vi har i stugan.

Tvärån räknas ju knappast. Det är sjön, i stugan, som drar, alla gånger. Och ljuset förstås. Det är en annan känsla där.

Ulla som jag fick brevet av, ringde igår, från sitt nya place, och den nya staden, hon nu bor i. Rätt coolt, och tufft, tänker jag, att bara packa ihop och flytta, inte bara en eller två mil, utan typ, 30.

Men vi är ju alla olika, jag och Åke har ju kompat ihop i över 36 år och är det nåt vi är helt överens om, så är det att vi inte flyttar, söder om Tegsbron. Men det handlar ju mer om väderstrecket.

Fast för egen del är det väl att skulle jag flytta till ett nytt ställe. Så skulle jag aldrig hitta hem. Jag skulle vara vill, varje gång jag lämnade hemmet. Inbyggd GPS kanske, fast med tendenser att alltid göra tvärsemot, så hjälpte den nog föga.

Utan att säga nåt jag inte får, så kan jag berätta att jag gick vilse förra veckan. Fick exakta direktiv, skulle åka nån hiss, sedan vänster, rätt fram, höger och blablabla, och det var skyltat.
Mm, jag gjorde så och jag hittade skyltningen men… plötsligt står jag vid en återvändsgata, utan skylt. Ja, jag säger ju det…HUR??? Jäkla tur att det dök upp 2 personer som jag kunde fråga, hahaa…

Fint väder idag med, så underbart. Hinner vistas lite utomhus då, innan arbetet kallar. Ha en fin lördag, allihop!

Att väckas av ett björnvrål, jojo 🐻

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 april 2021 kl 07:43, 2 kommentarer

Stod i badrummet och målade över skavanker i mitt ansikte…eller nä, så kan jag ju inte säga. Jag ändrar mig och skriver att jag förstärkte min skönhet, med lite ansiktskrämer och mascara.

Nå, det roliga var att jag gjorde detta till ljudet av en gök. Vad jag funderade, men så kom jag ihåg Niccos larm. Jodå, hon har nån sån där uppvaknings lampa med fågelläten. Mja, det kanske inte är så dumt att få vakna till det. OM, man nu vaknar, vill säga.

Jag började tycka att den lät uttråkad och jag förväntade mig nästan att den skulle ge upp till slut och sen skulle det komma in en tupp, på högsta volym, eller varför inte en vrålande björn. Jisses, då vaknade man nog med hjärtat i halsgropen.

Underbart väder ute går, verkligen en försmak på vad vi har framför oss. Tano och Winstone fick hänga med mig på altanen.

Och sedan fick jag kaffebesök. Helena Jonsson, kom förbi, och det var mycket att prata om. Det är väldigt sporadiskt att vi pratar. Det har runnit mycket vatten under broarna sedan sist. Livet tar sina vändningar, och ibland hinner man inte landa innan det är dags för nästa tur.

Det var i alla fall trevligt och tiden rusade iväg.

Fick ett brev i lådan, det är ju inte ofta, men ack så roligt. Det var från Ulla, som nu har flyttat till annan stad. I alla saker som ska flyttas från ena stället till det andra, hittade hon denna bild, och tänkte på mig. Konstnären heter Jan Davidszoon de Heem

I brevet följde det även med en text som hör till målningen, här kommer delar av den. ”Den är en allegori över livets förgänglighet, och det är föremål där, som ska symbolisera tidens flykt och fåfängan i all mänsklig ambition. Hans målade rosor, sprider ingen förförisk väldoft, men dom kommer aldrig att vissna och dö.”

Jag tycker ju bilden på målningen, är jättesnygg (weird) och den kommer att få en plats i vårt hem. Tack Ulla! 🥰

Nä, lite kaffe på det här och ett avsnitt av Robinson, så kan man ge sig ut med hunden, efter det. Laddar för jobbarhelg, vilket innebär middagsplanering…och lunch. Får se om det är nåt jag kan börja med eller om jag är bekväm, och kikar i frysen istället.

Ha en underbar fredag, allihop!

Har snabbt skrollarfinger ☝️

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 april 2021 kl 10:59, 6 kommentarer

Chilldagen, då man får göra vad man vill men vaknar före 6. Klev dock inte upp, utan fastnade i TikTok. Jo, det finns roliga saker där, det gäller bara att kunna skrolla fort om man ser att det barkar iväg åt nåt annat, mindre roligt.

Den här är ju en sån där snäll, rolig filmsnutt.

Och vi hade ju 2 skogisar, Enya och Eloise, som gjorde exakt samma sak.

Skillnaden på våra, var att dom var lite mer våldsam, och Åke fick fixa nån typ av genomgående stålpinne som höll luckan på plats.

Katter måste ju gilla att det rör på sig och låter. Kattluckan ner till deras källar-krypin, var det precis likadant med. Det skulle smällas på den med.

Djur är rara! Och även om dom ställer till det ibland, kan dom bli, oförskyllt anklagade för saker som nån annan gjort

Mina blommor är less på livet, eller kan det vara att dom känner sig något försummade 😏

Oopss! Och andra tippat åt några konstiga håll, vet inte vad den här håller på med 🧐 Fotnot, lutningen är större än vad den ser ut som, på bilden.

Kan dock skryta över att jag inte ens har nuddat på den blomman, så det är inte jag som placerat plantan snett, puh!!!

Den här blomman är en av mina favoriter, inte enbart, på grund av krukan som jag fick av Nicco, gissningsvis för snart 2 år sedan, då jag fyllde år. Blomman har jag inte planterat om, bara vattnat, lite random. Och jag lovar, skulle jag ge mig till att byta jord, så kommer det att vara gocke!

Nu börjar man längta efter nytvättade fönster, rendammade fönsterbrädor och nytt och fräsch i krukorna. Men det kommer nog, så småningom. Kanske satsar på att införskaffa jord, till nästa helg, då man är ledig. Så kan jag hitta på nåt kul att stoppa ner och se om det blir nån växt.

Blir utehäng idag, då graderna stigit lite. Hoppas solen skiner, på er med.

Vet ni vad, nu har jag klottrat i denna bok, i ett helt år.

Och här kommer min sista tanke i den boken, och med den, önskar jag er alla en toppen dag!

Det hade jag ingen aning om 🤭

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 april 2021 kl 09:48, 2 kommentarer

Har precis avnjutit frukosten. Det kom lite grejer emellan. Såsom, hundprommis, handla på vår Ica affär, tvätta håret och koka kaffe, såklart.

Snopen blev jag då jag öppnade vår innerdörr och Tano stod där.

Haha, jaja, den där bilden tog jag inte i morse, utan i lördags, han hade förmodligen dammsugit golvet med nosen, och fick lite lila foliepapper från ett chokladägg, i insuget.

Nicco hade nog lämnat dörren öppen, däruppe, kanske trodde hon att han skulle säga till att han ville komma in, men han var absolut tyst.

Soligt ute fast värmen har inte hunnit komma, riktigt än. Men det tar nog inte så lång stund. Då kanske man hinner ut på bron, en kortis.

Läste på FB om nåt som heter Hässingeberget. Och det ska då ligga strax bortanför Röbäck. Hade jag ingen aning om. Men det ser och låter intressant. Kan hända att vi får ta oss en utflykt dit, nån gång i sommar.

Till er som liksom jag, inte visste om detta berg, så kan ni läsa om det här. Klicka på bilden.

Nu ska jag göra ett ryck och fixa till nån middag, kanske se sista minuterna från gårdagens Robinson, och sedan ta en välförtjänt paus, innan arbetet. Önskar er alla en fin onsdag!

Blev typisch, typ och sedan ish?

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 april 2021 kl 07:54, 2 kommentarer

Kvällspasset undrade igår, om nåt ”typiskt” som man varit med om. Jodå, det har vi nog alla, lite till mans. Nåt som kan hända varje dag. Nu glömde jag vart jag lagt glasögonen…typiskt!

Jag taggade genast Remmers Annelie, och frågade om inte hon skulle berätta om den gången, hon skulle på hundutställning. Ja, ni kan ju läsa här.

Hahaa… tänk på själva ordet, undrar vart det kommer ifrån. Är det samma som när man idag skriver…ish. Och typiskt, blev typisch, typ…och sedan ish?

Fast nä, nu tänkte jag fel, ish är ju mera en gissning eller på ett ungefär, hm. Vilka ord vi slänger oss med. Det ena värre än det andra, men huvudsaken är ju att vi förstår vad vi menar.

Kan ju absolut inte vara lätt för en som kommer hit och ska lära sig vårt språk, med alla konstiga slangord och uttryck. Fast det är ju likadant åt andra hållet. Vi kan ju säga fel, vi med.

Som kvinnan, jag jobbade ihop med, för ett tag sedan. Hon berättade att hon varit på en utlandsresa, för x antal år sedan, och nu skulle hon hem. Blev stoppad i tullen och där frågade dom på engelska, om hon hade något att förtulla.

Hon kände sig självsäker, nä, det enda hon hade var lite snacks. Och det var precis det hon sa, trodde hon. -No, i have nothing, just snakes! 🐍😱

Ska vi tro att dom backade lite och sedan var dom nog tvungna att kolla igenom väskan. Lite skillnad på snacks och ormar.

Igår kunde vi gå på skaren, jag och Winstone, han älskar ju att få öva på snabba, riviga starter

Tyvärr, inget vi kan göra idag. Tråkigt med slaskväder, fast inget oväntat. April är april, och vad som helst kan hända. Snön som kommer käkar ju upp den gamla, så det är inte bara elände.

Det tråkigaste av allt är väl vattnet som blir, som vi redan har tillräckligt av. Inte riktigt lika illa som på den här bilden. Men man blir ju fundersam på staketbygget, eller hur. Där kan vi snacka om att bygga barriärer som håller.

Hoppas på en fin tisdag, för er alla!

Är jag lättläst, månntro 🤔

Av Maria Lundmark Hällsten, 12 april 2021 kl 07:09, 2 kommentarer

Undrar om jag är genomskinlig och lättläst 🤔 Det är så många som vet vad jag skulle gilla, på riktigt. För att ta ett exempel, min vän Elisabeth, skickade det här lilla inrednings tipset.

Och då jag såg den så hade jag i huvudet, på 0,001 sekund, redan slängt ut vår toalett, och installerat den där 😍

Men jag hejdade mig, hahaa…. Vi ska i alla fall vänta tills det är dags, och tänk, nån gång i framtiden, kanske det blir en toalett till, nere i källaren. Hm…

Fast ok, jag kanske inte är så svårläst, med våra döskallar som finns utspridda, lite överallt.

Min Annika, ni vet, den där gammbossen, som kallar mig för Ulla-Bella, för att jag en gång för längesedan, jobbade hos henne. Hon som startat upp bageriet i Vojmån. Den Annika, var med i tidningen Land. Om ni klickar på bilden så kommer ni till ett jättefint reportage om henne.

Det är så roligt att allt detta blev av. Jodå, jag och hon utbytte tankar och idéer redan för över 20 år sedan. Platser att öppna nåt litet Café på, och så vidare. Och som hon säger i reportaget så har detta varit hennes dröm, sedan barnsben. Så det är ju extra kul, att hon faktiskt, förverkligat sina drömmar, big tajm!

Själv har man både en och två drömmar, men det mesta jag skulle vilja göra, lägger jag på sparhyllan. Finns inte tid till, just nu. Kommer kanske aldrig att hända heller, livet pågår ju för fullt och jag vill nog inte dra igång nåt, som man inte kan syssla, 100% med.

Känner jag mig själv, så är risken stor då, för ett haveri. Men det känns ändå bra att ha nåt som ligger där, kanske det slår rot och börjar växa, i framtiden. Vi får se!

Vi satt ute igår med, jag städade bort påsken.

Och Winstone fick lite spa tid. Lite ansning av päls, kloklipp och sånt.

Hans päls är en never ending story. Men men, det är så med dom små djuren.

Till Järlåsa kommer det att komma ett litet djur innan sommaren. Deras lilla/stora Evert, finns tyvärr inte längre 😔 Och efter att det nu gått några månader så har dom bestämt sig för en ny stjärna. Denna gång blir det en Pixie-Bob. Lite lodjursliknande med extra tår, som ser ut som ett par lovika vantar på tassarna.

Nä, jag ska börja jobba tidigare idag, så det är väl dags att göra ett ryck. Börjar med en påtår av kaffet, haha bra ryck, där!

Ha en fin måndag, allihop!

Äta eller ätas 😮

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 april 2021 kl 09:23, 2 kommentarer

Vi fick lite utetid igår men det dröjde väl bara nån 45 minuter innan molnen dök upp, som dom värsta partypoopers. Och tyvärr, med solen skymd och lätt bris, så kändes det inte så varmt längre.

Men som sagt, en stund så var det gott, därute.

Apropå gott, så gjorde jag två varianter på räkgott, en maträtt som man egentligen ska göra ett dygn innan man sätter in den i ugnen. Originalet ska som namnet antyder, innehålla räkor. Fast jag gjorde en till, med egenkryddad tofu. Den fick godkänt av Nicco och jo, jag tyckte faktiskt att den smakade bättre än den med räkor.

Hade jag inte trott men en bidragande del kan vara att jag hettade upp den lite med Åbers kryddor och hans grinch senap.

Jag grävde fram ett gott vatten till maten. Nåt jag kan rekommendera om man vill lyxa till det men inte gillar vin, öl eller tycker att cidern är för söt. Den här kan du inte ens gissa att den innehåller alkohol, fräsch smak, passade utmärkt till middagen.

Mat och äta ja…den här lille killen ville mata giraffen, fast…ehh…

Och aningens grymmare, här höll barnet på bli fågelmat…JISSES!!!

Mja, så där hade det ju kunnat sluta för min mamma. Det har ni hört förut, då berguven greppade håret på henne och hade tänkt dra iväg. Berguven som förövrigt är en av världens största ugglor med sina upp till 75 cm med 188 cm mellan vingspetsarna.

Den som ville flaxa iväg med mamma, mötte sitt öde då den kom tillbaka, dagen efter, med samma mission. Men då stod min morfar beredd.

Synd kan man väl tycka, på en fin uggla, men jag förstår också mormor och morfar. Ska också understryka att detta skedde innan berguven blev fridlyst.

Nämen lite frukost kanske och sen får man se om solen börjat värma upp stolarna därute. Ha en fin söndag, allihop!

Personliga vingslag

Så lite markkontakt som möjligt

Är ensam, svag och klen?

Ljuset, ljuset…

Att väckas av ett björnvrål, jojo 🐻

Har snabbt skrollarfinger ☝️

Det hade jag ingen aning om 🤭

Blev typisch, typ och sedan ish?

Är jag lättläst, månntro 🤔

Äta eller ätas 😮

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten