Hoppsan Kerstin… eller Hoppla 🏇

Skrev Hoppsan Kerstin, för nĂ„n dag sedan. Mer för att jag sagt det, nĂ„n dag innan dess, och dĂ„ undrade jag sjĂ€lv, vart uttrycket kom ifrĂ„n. Vem kunde nu denna Kerstin vara, och vad var det som hĂ€nt, som krĂ€vde ett HOPPSAN 😼

Det Ă€r förmodligen inte mer spĂ€nnande Ă€n att det kan komma frĂ„n en engelsk film, ”Oopsie Daisy”, (som har gamla anor), troligen översattes den i svensktextning frĂ„n film, eller TV, till ett Hoppsan Kerstin, och sedan fastnade det.

SjÀlv anvÀnder jag mig av ordet Hoppla, och det gör jag i ett överraskningsmoment. NÄn gÄng kommenterade Theresé dÄ jag anvÀnde Hoppsan, och undrade om jag skaffat hÀst.


Men i sammanhanget har det troligen ingenting med hÀstar och ridning att göra, utan Àr nog nÀrmast en mer eller mindre medveten förvanskning, av ordet hoppsan. Jojo!!

Nu har vi i Sverige fÄtt en nationalfjÀril utsedd, en del av motiveringen lÀt sÄ hÀr och jag citerar:

”Det Ă€r den första fjĂ€rilen vi ser pĂ„ vĂ„ren, och den sista fjĂ€rilen vi ser pĂ„ hösten.
Det sÀger experten Lars Pettersson som har jobbat med tÀvlingen. Den Àr vanlig i södra Sverige.
I norra Sverige finns den, mest vid kusten. Men den sprider sig till fler platser i norr. ”slutcitat

Det Àr citronfjÀrilen dom utsett. Klicka pÄ bilden för att lÀsa hela motiveringen.

FJÄRÅS 20190724
En citronfjÀril pÄ en solhatt i en trÀdgÄrd som gjorts om till en fjÀrilsrestaurang. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

 

Jag trodde absolut att det var nÀsselfjÀrilen. Snackar vi om första fjÀrilen pÄ vÄren, sÄ kan jag, utifrÄn min erfarenhet av dom smÄ monstren, vilja pÄstÄ att dom Àr dom första man ser hÀruppe.

Men nĂ„ja, som sagts förut, Ă€ven om jag Ă€r rĂ€dd för dom smĂ„ (o)djuren, sĂ„ tycker jag ju Ă€ndĂ„ att dom Ă€r jĂ€ttevackra. Som en ulv i fĂ„raklĂ€der, hahaa…

HĂ€r kan ni nu fĂ„ gissa vad Åke projekterar med. Ingen lĂ€tt uppgift, och det lĂ€r ta sitt lilla tag.

Önskar er alla en toppen dag, eller… passa pĂ„ att njut nu, av dom kommande 24 timmarna, hehe…

Maria Lundmark HĂ€llsten