Åke är härmed friköpt

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 juni 2022 kl 08:27, 2 kommentarer

Fick en tidigare födelsedags present av min mamma. Detta hängsmycke som är tecknet för den samiska Gudinnan Sáráhkká.

Hon är eldens gudinna, och bor under eldstaden i mitten av cirkeln, i kåtan.

Hon är hemmets och familjens Gudinna, och beskyddar kvinnor och renar som skall föda.

Hon är den helige, den andlige, och den vise.

Sáráhkká är Himmelens drottning, den som vet vägen tillbaka till Biejvve , solen, portalen till Källan.

Sáráhkká blåser liv i allt som föds fram på jorden.

Hon vandrar också som den vita renen här på jorden.

Lite roligt då jag läser om denna Gudinna, och det står att, Sáráhkká bär symbolen av renen på stjärnhimlen (Karlavagnen) som visar vägen till himmelens centrum i den norra hemisfären, polstjärnan.

Min pappa gav nämligen ett likadant halssmycke till mamma, för längesedan. Och förmodligen, utan att veta detta om Karlavagnen och Polstjärnan. Han var nämligen väldigt fascinerad av rymden, planeter och just Polstjärnan.

Jojocken, hade han säkert sagt om han vetat.

Så här ser denna Gudinna ut.

Gjorde utflykt till returmarknaden i Vännäsby, igår. Vet inte än om jag fyndade eller om jag bara slösade på kulor. 40 spänn för denna oanvända messengerväska, märket…ja en fejk Gucci.

Köpte 2 blomkrukor för hela 45 kronor. Det måste ju finnas fler än jag som har svårt att hitta vettiga ytterkrukor som passar innerkrukorna. Vad less man kan bli. Numer ska dom vara så spjutiga att ingen kruka går ner i dom, och höga, så har du en bredare krukväxt så hänger den sig på kanten.

Sen, ännu en tavla med samiskt motiv. Kan dock inte tyda konstnären, och vet inte heller om detta är ett tryck. Men ser ut att ha några år på nacken, tung är den också, så det kanske är riktigt glas. 70 spänn… ja, det kan den ju vara värd.

Vidare till Slöjdarnas Hus, och ja, visst hittade jag något, även där. Nu var jag djärv, och köpte födelsedags present till mig själv. Hehee… Jag har friköpt Åke från presentinköp, han har ju fixat min Camaro, och det är present så det räcker. Ett par örhängen av en Åke Hermansson.

Och ett armband i renskinn och tenntråd, jo man tackar… Tack Maria, vad du var snäll.

Efter det placerade vi oss (jodå jag hade med mig en person på utflykten) bakom huset, med älvsutsikt. Och där satt vi och drack kaffe, pratade om liv och lust, glädje och sorgligheter. Händelser, hemligheter om mammas kakburkar och mycket annat.

Tur hade vi med vädret också, inte en droppe regn, så det blev en trevlig utflykt så där i slutet av veckan.

Efter middagen kom Jan Andersson förbi, mer justering på Camaron. Jag var så glad då vi kom hem efter en provtur så jag la ut följande på fejjan.

Ny dag idag, solen skiner så det ska laddas energi inför ett jobbpass, kan ju inte bli bättre, utehäng med lite värme i luften. Önskar er alla en fin fredag!

Samtalet väckte funderationer, vad skulle vi få 🤔🧐

Av Maria Lundmark Hällsten, 9 juni 2022 kl 08:48, 2 kommentarer

Stökade och städade inomhus igår, passade på medan solen var i moln. Fortsatte stöka och städa ute i Camaron, fanns en del av Winstone, därute.
Kaffepausade, x antal gånger, och en av gångerna blev jag då uppringd från ett icke känt nummer. Killen i andra änden av luren, presenterade sig som en Thomas Fredde Fredriksson, och han sökte egentligen efter Åke, men hittade bara mitt nummer.

Han undrade om vi möjligtvis skulle vara hemma nån gång under kvällen för han hade något som han ville ge till Åke. Detta väckte naturligtvis en del funderationer, både hos Åke och mig.

Jag som är hopplös vad det gäller att veta vem som är vem och definitivt hur någon ser ut, kände bara igen namnet Fredde. Åke fyllde i en och annan lucka och jodå, vi var faktiskt på Freddes 50 års kalas. Men det håller på vara ett tag sedan. Och där var vi ett helt stort gäng med folk.

Nå, vi fick fortsätta dagen i limbo och vänta till kvällen, för att få veta vad nu Åke skulle få.

Fast vi satt inte och rullade tummarna, utan jag gick över till Ullas och införskaffade räkmackor till middagen. Fortsatte med småfix och fick ner stolar och ett bord i skuffen på bilen. Vi drog härifrån strax innan 17.

Fick bästa platsen, vilket egentligen betyder att det är lätt att backa upp och sedan bara åka därifrån utan att bli fast nånstans på nån gräsmatta. Hann lagomt få upp möblerna så började bilarna rulla in. Här får ni några av alla som var däruppe igår.

Efter en trevlig kväll där, vi hade sällskap under middagen, av Jitte och Ina, så åkte vi hem, hämtade Winstone. Jodå, jag hade ju lovat honom en cruisingrunda på stan, och det kunde jag ju inte bryta. Såg en kändis vid trafiklyset, en Mats Palmgren. Känd profil i stan och en kille som styr upp en massa då det gäller bilar, cruisingar och såna där saker. Verkligen en stjärna av många andra, som gör att saker, händer.

Hittade på att vi skulle åka upp på Kvantum och då vi passerar på Vännäsvägen ser Åke i ögonvrån, att en bil står utanför oss. Vi åker upp coh snor i rondellen och tillbaka hem. Fredde och hans fru stod och väntade och nu fick vi då veta vad Åke skulle få, och med presenterna, en historia, från deras barndom, som jag inte törs dra här, hehee…

Men man brukar kalla såna saker för busstreck, utan konsekvenstänk, men det brukar man ju sällan ha, i yngre åldrar. Vi skrattade i alla fall, och det var en rätt så dråplig historia. Sen plockar dom fram en tavla, målad av ingen mindre än Jean Ragnar, Åkes farbror.

Denna hade tydligen Freddes mamma hemma på väggen, och nu hade hon gått bort. Dom hade nog googlat på Jean Ragnar, hittat min blogg, och där fick han då veta att det var Åkes farbror, Av den anledningen, tyckte han att tavlan skulle återbördas dit den hör hemma, vilken grej, men vad kul

Höstdunge, heter den, och Fredde tyckte att det var ett passande namn, för deras uppväxt. Livet som höst ungar. Inte alla gånger lätt, men absolut med guldkorn, skulle jag vilja säga

En sak till, hade han med, nämligen denna.

Dessa gjordes då till SHRA Umeå, long time ago, och ska ju sitta runt regskyltarna på bilarna. Men idag görs inte skyltarna i det formatet. Men vi ska använda den som fotoram, en Camaro, kan ju passa däri, eller nåt. Mycket najs Tack så mycket, Fredde med fru

Jag åkte sedan upp till Kvantum, och shoppade loss. Kommer hem och ser mig bil på Fejjan, haha, Mats Alfredsson bor ju där i närheten.

Han skrev att det var en räääserbil, och jag skrev att jag trodde att det var en shoppingvagn. Då visade han att andra, tydligen använder den till att fota sig själva, jämte den, haha… rock on

Idag blir det utflykt för min del, ska kolla in Slöjdarnas Hus samt returmarknaden i Vännäsby, det blir perfekt. Ha en fin torsdag, allihop!

Det var faan, säkert Karlssons fel

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 juni 2022 kl 11:05, Bli först att kommentera

Det var verkligen hej och hå igår. Först utbildning med andra arbetsledare inom God Assistans i Norr.

Trevligt att vi får träffas och utbyta tankar och så där. Man kan inte förstå, om man inte själv är eller har varit en personlig assistent. Hur tankar kan gå, hur kommun och staten tänker, vart dom lägger sina pengar och vart kraven och gränserna går.

Helt obegripligt, egentligen När det nu går under LSS, lagen om stöd och service och att alla ska kunna ett rimligtvis, bra liv, fast dom där grundläggande behoven, verkar vara fruktansvärt luddiga.

Det var inte länge sedan, andningen, eller sondmatning inte ens var ett grundläggande behov. Det grundläggande står kommun för, och övriga behov, det är där assistansbolagen kommer in. Men där ligger inte heller så mycket pengar i potterna.

Inte konstigt att man inte kan köpa ett slott för våra löner, eller att yrket i sig, inte lockar alla. Det är ju där, det här hjärtat kommer in. Du ska vilja jobba med människor och göra deras dagar så bra som möjligt, med dom medel du, eller din brukare har. Inte alla som har det tänket eller kanske inte heller orken. Det kan vara både psykiskt och fysiskt ansträngande, det beror givetvis på vilken brukare du har.

Nåväl, efter denna lilla utbildning åkte jag hem, tog en snabblunch, tillbaka till kundaktivitet, som just igår, innebar kaffe o tårta, kakor och godis, för dom hugade. Jag avstod, för jag tänkte vara smart och ha riktig koll på mitt intag, eftersom jag visste, att kvällen skulle tillbringas med kollegor på Sjöbris.

Åke hämtade mig på jobbet, hem och förberedde mig inför kvällen. Vi möttes upp på kontoret, ett gäng glada medarbetare. Lite skumpa och tilltugg, surr och skratt. Sen promenad ner till Sjöbris. Jag valde en förrätt med vitlöks aioli och örtkryddat bröd, gott men starkt.

Sedan en grill halloumiburgare med pommes, mycket gott, på min ära.

Och till efterrätt, tog jag och Emma en kaffe Karlsson. Den satt som en smäck…just då…

Det var en trevlig kväll, och Åke hämtade mig vid halv elva tiden. Här blev det spännande då jag klev upp på bron, här hemma. Nej nej, jag föll inte…haha, puh, nämen jag kände mig skakis i benen, och då jag kom in genom dörren, fattade jag att blodsockret var lågt.
Jodå, jag testade med sticka och så här lågt har det aldrig varit, jösses Stickan visade på 1,7 Jag ger mig faan på, ursäkta svordomen, att det var Karlssons fel, ja den där kaffe Karlsson. Den är ju söt, och det är ju det söta jag reagerar på.

Tur att jag visste vart jag hade mina Dextrosol, och sedan blev det en kvällsmacka innan vi gick i säng.

Ikväll blir det premiärtur till Gammlia. Tror minsann att jag ska införskaffa en räkmacka på Ullas, kvällen till ära. Och vädret ser ju faktiskt ut att kunna bli hyggligt, så underbart.

Ha en fin världshavens dag idag, allihop!

But damn in my little box..

Av Maria Lundmark Hällsten, 7 juni 2022 kl 07:13, 2 kommentarer

Hade ställt klockan på 5,45 idag. Har både arbetsledare utbildning, kundaktivitet samt utgång med kollegor ikväll, så det är fulltecknat.

Tittar ut och förundras över att det nästan alltid, är kav lugnt, den här tiden på dygnet. But damn in my little box…

Så fort klockan matat fram 2-4 timmar, då sätter stormen igång. Enda gången, då det garanterat är vindstilla är då temperaturen ligger över 30 grader och man MÅSTE ha vind för att kunna röra sig.

Vi hade parkerat oss här utanför igår,och plötsligt passerade ett gäng gammbilar, inte på led, utan med några minuters mellanrum. Typiskt, jag fick springa här, fram och tillbaka för att fånga dom på bild.

La ut dom i Umeå Cruising gruppen, och ondgjorde mig över vårt fula staket, stolpar och andra saker som förstörde den finaste utsikten. Svårt att ens hinna med då dom kom. Sa till Åke att om det inte hade känts, lite extra skämmigt, så hade jag tagit ett liggunderlag, och gått och lagt det på gräset utanför.

Sedan hade jag legat där och knäppt dom, en efter en, genom blommor och gräs. Fast, njae, jag vaknade inte på den typen av sida av sängen, igår. Undrar just vad gående och cyklister hade tänkt om dom sett mig där.

Ja det var i alla fall den omtalade Cityrundan. På kvällen var det sedan samling på Rådhustorget och dom med gamla bilar som anmält sig dit, fick köra över gamla cykelbron som minne av Monte Carlo Rallyt i Umeå 1932-2022 🏁

Där var jag inte, utan jag gjorde min plikt som hårt arbetande kvinna. Det fortsatte jag med då jag kom hem. Drog i mig en kaffe, gick ut och startade upp gräsklipparen och tog bort allt på framsidan. Ville inte köra hela gräsmattan, klockan var trots allt, väääldigt nära 21, och det kan ju finnas nån stackare som krupit i säng.

Den hårt arbetande kvinna är förövrigt ledig både imorgon och på torsdag. Hade tänkt lite fel, men… Det är nämligen Gammlia, imorgon som på den gamla goda tiden, innan ”Coronatidens Gammlia”, där vi står parkerade. Sen kanske det inte blir så varje onsdag, utan dom kan varva med bilkorteger där vi åker runt i små byar och vinkar till folket.

Nå, av den anledningen, ville jag sluta tidigare, och på lördag, dagen innan min födelsedag, ville jag vara ledig för att ha en liten, liten middagsbjudning. Kollade på schemat och jag hade tagit hel ledigt imorgon, och på lördag, tyckte jag tydligen att det skulle gå bra att jobba fram till 17

Nää, skulle inte tro det. Som tur var, hade vikarien inget emot att börja 14 på lördag, och ett pass man gett bort, tar man inte igen eller justerar i efterhand, så därför blev jag ledig, även imorgon. Så det kan bli…

Här blir det i alla fall frukost nu, och lite Desperate housewifes till den. Hoppas på en fin dag, för er alla och Kom IHÅG…

Vi, svenskar, kanske ÄR eljest, so what

Av Maria Lundmark Hällsten, 6 juni 2022 kl 08:20, Bli först att kommentera

Inte var det nå vidare skönt väder ute igår. Det blåste nalta för mycket. Men vi var väl ute för det. Jag gick med Winstone.

Och hittade en litet åkerbärs plantage, kan ni tänka.

Jag fotade även åt andra hållet så jag ska komma ihåg vart det ligger…. kolla bara.

Hahaa… ja inte avslöjar jag våra smultr…åkerbärsställen inte. Men det är ju inget som säger att det blir några bär där heller. Det får tiden utvisa.

Har sett lite skriverier om detta att vi inte bjudit in, våra barns kompisar till middagsbordet, eller att vi som barn, fick gå in i kompisens rum för att vänta medan han eller hon åt middag. Ja, visst var det väl så…

Det roligaste av allt är att det tydligen upprör övriga världen, men är det någon som verkligen frågat oss, ifall vi upplevde det otrevligt, fattigt och att vi var som en outsiders hos våra bästa vänner.

Vi klurade lite på det igår, där vi satt ute på gården i stormbyarna, jag och Nicco. Visst kan det ha funnits olika anledningar, men jag tänker att den största, kanske var att dom som stod och lagade maten, inte gjorde en pizza extra, ifall det skulle poppa upp en middagsgäst.

Man räknar med familjen och dom som vanligtvis sitter där och äter maten. Eventuellt lagade man så det skulle räcka till en lunchlåda, dagen efter. Men gav man bort den, så blev man tvungen att fixa nåt mer. Den som dessutom följde med hem till kompisen, skulle sedan ringa och få tag i nån förälder för att fråga om det gick bra.

Och hur många gånger gick maten du blev bjuden på, verkligen hem, hos dig Barn kan vara fruktansvärt kräsna, och kryddhyllan hos polaren, såg förmodligen inte ut som hemma. Och att man inte satt med, om man inte skulle äta, var väl enbart för att man inte skulle vara ett störande moment. Där dom blev tvingade att sitta och prata med mat i munnen.

Sen gissar jag att det kanske ser annorlunda ut idag. Man har fler alternativ hemma i kylskåpet. Man kan fråga innan, så man är förberedd, ifall man får en hint om att det kommer att vara en person till, i hemmet under middagen.

I andra länder kanske det görs mat i större mängder, dom har ett annat tänk. Ryms det 8 runt bordet så kan vi klämma dit en till. Nä, jag vet inte, men vi som upplevde detta, att få sitta i kompisens rum, medan dom åt, tyckte vi verkligen att det var så konstigt

Nåja, dom får väl tycka att vi är knäppgökar, vem bryr sig.

Det tycker dom förmodligen redan, och om vi tänker efter, så… ja, jag kan nog hålla med om att vi är nalta eljest

Sveriges nationaldag firas med ett arbetspass i eftermiddag. För 3 år sedan, var vi och tittade på ZZ Top i Uppsala.

Och här fotade Nicco

DET, kan man kalla att fira, tycker jag. Önskar er alla en fin nationaldag

Buller och ett och annat muller

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 juni 2022 kl 11:07, Bli först att kommentera

Hörde på nyheterna igår att dom vill utföra fler drogtester på anställda. Nu lyssnade jag inte så ingående på det hela, men absolut första tanken var, att även cheferna, borde väl drogtestas. Det ska ju inte vara skillnad på folk och folk.

Dessutom, för att vara lite krass och ironisk, om man tänker på dom dåliga beslut som ibland tas, så kan man undra om dom var riktigt nykter…eller drogfri för all del, då besluten fastslogs.

Sen behöver det absolut inte, vara drogers fel, alla gånger, utan orsaken kan vara felkopplingar däruppe. Synd och tragiskt blir det, då felkopplingen sitter i huvudet på människor som har makt och stort inflytande på andra. Då kan det sluta riktigt illa.

Ja, det kanske hade varit bättre med IQ tester innan man sätter en person i högre poster, eller så får dom köra, både och. Allt för att vara på den säkra sidan.
Inte alls apropå droger eller felkopplade människor, men här kommer ett klipp från en rolig nyhetssändning. Han visste inte om att han gick ut, live, hahaa… så kul.

Vi blev bjudna till min kusin Anna och hennes man Ingvar igår. Altanhäng stod på inbjudan. Mest synd, var blåsten som inte ville ge sig. Men dom har en sån fin uteplats med utsikt över stan, så vi skrattade, härdade och sa att vi är väl norrlänningar, lite får man väl tåla.

Sen fanns det även filtar att krypa in under, haha.

Här 2 bilder som Anna knäppte på oss.

Till förrätt, fick vi handskalade räkor på ett stekt, surdegsbröd, inköpt på Kulturbageriet, underbart gott. Och till middag fick vi både grillat kött, kryddkorvar, grönsaker och en god ugnspotatis till. Muy bueno

Dom bor på ett ställe där stadskärnan sjuder av liv, bokstavligt talat. Rop, och skrål, musik och skratt, motormuller och annat buller. Men det är ju den årstiden, svårt att komma ifrån, folk vill vara ute då man äntligen kan, utan att frysa ihjäl.

Nä, det var en mycket trevlig kväll, vi pratade gamla minnen, vi har ju så mycket vi gjort tillsammans, då vi var yngre. Det har vi nog konstaterat förut, att vi var och fortfarande är, mer som systrar än kusiner. Inte alls alla förunnat att ha en sån typ av kontakt med en kusin som inte ens bott i samma stad.

Nä, nu tänker jag se om man kan sitta ute en stund. Det blåser idag med men solen lyser starkare än igår. Ha en fin pingstdag, allihop!

I see the light… eller var det ett ljus 🕯

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 juni 2022 kl 10:23, Bli först att kommentera

Apropå Avatar konserter jag skrev om igår, så kommenterade Theresé mitt inlägg på FB och jag citerar henne.

”Du måste alltså prova 4d-bio nästa gång ni är här. Då skakar stolen, regn/snö och blåst, till och med värme kommer vid såna scener på duken. Vi såg Dumbledores hemligheter på 4d. Man kände till och med smällarna när de förtrollade saker och slogs med trollstavarna. Enda konstiga va att min granne käkade dillchips varje gång en skurk kom på duken och därför blev det även lite konstiga luktfenomen att associera med.” slutcitat

Vad är nu detta som hon pratar om. Jo, 4DX är en bioupplevelse för alla sinnen. Vind i håret och stolarna som skakar, hoppar och kränger. Dimma, doft av bränt gummi och snö som faller från taket.

Det låter inte som en klassisk biobesök – men nu är det verklighet i våra 4DX-salonger i Uppsala och Malmö!

Med 19 olika effekter erbjuder 4DX ett helt nytt och unikt sätt att se film på bio.

Upplev fartfylld action, spännande skräck och fantasifull familjefilm med alla dina sinnen! Detta citerades från denna sida https://www.nfbio.se/4dx

Låter onekligen spännande, och då hon skrev om luktfenomen, så kom jag ihåg luktkorten du skulle ha om du såg på filmen Polyester. Hahaa… upplevelse bio, big time. Ingen film jag såg, men hörde talas om den i flera år.

Och sen vill jag minnas, att det för väldigt länge sedan sas, att i framtiden skulle vi kunna se på 3D film utan glasögon, det lät som utopi, fast vi är nog på god väg.

Jag och Nicco gick längst strandpromenaden i förrgår. Vilket fint ställe att gå på.

Samtalet gled in på sommar kontra vinter, och vad i hela HE… man gillar med vintern? Varför är förhoppningarna så höga den här årstiden? och att sedan bo just här. Så högt upp, där sommaren inte är världens längsta.

Jo man känner väl behovet att få vara ute, hänga med vänner, njuta av värmen, både dag och kväll. Att gå ut och träffas, inte bara över en fika på nåt ute café, utan möjligheten att få ta en öl eller två, på nåt bra ställe. Alla verkar som leva upp.

Vad har man liksom, att se fram emot på vintern, undrade hon, lite spydigt. Jomen jag gillar vintern också, och kontrade med att man kan tända ljus och faktiskt se att dom brinner. Jag hann inte fortsätta innan hon avbröt med ett fnysande… Tända ljus, vadå tända… vi älskar vintern för att vi får tända ett ljus, menar du?

Nu fick jag ju fortsätta med att det kanske inte är ljuset i sig, utan det får symbolisera lugnet. För hur det än är, sa jag, så efter 10 dagars sol, och toppenväder, så längtar man efter regn och rusk, så man faktiskt får lov att vara inne.

Lite som när man säger att man sitter ute för man måste som passa på… men att passa på och det bara fortsätter, blir inte bra, det heller. Allt man kanske borde göra, blir liggandes.

Sen kan jag väl tycka, alldeles för mig själv, att det hade varit najs med liite längre sommar. Det går som för fort, då den väl sätter igång. Men betänk också, ni som varje år, i början av juni, att snart vänder det igen.

Det tar faktiskt lika lång tid innan det blir mörkt, som det tar att det blir ljust igen, såå… Skillnaden är väl att det är ljuset man längtat till och därför känns det bättre då det vänder åt det mer, ljusa hållet.

Och givet, det finns ju många som njuter av vintern. Med snöskoter och skidåkning, pulka och annat. Beror ju lite på var och ens, intressen.

Igår kilade vi runt Umestan istället. När vi kom hem blev det kaffe, ute och då kom första droppen. Ska vi slå upp partytältet, månntro. Äsch sa Nicco, det är ju bara nån droppe. Men Åke tyckte att vi kunde testa att sätta upp det och jag lovar, då vi satt fast sista bandet, så kom hällregnet, men vi kunde sitta torrt därunder.

Matchar våra utemöbler

Efter middagen ville jag testköra Camaron, Winstone och Åke följde med och vi var väl ute nån timme. Oljan ska ju runt ordentligt i motorn, och smörja upp den. Tändningen är dock inte bra, och fläktremmen måste spännas på. Men det är ett fint sjung i den, ändå. Klicka på bild för att se.

Med Brännbollsyran runt hörnet, så fick vi in lite mer ljud än vanligt, och helikoptern svävade runt fältet, heeela kvällen och in på natten. I eftermiddag är vi bortbjudna på altanhäng hos min kusin, trevligt minsann.

Och slutligen, Winstone min vän, han har genomskådat oss, oh my…

Ha en fin lördag, allihop! Här länk till pratblogg 4...

Det låter MER, som i Festisen MER

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 juni 2022 kl 10:05, Bli först att kommentera

Gårdagen började bra, efter morgonens göromål så åkte jag iväg till Nybro där jag mötte upp Elisabeth, på en lunch. Jag har svårt att släppa taget om deras räksallad, jag tycker den är jättegod. Och med trevligt sällskap och surr om lite allt möjligt, så sprang tiden iväg.

Premiärturen med Camaron blev tämligen kort. Ett varv i omgivningen, körandes på ettan. Tändningen är inte heller som den ska så Janne kommer hit och ska fixa till det. Varför den inte ville växla upp, berodde lyckligtvis på att en vital slang, hoppat lös, så det är åtgärdat.

I övrigt så tycker jag att den ljudmässigt, fått en annan klang, fast i sammanhanget heter det nog inte klang, utan snarare muller. Det låter lite MER, som i Festisen MER… typ, give it too me!!

Annika, min boss från förr, och hennes Håkan, kom hit på ett litet kvällsbesök. Mycket bra initiativ av Annika, tycker jag. Inte så ofta vi hinner ses numer.
Dom tog upp det här med nutidens teknik, och ABBA som uppträtt i London med sina Avatarer på scen. Här kan man ju förstå att det kanske är åt det hållet det barkar. Kanske ett väldigt bra alternativ med tanke på hur världen ser ut idag, och det blir ett annat sätt att kunna se sina idoler.

Annika nämnde nåt om att hon i alla fall hade kunnat tänka sig att se Elvis, alltså kungen Elvis, ifall hans avatar skulle dyka upp.

Jag tyckte att dom kunde utveckla tekniken lite och göra den mer verklig. Tänk er Angus Young i AC/DC, skutta omkring och då han passerar ovanför åskådarnas huvuden skulle det sprättas iväg lite svettpärlor, nu snackar vi ju vatten, men… Nähä ok, nu driver jag lite, fast det skulle säkert kunna finnas andra saker, man kunde hitta på för att göra det mer levande.

Det tråkiga, eller tråkigt och tråkigt, så här är det väl nästan jämt. Man jämför med hur det varit, hur det är idag och sedan kan man bara spekulera i hur framtiden, kommer att te sig.

Man kommer att jämföra och det blir den här gruppen av människor som sett ZZ Top i riktiga livet. Den andra gruppen människor som såg ZZ Top med avatarer, och den tredje då, som vi inte vet än, men tvåhundra år framåt sitter dom där och diskuterar.

-Jomen Frippe, nog vet du väl att din farfars morfar, såg på ZZ Top live. -Live…vad är det, sluta, det måste ju vara rena stenåldern. -Jooo, det är sant, man gjorde så, på den tiden. Och min morfars far, han gick ju på Avatar konsert med dom. -Nämen lägg av, vad fjantigt. -Mm, det säger du det Frippe, kolla hur ni upplever musiken då…JÄTTE konstigt.

Och så där är det väl även idag, då det gäller allt möjligt. Tekniken som utvecklas åt alla håll och kanter, på gott och ont, förstås.

Ta sport, som exempel. Patrik Sjöbergs rekordhopp på 2,42. Och det var hela 44 centimeter högre än George Horins hopp, 1912, på 1,98. Här måste det ju handla om träningen som säkerligen idag, är betydligt mer kraftfull än den var på den tiden, eller kanske rättare sagt, man tränar mer, än man gjorde då.

Tekniken som förbättras och justeras, underlag, förberedning, ja, you name it, ni vet vad jag pratar om. Man kan ju dock undra, vart det kommer att sluta.

Här ska i alla fall jag avsluta dagens inlägg med att önska er alla en trivsam fredag! Och hey, gårdagens blogg, hittar ni här också, hehe…

Idiotiskt, minst sagt…

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 juni 2022 kl 09:51, 2 kommentarer

Nu har Emma packat ihop efter utställningen och tavlan, numero Ett, ”Natt över Rådhuset”, har landat hemma hos oss.

Måste bara komma på en bra plats att hänga upp den på.

Sommarvärd 2022, Bengt Einar Johansson, blir intervjuad i Morgonstudion. Han berättar att han som 6 åring, blivit idiotförklarad , efter att ha ramlat av en cykel. Jag höjde ögonbrynen och sa högt, och vem har INTE ramlat av en cykel…jösses.

Så hemskt, att man behandlade människor på det där sättet. Läkare hade sagt att det var tämligen kört för idioten och tyckte att hans mamma, skulle glömma att han ens fanns. Han kunde dom låsa in och glömma bort.

Det sänder definitivt rysningar längst ryggraden, om man börjar fundera på hur många som faktiskt, låstes in, som vi inte vet ett dugg om. Fruktansvärt
Man kan spinna vidare på detta för hur hemskt var det inte med dåtidens långvård. Här citerar jag nu wikipedia.

”Man ansåg att kroniskt sjuka var i behov av längre tids sjukhusvård, men att denna typ av vård kunde tillgodoses utanför akutsjukvårdens ramar. Specialiteten var en utveckling av invärtesmedicinen.

Långvårdsmedicinen gavs i uppdrag att sköta långvårdsmedicinska kliniker, som ofta kunde vara annex till akutsjukvården. På långvårdsklinikerna kunde patienter med kroniska sjukdomar vårdas under lång tid, ibland för återstoden av sina liv. Diagnosgrupper som var vanliga vid dessa kliniker var demenssjukdomar, tillstånd efter stroke, ortopediska och reumatiska sjukdomar, samt tumörsjukdomar.

Klinikerna var väl bemannade med läkare, sjuksköterskor, övrig vårdpersonal, samt med kringpersonal i form av sjukgymnaster, arbetsterapeuter och kuratorer.
Patienterna fick ett bra medicinskt omhändertagande, men nackdelen var att vården skedde i sjukhusmiljö. Man insåg även att många patienter vistades på långvårdsklinikerna onödigt länge.” slutcitat

Här tänker jag vilken tur att LSS idag finns. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS gäller för personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Personer med funktionsnedsättning ska kunna få hjälp att leva som andra.Och det kan man då få om man blir beviljad personlig assistans eller få komma på ett LSS boende.

Sen finns det väl alltid saker man kan peka på och förbättra, och förhoppningsvis går det åt rätt håll.

Apropå att gå åt rätt håll. I förrgår då jag kom hem låg dimman tät över Åkes garage, här kommer en bild jag printat från Janne Anderssons lilla filmsnutt. Han filmar då Camaron, som står därinne på hög tomgång för att köra in motorn.

När jag kom, hade det ändå lättat en del. Janne är ju den som gått igenom motorn och var med för att finjustera.

Blir det bra väder idag, får vi nog ta en sväng för att få oljan att gå runt ordentligt. Sen blir det ett till oljebyte. Härligt att det äntligen är på gång.

Avrundar med en kul film om en katt, som har lite problem med att tolka skyltar och anvisningar.Samt under den, gårdagens pratblogg. Ha en fin dag!

Skrollarfingret tvärnitade 👈👉👆

Av Maria Lundmark Hällsten, 1 juni 2022 kl 10:26, 2 kommentarer

Så var Farmen avbetad och nu i söndags, Robinson. Mina favvo frukostprogram. Jag kanske gillar dom för att man kan se dom, irritera sig på folk, skratta åt dom, ifrågasätta, men sen stänga av teven och glömma, om man vill, glömma.

Ser att det är betydligt fler än jag som retar mig på finalen i Robinson, där den som fick upp elden först, blev den som förlorade. Men bägge två som gick till final, tog i repet som skulle brännas av, och då repen rördes, gick dom av.

Där hade det väl varit schysst om det varit övertydliga regler om vad som gällde. Men, jag behöver egentligen inte bry mig om det. Kommer förmodligen att ha glömt bort denna säsong av både Farmen och Robinson, innan det är dags för ny säsong. Det är inget som ligger kvar och pyr, precis.

Men så satt jag här och rörde om i frukostflingorna och funderade på vad jag nu skulle kika på då jag sitter och äter frukosten. Började skrolla bland serierna och mina ögon stannar och skrollarfingret tvärnitar, där är ju desperate housewives. Serien som började sändas här i Sverige, 2005.

Jag absolut älskade denna serie och alla karaktärer. En roligare version av oss alla, tänker jag. Vi har väl en blandning av både sorglöshet, lyckligt ovetandes, supersmart, övertänkande, dumsnäll och nyfikna.

Tänker också att den serien liknar vår, Solsidan. Fast där är karaktärerna snäppet värre, haha. Men jag tror och hoppas att ingen av oss, är, en renodlad Ove. Men förmodligen är eller har vi allihop, en släng av dom, i oss.

Apropå hur vi alla kan vara nåt, så passar ändå inte allt, alla. Nu svänger ämnet över till kläder. Jag beställde nämligen en tunika, som jag tänkte att jag kanske skulle få ha på mig nästa tisdag, då det är utgång med jobbet.

Fick tunikan igår… detta mina vänner, är den minsta storleken dom hade, S, som i small, eller en 42/44, något oversized, fast den här, vet jag inte hur dom tänkte, kunde vara en Small, på riktigt. Kolla bilden… jag dööör, oh my guard, haha…

Det blir till att skicka tillbaka och inte ta en ny, jag får leta efter nåt annat.

Tina kommenterade mitt inlägg igår, och skrev att hon hade velat haft mina inlägg på ljudfil. Jag vet av vilken anledning. Hon väntar på en ögonoperation, och har det väldigt besvärligt med att se och läsa. Så på skoj, gjorde jag en snabb inspelning på gårdagens inlägg och la ut den på youtube. Här kan ni ju få se, eller lyssna om ni vill. Betänk dock att detta är ett pilotavsnitt, ingen planering eller att jag visste hur jag skulle göra, men…

Och jag testar att göra samma sak idag, bara på skoj

Ha en fin onsdag, allihop!

Åke är härmed friköpt

Samtalet väckte funderationer, vad skulle vi få 🤔🧐

Det var faan, säkert Karlssons fel

But damn in my little box..

Vi, svenskar, kanske ÄR eljest, so what

Buller och ett och annat muller

I see the light… eller var det ett ljus 🕯

Det låter MER, som i Festisen MER

Idiotiskt, minst sagt…

Skrollarfingret tvärnitade 👈👉👆

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten