Snacka om att känna sig diskriminerad 😤

Jag bakade hallongrottor igår. La fram varsin till jag och Åke, Åt upp min, så kom Åke in och ville ha hjälp så jag gick iväg. Kommer in och ställer mig vid köksbänken, då vandrar Winstone in i teverummet och jag säger med en gång…DU LÅTER BLI, det som ligger därinne. Jag litar inte en sekund på dig.

Han vänder i dörren och kommer in i köket igen. Så är jag klar, går in i teverummet och noterar att Åkes kaka, är puts väck.

Ja vadå…va…kakor, saknas det nån?? Nää, jag vet ingenting.

Du gick ut för att hjälpa Åke, säger du, och sen, var den bara borta?

Jag tänker att det kanske var nån som bara kom in och stal den.

Tur att det bara var en kaka som försvann. Du fick ju behålla papperet från din kaka i alla fall. Åkes kaka, försvann med alltihop…konstigt 🤔🙃

Det var inte världens bästa väder efter vägen hit, inte igår i alla fall. I Övik såg jag ett lustigt moln.

Och efter det såg man en skarp kant mellan bra och mindre bra, väder.

Svart och mörkt blev det och regnet svallade ner från en blöt himmel. Vi tog oss i alla fall till Timrå där vi stannade på en större rastplats. Ganska behändigt då man inte behöver justera bussen för att det är lågt eller för högt eller att det lutar åt nåt håll.

Det lutade antagligen liiite för mycket utåt då vi kommit oss på rull igen. Hinner säga till Åke, -KÖR DU VERKLIGEN 60 nu, han bromsar men inte tillräckligt utan vi blir fotade. Jag la ut det här på fejjan.

Och nu har jag hört att det bara är förare som får vara med på bild, så jag tänker överklaga denna bot, då den kommer. Snacka om att känna sig diskriminerad. Betala dyra pengar för ett foto, och sen får man inte ens vara med. Halva priset på boten, tycker jag…rakt av.

Bättre väder idag då, såpass att vi kunde inta lunch, utomhus vid Norrbränningen.

Jag noterade inte spindelväven då jag fotade, haha...

Det är ju för fint där. Åke undrade..och ja, nu även jag, hur tusan det kan växa ett äppelträd, där. Vart kom det ifrån? Det kan väl inte komma från en äppelskrutt, eller kan det det, typ 1 på miljonen, eller en på miljarden?

Sen, när vi klättrade uppåt igen, till bussen, sa jag, lätt ironiskt att det minsann verkar vara handikappanpassat där. Nä, sa Åke, det är för rullskridskor. Fast vid närmare eftertanke så tror jag att det är en startramp för vattenskidåkare.

Nu är vi framme i Järlåsa, detta var det som, mötte en på bron.

Han ser tämligen less ut på både väder, vind och livet. Anders tvärdök in, men blåste iväg på ärenden, då jag sa att jag fixar middag. Theresé och Sally kommer strax efter 18. Dom har hockeyträning på eftermiddagen.

Nu dånar det lite i åska. Vi har 24 grader och blåst. Och Winstone, den lilla kaktjuven, och Åke, ligger och drar timmerstockar. Jag bloggar och dricker, tadaa…kaffe.

Ha en fortsatt fin dag, allihop!