Hur gammal Ă€r man, egentligen 🩕

Nu har jag satt ny fönsterdekor pÄ ett av vÄra kÀllarfönster. Alla fönster ska vi gÄ igenom, slipa, grunda, spackla och mÄla om. Ett i taget, sakta men sÀkert.


Vi tog oss en kaffe dĂ€rute innan jobbet kallade. Jag kikade pĂ„ fönstret och sen sa jag till Åke, hade det funnits dekor med flames, sĂ„ hade jag satt dit ett sĂ„nt.


Fast, lite jobbigt om folk ringde brandkĂ„ren i tid och otid, i tron om att det brann. Hm, om man hade satt dom upp och ner dĂ„ Hahaa… nĂ€, det Ă€r nog bĂ€st att hĂ„lla sig neutral, men det kan tĂ€nkas att det blir annat mönster pĂ„ fönstren ut mot BlomstervĂ€gen. Det finns riktigt fina man kan bestĂ€lla frĂ„n nĂ€tet.


Tumstock och linjal, anvÀnde jag dÄ jag klippte till dekoren. SÄ kom jag ihÄg att jag fotat en linjal dÄ jag och Annelie var Ä Rosendahls. DÄ jag sÄg den, slÀngdes jag tillbaka i tiden, eller vad kÀnner ni


Beror vÀl förstÄs i vilken Älder ni befinner er, men dÄ jag gick i skolan, fick vi nog första Ären, ha en som sÄg ut sÄ hÀr, dock utan hÄl.


Lite roligt att just den dĂ€r linjalen ligger pĂ„ ett museum i VĂ€nersborg. Jösses, hur gammal Ă€r man egentligen 🩖


Ännu mer minnen, dĂ„ Nicco skickade den hĂ€r bilden printad frĂ„n hennes insta, igĂ„r.


Jag kommer ju ihĂ„g att jag gick vidare, men inte att jag satte personbĂ€sta pĂ„ 200 meter… kul 😁

Gick bra att komma tillbaka till jobbet igen. Det var som jag trodde, det sitter i ryggraden, det man gjort i x antal Ă„r. En av fördelarna med att fĂ„ vara och jobba hos, en och samma person. Är inte ett dugg avundsjuk pĂ„ personal som jobbar inom HemtjĂ€nst, vĂ„rdcentraler eller lasarett.

NĂ€, nu tĂ€nker jag ta ut Winstone pĂ„ prommis, kanske fota nĂ„t efter vĂ€gen, som jag nu kan lĂ€gga ut hĂ€r, som avslut pĂ„ dagens inlĂ€gg… ni fĂ„r alltsĂ„ vĂ€nta en stund, hehe… Ha det fint, allihop…tick tack, tick tack… tebax…

 

Maria Lundmark HĂ€llsten