Kategori: Låtar på Youtube

Visa…sång, ehhh, ja???

Av , , 6 kommentarer 6

Nicco spelade den här…låten….sången, ehhh, visan….eller hum, vad man nu ska kalla den, för jag och Theresé i förrgår och jag är lessen… jag sitter bara och garvar då jag hör den. Sån är jag 🙂

Ett litet tillägg…visan tillägnas Sabina, på hagaskolan, Nicco hälsar 🙂

 

Huvudbry

Av , , 2 kommentarer 5

Började nynna och vissla på en visa… jag vet att jag hört den förut och var inne på att min farfar visslat den eller att min farmor sjungit den.

Drog den för Åke, som även han, började vissla men vi kom icket längre. Ja, sa jag, jag har på känn att det ska vara en rolig visa, i alla fall.

Till slut gav jag upp och ringde till mamma, sa bara, sjung den här, och sedan visslade jag. Hon hakade på direkt, men inte i sångtexten utan i visslandet och hummandet, sen sa hon att den där, brukade ju mamma sjunga. Mamma, som i min mormor Sadura.

Vi lade på, det gick en stund sedan skickade hon följande textrad: det vara klart man riskera, ingenting reflektera, bara int bli nå mera, så man måste operera.

Jag lade in den raden på goggle och jepp, där satt den, det var den här visan jag fått på hjärnan, men jösses, fråga mig inte varför, jag känner bara igen små bråkdelar av texten, men melodin sitter som gjuten. Kan det finnas fler texter till den melodin, och kan i så fall någon av er, tala om den för… snälla!!!

 

Tänk att på lördag skulle fara in till Gällivara på Karraka torg,
tär pjuda dricka prännvinsflaska, gott som själva satan voj, voj
Tä vara roliga liven, para lagsmål å niven
åka polisstationen de vara jävliga fasonen,
Sitta inne halva natten,leva limpa och vatten,
komma ut morronröken nappast säja då ajöken

Men dänkte perkele anamma kanse vara samma åka Vitåfors,
tär sänner till en gammal licka som jag prukar likka förståss.
Te prukar pli ganska sällan, fara hälsa på fjällan,
kanse få lite mellan,bara inte fastna fällan.
Te ä klart man riskera,
ingenting reflektera bara inte nå mera, så måste gå å operera

Men nu jag sluta erotiken, öppna pritfabriken sälja akvaviten
Tå komma lansviskalen nära fråka om jag pära priten,
te vara jävliga token -bliva prankad av snoken,
draga satan åt skoken å åka Luleå i kroken,
Sitta inne halva året bliva krå uti
håren nappast röra på tåren å komma baka fösst på våren.

Surt barn…

Av , , Bli först att kommentera 8

I melodikrysset hade dom med visan, sudda sudda bort din sura min, och den kommer man ju onekligen ihåg från det man var liten. Mamma har sjungit den otaliga gånger för mig.

Hm…betyder det då att man var ett mycket surt barn, eller?

Nja, jag tror inte det, däremot vet jag att jag var ett bestämt barn, och blev jag sur någon gång så visade jag nog det med hela kroppen, inte bara munnen.

Dessutom kallades jag för Tjorven, jaja, vi hade väl vissa likheter, det roliga nu är att Theresé berättade för någon vecka sedan att dom i fikarummet på hennes jobb, hade börjat påpeka för henne att hon var väldigt lik en känd person.

Hon frågade givetvis vem dom syftade på och dom sa att det var ju Tjorven hon var lik, haha… med andra ord har hon vissa drag från mig med 🙂

 

The time has come…

Av , , 4 kommentarer 7

Dom spelade den här låten på radion igår kväll, då vi gick i säng, och jag hade tidigare på kvällen fått mejl med skrämmande läsning och kunde inte låta bli att koppla en del av texten till allt jag fått veta:

Beds Are Burning – Midnight Oil

Lyrics
Out where the river broke
The bloodwood and the desert oak
Holden wrecks and boiling diesels
Steam in forty five degrees

The time has come
To say fair’s fair
To pay the rent
To pay our share
The time has come
A fact’s a fact
It belongs to them
Let’s give it back

How can we dance when our earth is turning
How do we sleep while our beds are burning
How can we dance when our earth is turning
How do we sleep while our beds are burning

The time has come to say fairs fair
To pay the rent, now to pay our share

Four wheels scare the cockatoos
From Kintore East to Yuendemu
The western desert lives and breathes
In forty five degrees

The time has come
To say fair’s fair
To pay the rent
To pay our share
The time has come
A fact’s a fact
It belongs to them
Let’s give it back

How can we dance when our earth is turning
How do we sleep while our beds are burning
How can we dance when our earth is turning
How do we sleep while our beds are burning

The time has come to say fair’s fair
To pay the rent, now to pay our share
The time has come, a fact’s a fact
It belongs to them, let’s give it back

How can we dance when our earth is turning
How do we sleep while our beds are burning

Kung fu fighting

Av , , 4 kommentarer 9

 

Men var det då fredag… igen, jo, det var det. Min bästa dag, i veckan, fråga mig inte varför. Kan ju ha att göra med att man klarat av ytterligare en vecka och att man snart gör helg.
Vi tog det bara lugnt på jobbet igår, med en promenad upp på centrum, det kändes fullt tillräckligt med tanke på hur det är i min hals, fy tusan, (skrev hon och kraxade våldsamt).
Jag har bokat in Åke på en hälsoundersökning, något han måste göra för att få behålla behörigheten på hans lastbils körkort. Jag vet inte hur ofta dom gör detta men säkert med några få års mellanrum, och det kan ju vara bra. Jag skrev specifikt och bad om en tid, sent på dagen eftersom han kör till Vindeln varje dag…
Det funkade ju jättebra, han fick en tid klockan 13.00. Undrar just varför man kan skriva in saker under övrigt, då det ändå aldrig görs som man vill? Dessutom skulle dom ha 750:-/halvtimme, har ni hört va. Och vad händer om undersökningen är klar på 20 minuter, blir det billigare då, och om det drar över fem minuter, hm. Ja, med den erfarenhet vi nu har av vad vi alltid åker på, så tillåt mig tvivla på att det blir billigare.
Just nu spelas ”Everybody was kung fu fighting” på radio Umeå, jag har alltid gillat den här låten, men den får mig också att se en svartklädd ninja som ramlar ner från ett träd, platt på magen, i en park i England någonstans, ett par som är ute och går, stannar upp och tittar på ninjan som plötsligt reser sig upp och springer och gömmer sig bakom ett träd samtidigt som han vevar på med sina armar.
 
Det var ett sånt där ”dolda” kameran program som det där visades i. Haha… faktiskt rätt så kul, och jag undrar mest vad det där paret tänkte.
Och med dom orden lämnar jag er åt era fredags nöjen och hoppas dom blir lika roliga som ni hade tänkt er.

Jodå

Av , , 2 kommentarer 5

Sidvisningar på bloggen: 666

Woe to You Oh Earth and Sea
for the Devil sends the beast with wrath
because he knows the time is short
Let him who have understanding
reckon the number of the beast
for it is a human number
its number is six hundred and sixty six.

Iron Maiden

Moahahaha…

 

 

Maria Lundmark Hällsten