Etikett: Theresé

Trodde det var ett skämt men…

Av , , Bli först att kommentera 10

Trodde det var ett skämt som passerade i FB flödet, titta på…malpudel fjärilen från Venezuela

Den venezuelanska pudelfjärilen är en unik och intressant insektsart som upptäcktes i Venezuela 2009. Känd för sitt fluffiga utseende och slående likhet med en liten, lurvig hund, har denna mal uppmärksammats av både entomologer och hobbyister. av insekter över hela världen. Med sin vita, fluffiga kropp och distinkta antenner är den venezuelanska pudelfjärilen ett fascinerande tillskott till den rika väven av naturens underverk.

Under bilden fanns en kommentar med bild. Här skulle jag vilja påstå att det är precis så här, jag ser på dom flesta fjärilar 🥶 (fast sanningen är nog att just den bilden är fejk).

Jag ska nu försöka vara källkritisk och googlade lite. Det visar sig nämligen som så att fjärilen finns än så länge enbart på bild.

Så forskare har i en detaljerad analys av det tillgängliga materialet, det vill säga bilder, kommit fram till några slutsatser. De bestämde sig för att den venezuelanska pudelmoten tillhör lepidopterafamiljen. I denna studie stoppades bilderna i väntan på minst en levande, ”naturlig” insekt.

En Venezuelansk pudelmoth, vars bild inte ger en komplett och objektiv zoologisk bild och förblev en känsla och ett mysterium..

Personligen är jag glad om jag slipper se en i verkligheten, men den var lite gullig ändå 😁

Igår fick jag en sån där liten, space artad upplevelse, där jag inte alls visste vart jag var. Skjutsade Theresé till tåget, hon ville gå till spåret från Haga sidan. Jag visste inte ens att man kunde komma till spåret den vägen 🤷‍♀️

Å andra sidan, varför skulle jag veta det? Hur ofta har jag åkt tåg överhuvudtaget och från den stationen…jo 1 gång, innan dom ens gjort om alltihop. Nå, det var ju inte alls så svårt att hitta dit. Sväng av Hissjövägen och kör ner till spåret, och kör upp igen. I mitt huvud tänkte jag då att kvarteret är en fyrkant, så jag fortsätter rakt fram, svänger upp och hamnar på Hissjövägen igen. Hur svårt ska det va, liksom

Jättesvårt…jag kör enligt min fyrkantsversion, kommer fram till en korsning där jag inte alls känner igen husen mitt emot. Jag skrattar lite för mig själv och tänker att det är för att jag aldrig tittat in på den vägen förut. ”Men det måste ju vara, typ vägen innan infarten till Hagaskolan” (sitter jag och tänker).

Kommer ut och tror att jag är i en annan stad. Den väg jag tror jag kommer ut på, ser inte alls ut så där. Jösses!! Där får jag den där känslan av twilight zone. Someone beamed me up and dropped me off in an other city

                                                                          👽 🛸

 

Fast jag finner mig rätt snabbt ändå. Kolla hur jag körde. Jag kom för tusan ut på Östra Kyrkogatan

Oj så lätt det hade varit att bara ta första vänster och leta mig uppåt eller backa en liten bit och vända om samma väg

Men jag förstår vart jag misstog mig. Kvarteret är inte kvadratiskt, det har ju en helt annan form. Min hjärna också…uppenbarligen

Måndag och det blir uppdrag idag, solen skiner och det känns betydligt roligare än gårdagens regnande. Ha en fin dag, allihop!

Skrattmusklerna fick jobba 🤣😂

Av , , 4 kommentarer 12

Puben var öppen nere på Nailheads igår kväll. Vi åt middag och tog nåt drickbart innan vi begav oss dit. Theresé öl ville säga nåt…

Blev sedan lite mer öl, fick lite gott av Ina 😜

Vi hamnade med Mats Boström och precis som vanligt…så skrattade vi oss genom kvällen. Skrattmusklerna fick arbeta på riktigt. Vi har ju en historia ihop. Hängde jätte mycket under skoltiden, och han är nog den enda idag, som vi umgås med, även om det är sporadiskt.

Vi kom in på ämnet barn och ungdomar. Vi har ju barnbarn, bägge två. Han var fundersam på om dom som växte upp då, i absoluta början av 80 talet, hade samma beteende som ungdomar som växer upp idag. Mja, vi började nog i rätt tidig ålder att protestera och försöka gå våra egna vägar. Vuxna människor var inte mycket att hänga i julgranen.

Men oavsett vad vi gjorde på den tiden, så kändes det inte lika kallt. Man tog hand om varandra. Det satt sällan fast. Idag är det mer att det ska levereras, saker ska hända, nån hänger inte med…”skit i den” jag väljer en annan. Allt ska gå så fort och barn får inte vara barn på riktigt.

Det är så sällan du ser nån ute på det sättet vi gjorde. Vi klättrade i träd

Hoppade runt på stenar, spelade kula, vi behövde ingen som gav oss direktiv eller som skulle hitta på vad vi skulle göra, vi gjorde saker ändå

. När man sedan kom upp i tonåren och det blev moppehäng, prova på och hitta sin plats i livet, så fortsatte vi ändå bry oss. Visst, nog hamnade man i situationer som gjorde att man valde hur och med vem man gick vidare. Men ändå…vi satt inte och stirrade in i mobiler där man kan se så mycket skit, så bara hälften är halsbrytande.

Inte konstigt att det blivit kallare kanske, man blir avtrubbad, man struntar i om andra far illa. Konsekvens tänket är uppenbarligen inte för alla. Vi tänkte inte alla gånger heller, på vad som skulle ha varit det bästa. Fast vi fick ändå den där tiden att komma på själv, hur man ville ha det. Idag är det svårt att se ett mellanläge.

Man curlar, är rädd att det ska hända dåliga saker, man pushar inte utan håller hellre tillbaka. Vilket i slutändan leder till barn/ungdomar som strålar av stort självförtroende men det är bara en fasad. Dom saknar självkänslan. Eller så har du ingen där som stöttar, och dom får fostra sig själv, vilket absolut inte är bättre. Sen har vi en till faktor i det hela. OM vi inte haft den uppväxt vi hade, vart hade ”vi” då varit idag 🤔

Nå, det låter ju som ett allvarsamt samtal, men vet ni vad, med Mats vid bordet, så beror tårar i ögonen INTE på något sorgligt utan dom kommer på grund av allt skratt. Vi skrattar inte åt problemen som är, utan många gånger kan man kanske inte göra så mycket annat än att just skratta åt bedrövelserna som bara tycks byta av varandra.

Ja jag hade i alla fall en jätte rolig kväll, med mycket prat, lite sommarplaner, och lite…Rom i Jittes hörna

Kom ändå hem i lagom tid. Åke hade redan hunnit hem och lagt sig. Jag och Theresé satt uppe ett tag, tog en hårdbrödmacka och jag tog lite kaffe. Fick en bild på messenger av en Åke i Sundsvall, och den platsade verkligen in under detta, tycker jag. Då VS nu

Lite så är det väl också. För även om saker trasslade till sig, så kunde vi ändå lösa problemen

Många idag, vill inte ens ta reda på hur man gör, utan lämpar över det på andra att både tänka åt dom och slutföra. Obra! Vi får kanske börja peppa mer och inte ge vika, låt dom lösa saker själv.

Vi får väl vara vuxna och räkna ut om vi tror att dom faktiskt kan, och sedan släppa taget.

 

 

Inget roligt väder idag. Winstone fick till och med gå med regnkläder i morse. Nå, detta blötväder gör väl att snön sjunker undan en bit. Så lite positivt ändå. Ha en fin söndag, allihop!

Godis 🍬🍭 är gott men kan vara lurigt också 🙃😅

Av , , Bli först att kommentera 14

Idag har Nailheads sitt årliga Swapmeet

Gissa att Åke och Theresé ska dit, dom öppnar portarna 09.00. Anders missat dock det han sett fram emot. Han blev sjuk och ligger nedbäddad hemma i Järlåsa. Nå, det är såna saker som händer och som man inte kan påverka åt nåt håll.

Apropå bilar så har Mats Alfredsson lagt ut 2 bilder på Camaron. Han lägger ju ut en massa bilder för att peppa inför sommaren och den här ingick i nåt som skulle lyfta oss alla

Och den här bilden såg jag igår

 

 

 

Kom hem från jobbet igår och vi satt vid köksbordet där det filurades över om jag och Theresé skulle dra iväg till Intersport. Kom in på godis och jag frågade om dom testat frystorkat godis som är så populärt. Jag har fått höra från säkra källor att det är absolut överreklamerat. För mig låter det som Hockeypulver som man åt för att det var lite coolt med en burk och det smakade inte alls gott men man härdade lite ändå.

Eller Tefaten som finns än idag. Snacka om att tugga på papper och sen får du lite surt i munnen. Gott…nää inte alls, men köpte man det då…japp

Så undrade jag om hon hört talas om det nya osynliga godiset dom har på Monkey Business. Ehh,  nä, sa hon och lät jätte skeptisk. Jomen det finns, jag såg en annons om det sa jag och plockade upp mobilen för att leta fram den. Hon fortsatte: ”Och du är säker på att det inte var 1a april?? Nej nej sa jag, det va bara nån dag sedan. Hittade den och läste det som hade dragit min blick till sig. ”Perfekt för alla som vill njuta av sötsaker utan att bry sig om kalorier”

Det är väl därför dom kallar det för osynligt, fortsatte jag, och försökte låta hoppfull. Hon brast ut i skratt, hon läste ju kommentarerna, hon. Det var ju visst 1a april…LURAD!! Och, fortsatte hon, hur var det nu det där med att vara källkritisk?

Jag var tvungen att lämna en kommentar, även om jag kände mig lite lite kränkt

Vi åkte i alla fall på Intersport och sedan gjorde vi en sväng inne på Monkey Business. Dom må ju ha kränkt mig men dom är ändå den bästa Godisaffären i stada!!

Jobbar idag med men slutar 16 så det blir middag hemma och sedan förberedelser för öppen pub nere på klubben ikväll. Trevligt!

Apropå middag, här ser ni lite grönt, men prova att kisa då ni tittar på bilden, så lär ni se något annat 😁

Hoppas på en fin lördag för er alla!

Vad är rättvisa egentligen?

Av , , 2 kommentarer 13

Satt i köket och plötsligt såg jag en liten trädgårdsmästare i blomkrukan. Kan ni se vad jag såg?

Om inte kan jag förtydliga lite. Satte hatt på skallen och markerade hans armar

Inte helt utan att man börjar undra hur man kan sitta på samma ställe men man har inte lagt märke till en sak/grej, tidigare. Fast man måste ha sett det, men man har inte reflekterat över det. Så, från ingenstans, poppar det upp nåt sånt här. Är det att man inte hade rätt mind set förra gången ögonen vilade på plantan?

Apropå bilder, visst har ni sett dom där 3D bilderna som man ser lite nu och då. Där man ska ställa om sina ögon till ett annat läge för att kunna se saker man inte uppfattar genom att bara titta vanligt på den? Här har ni en sån bild, ser ni vad som gömmer sig där?

Vet inte om alla kan ställa om synen och slappna av. Kanske är ett problem om man har en viss typ av synfel. Jag tycker i alla fall att bilderna är helt fantastiska, på den bilden här uppe ser man 3 små kaniner/harar, med olika vinklar. Ni kan klicka på bilden för att komma till sidan där jag hittade den. Finns fler bilder där och en förklaring på hur man lättare kan se den i 3D effekt.

Theresé skjutsade mig till Bokklubbs träffen igår. Jag hade ju skrivit upp mina tankar om boken vi läste, så jag läste upp dom, bara så där, rätt upp och ner. Här kommer den till er med, ifall ni vill ha boktips och kanske inte tycker som jag

”Boken, ”är mor död” av Vigdis Hjort, föll mig inte riktigt i smaken. Fotnot: Här kan ni klicka på bilden för att lyssna på en annan recension av boken.

Känner mig som värsta kritikern, för det är knappast första gången jag sagt dom där orden.

Det jag först och främst störde mig på, var ordet ”mamma”, som var konstant återkommande och det var svårt att inte haka upp sig på det. Det kan ha varit av den anledningen jag kände ett motstånd, redan från början.

Fast sen så fick jag möjligheten att luncha med min kusin Anna. Vi pratade lite lätt om bokens innehåll och jag ändrade min uppfattning till en viss grad. Anna påpekade nämligen att innehållet fått mig att tänka i olika banor runt min egen mamma och vår relation.

Dels vad den har varit och vad den har blivit. Även jämförelsevis vad mina syskon har för relationer och hur min mamma, ser på dom. Vi har alla våra olika uppgifter, jämte mot henne. Och det tror jag vi alla har, som har syskon. Vad är till exempel rättvisa?

Du har en som tar hand om föräldrarna som bor nära och anses ha tid. Sen har du den där som kanske bor så pass långt ifrån att den antingen inte räknas med, på samma sätt och det kan vara negativt. Eller så höjs den personen till skyarna och det ska vara så speciellt då den äntligen kommer hem för att hälsa på.

Boken blir ju på det sättet rätt intressant ändå. Hur tänker vi egentligen, hur skulle vi ha gjort och kunde den här mamman i boken, agerat annorlunda? Varför fastnade hennes lillasyster med deras mamma och varför skulle föräldrarna bestämma över dotterns val av yrke och vad hon ville göra med sitt liv? Kändes som om föräldrarna var känslokalla, och tänkte på hur saker skulle ses utifrån. Dom ville vara den perfekta familjen, men det kostade och det höll inte heller.

Jag tycker återigen att boken kunde ha varit kortare. Fast, jag förstår också att man kan uppfatta boken på ett annat vis om man läser den själv. Betygsättningen, mja…jag lutade åt en 2:a av 5 möjliga men landar ändå i en 3:a.

Vi kanske skulle skriva en egen bok om våra mammor (en gemensam novellsamling). Antingen börjar jag och döper den till ”Min Morsa” och inom parentes (och era mammor), haha… Fast med det sagt, vi har nog alla stoff om våra föräldrar, både spännande händelser, sorgliga, häpnadsväckande och roliga, så vi kunde fylla en hel serie med böcker, om vi hade lust.

Vet att vi på vår första träff, pratade om en stafettpinne. Där tanken var att en av oss väljer nästa bok, och sedan får den personen börja vår nästkommande träff med vår uppfattning om boken. Vet inte om ni tycker att vi ska plocka upp den pinnen. Ni kan ju diskutera hur vi ska göra och med det så lämnar jag mitt förslag till bok.

Jag väljer Städerskan av Nita Prose. Boken utsågs 2022 till Årets bästa spänningsroman av läsarna på Goodreads.” slutcitat

Jag var väldigt kortfattad i mitt utlägg, och det är kanske det som är roligt då vi ses. För efter alla sagt sitt och man pratat lite om hur och varför, och ska man tolka det si eller så. Så lyfts boken ändå, lite mer. Jag ser på ett sätt, nån annan har tolkat in andra värderingar och händelser på ett annat sätt. Då blir man ändå mer påverkad och ögonen öppnas lite mer.

Jag tror också att jag ska läsa på lite om både författare och bok, innan jag läser/lyssnar på nästa. Då har man ändå lite på fötterna och kanske nån typ av förväntning med. Städerskan som jag föreslog, valdes denna gång. Jag har påbörjat den, så det var kul att den fick komma med. Ska bli roligt att höra vad man tycker om den och hur andra analyserar den. När jag lyssnat klart så ska jag skriva ner med en gång, mina egna tankar. Lättare att komma ihåg då hur man tänkte och varför.

Theresé hade bokat in en påse med mat från Taj Mahal.

Det finns en app som heter «too good to go.» Man kollar vilket ställe man kan hämta saker som ska kastas men som egentligen är för bra för att slängas. Och då kan man få tag i en billig lunch/middag eller godsaker. Jag laddade ner den nu

Den maten hämtade hon ut då hon skulle plocka upp mig igen så…från hämtning av mat, till hämtning av mig och hem och käka middag.

Gott…ehh, mja, aningens starkt, smaken var det inget fel på. Skulle jag klaga på nåt så var det väl presentationen. Här kändes det som om dom bara hivat ner lite av en gryta till en annan gryta med ett tredje inslag av nåt annat. Eftersom man även äter med ögonen, så försvann lite av den upplevelsen. Men jag tror absolut att jag ska testa fler saker, fast väljer nog ett annat ställe, nästa gång.

Dom har till exempel nån påse från Ikea idag, då får du mat till ett värde av 90 kronor men betalar vara 29 spänn. Inte så tokigt ändå, prismässigt och najs om man har dåligt med fantasi.

Steg upp i arla morgontimme eftersom jag jobbar dagpass, och har världens näst längsta startbana. Det är absolut inte samma sak som på den tiden man var ung och gick i skola eller hade nybörjat jobba. Då räckte det med att klockan ringde, man steg upp och drog en kam genom håret, ibland åt man inte ens och sedan var man utanför dörren. Klokt, mjae, men snabbt 😅

Ha en fin fredag allihop!

Fler än ett, tillfälligt besök 👩‍🦰🐦‍⬛ och andra ska det planeras för🐝

Av , , Bli först att kommentera 16

En lååång Taxi passerade Järnvägstorget igår, och jag undrade tvärt vart man skulle parkera den där bilen ifall man hade en? Jobbigt att försöka hålla sig inom några rutor 😜

Strax efter passerade nån framför bilen, som jag kände igen

Det var Theresé som anlände från Uppsala, nån timme senare än beräknat, men fram kom hon.

Vi sparade en klöverplätt uppe i stugan, för alla humlor och andra insekter, efter tips från Theresé. Det var sommaren 2020.

Jag sparade även en liten liten bit på vår gräsmatta här hemma, ifjol

 

Såg nu att man kan registrera sin plätt om man vill

 

 

Min absolut första tanke var dock, aha, det ska registreras så alla insekter vet vart dom ska flyga. Sen undrade jag förstås varför man skulle göra det på riktigt?

Läste lite snabbt och tydligen fanns även detta ifjol. Man registrerar och kan då få ta del av material, dom kan se och räkna ihop hur mycket yta som lämnats till insekterna. Man får ju också ta del av bilder från dessa blomsterängar om man är med i FB gruppen. Klicka på bilden om ni vill läsa mer eller registrera er space som sparats till insekterna.

Hade tillfälligt besök på gården nu på morgonen. Ingen insekt men en Koltrast. Snabb som tusan, såg nästan ut som Hjulben då han sprang

Vi hade -14 grader när jag steg upp strax före 7 i morse. Jag stoppade i ear plugs, slog igång en bok och tog Winstone på tidig promenad. Hann bara komma 50 meter från huset då ljudet började tjorva. Inte så konstigt, jag hade glömt mobilen hemma. Och såklart, såg jag nåt jag ville fota.

Så efter snabb rastning lämnade jag Winstone hemma, gick tillbaka och fotade.

Passade på att gå och hänga på låset till Ica Nära, inte ofta jag är där innan dom ens hunnit öppna. Men najs då ingen står före i kön, haha. Luktade nybakat och gott i butiken men jag motstod att impuls köpa med nåt hem. Jag ska baka en sirapslimpa idag, PUNKT!

Men före nånting annat så kommer jag att börja med frukost. Ha en fin torsdag, allesammans!

Japp, Nopp, YES, jag löste det 🤘

Av , , Bli först att kommentera 10

Var ju på Guldkantsuppdrag igår, och tack vare det så har jag fått skaffa mig Aimo parkerings App. Hm… jag har bara haft Parkster och INTE Appen utan jag smsar varje gång. Jag gillar inte Appar, dom brukar oftast trassla till det, åtminstone för mig. Sen sitter man plötsligt där med 150 saker man inte använder och som sedan behöver inloggning på ett eller annat sätt.

Nå, har Aimo appen krånglat då? Japp, den frös fast och ville inte logga ut, förra gången jag var där. Till slut gav den vika och varje gång jag får upp den här texten känns det som om Appen vill retas och kränka mig.

Så kommer jag dit och ska parkera, går det bra? Nopp, appen funkar inte utan kräver att jag skaffar nytt konto

Men vet ni vad…jag är inte ett dugg förvånad. Jag bara VISSTE det!! Kan ju tillägga att det är ett bra sätt att betala på, så länge det bara funkar (förstås).

Åke var tvungen att åka ner på stan igår och besöka Länsförsäkringar. Han har köpt en ny mobil och då jag skulle installera nytt Bankid så var det inte så enkelt som tidigare. Nu krävdes det att man hade ett pass eller ID-kort för att bevisa att man var rätt männisch. Körkort dög inte som legitimation, snopet.

Nå, han parkerade med sin app men då han var klar med banken och skulle hem så kunde han inte avsluta parkeringen. Han loggade in med sin gamla mobil, men då Bankid var igång igen på den nya mobilen, så var det den han skulle logga ut med. Så rörigt, och det blev en längre parkering än han behövde. Det krävdes ju en kvinna (moi) för att komma på hur man skulle göra

Jag gick in på Ica Maxi igår, efter uppdraget. Blommor stod inte på inköpslistan fast vad gör man då vissa färger suger åt sig blicken. En African breeze/orange stjärnlök, stod där och skrek på mig för att få uppmärksamhet. Den fick följa med

Gick 10 meter till och BAAM, där i en genomskinlig låda, låg några få par av schackrutiga strumpor. Jag tog för givet att det skulle vara barnstorlekar, men hittade faktiskt ett endaste par som passade mig, och ett mindre som Nicco kan få ta över. Strumpor stod förövrigt inte heller på min inköpslista

Apropå blommor så skickade Theresé en bild på papegojplantor hon hittat i Uppsala

Jag såg absolut en papegoja, och var tvungen att förtydliga den 😜😁

Sen såg jag den här ampelliljan i en gammal lavalampa, det såg ju coolt ut. Och det ser dessutom ut som om det är en växt som klarar sig utan jord

I detta nu sitter Theresé på tåget på väg hit och jag ska hämta henne på stationen. Har ett APT i eftermiddag och sen blir det middag our place med våra döttrar. Inte alla dagar på året som vi har det.

Önskar er alla en fin dag!

Inget dåligt bygge

Av , , 2 kommentarer 10

Det byggs för fullt utmed Backenvägen där den går parallellt med Stadsgränsvägen

Det är inte ett litet bygge heller. Rena rama höghusbygget!

Jag och Mr W gick den svängen nu på morgonen. Det var längesen jag gick åt det hållet, ingen lång sväng alls men i Winstones takt tar det sin lilla tid. 1,5km på 25 minuter… 🙄 Kunde ju nästan ha stannat utanför grindarna och stått där och andats in luften 😜 Nä det är trist att han tacklat av så pass.

Det enda positiva från min synvinkel är att man hinner se saker som man kanske annars missat. En fin träbro över ån ”Tvär” för att ta ett exempel

Såg den här T-shirten och kunde inte undgå att tänka på Sally. Skickade bilden till henne och undrade ifall den inte skulle vara något för henne.

Hon förstod vad jag syftade på. Det var way back in time, och Åke höll sinnet ungt genom att äta Frosties till sin fil tallrik.

Dessa översockrade flingor, är kanske inget man äter dagligen dags och man bör kanske inte heller introducera dom till barn. Dom kan lätt fastna i sockerträsket, tänker jag. Vi hade blivit förmanande av Theresé att dessa flingor skulle inte bli till något permanent som serverades till Sally, i tid och otid. Nä, det var till och med lika bra att inte ta fram dom alls, dom gånger hon var här.

Men så råkade hon vara här på besök, jag tror att det kanske var första gången hon flög hit själv. Borde ha varit 5 år då, nåt sånt. Frukost skulle serveras och hon ville ha flingor. Oh my…inte hade jag några flingor annat än Åkes Frosties

Jag tog fram dom sa att det var special flingor. Hon fick smaka på nån för att se om hon ville ha dom i filet. Hon förde flingan till munnen, provade först att slicka på den, tog sedan en liten bit och tuggade, samtidigt som hon tittade snett upp i taket, smackade lätt, tittade på biten hon höll kvar mellan tummen och pekfingret och sa: -Mm…vilka goda chips, vart har du köpt dom??

För att snabbt rädda upp situationen sa jag att dom där flingorna var väldigt väldigt speciella, morfarchips, och finns bara att köpa på vårat lilla Ica, ingen annanstans. Och hon köpte mitt svar, åtminstone tills hon upptäckte dom i deras butik inne i Uppsala, och blev förmodligen alldeles euforisk av den upptäckten och att dom fanns tillgängliga även där.

Apropå Sally så drar hon och Theresé till Nederländerna i maj, tror jag att det är. Är inte helt säker på syftet, alltså hur själva uttagningar eller träningar genomförs men vet att det handlar om Tv Pucken i alla fall. Spännande!

Ha en fin tisdag, allihop!

Av med masken 👹 av masken 👺

Av med masken, av med masken…säger dom på teve då dom gör reklam för kommande musikprogram. När jag hörde det för tionde gången i ordningen, kom det från ingenstans ett minne. Lustigt hur ett ord eller en liten händelse, kan väcka gömda och vissa glömda, saker från förr.

På Leksaks-kompaniet, där jag jobbade i början på 90 talet, såldes det bland mycket annat, ansiktsmasker med förfärliga utseenden. Det var inga märkvärdigt påkostade saker, utan dom var gjorde i en tunn, hårdplats. Theresé hade fått några stycken. Om det var samma dag eller framåt i tiden, så kommer hon ut med en mask över ansiktet.

Vi låtsas väl bli rädda för henne, hon tar upp handen mot masken, sliter av den med ett vrål och tadaa… därunder syntes hon inte till, utan hon dubbelmaskade, och hade en annan mask under den övre, hahaa… Det var otippat och hur hon ens kommit på den briljanta idén kan inte komma från nåt annat än att hon släktar på mig…finurlig!

Då solen skiner, som den gjorde igår, är det svårt att vara inne och utföra hushållsnära tjänster. Jag tog en bok i örat och gav mig iväg ut på industriområdet. Plejset där jag gick vilse ifjol, haha. Fast nu hade jag full koll på vart jag var.

Gjorde en liten missbedömning men det handlade mer om avstånd än riktning. Passerade husbyggnationerna nere vid DHL

Gick upp mot gamla Bilspedition och där kom det plötsligt ett moln med dun. Med en massa skator och kajor i luften trodde jag först att nån rovfågel fått tag i en måltid. Och att dunet kom från en fågel. Men se…jag hade fel, det var skott från nån växt, som virvlade runt i små molnsjok.

När jag närmade mig 363.an (Vindelvägen), och bestämde mig för att runda Bilprovningen, där missbedömde jag lite. Trodde att det var nåt stenkast eller 2-3 stycken, fast i själva verket måste du vara en jäkel på stenkastning om du ens klarat det på 10 kast, haha.

Här döljs verkligen en häftig maskinpark, jag ser bara snö, jag 🥸

Och Bilprovningen, sen när har det stått Norrlands Bilverkstad?

Kanske alltid, men från det här hållet är det sällan man sett byggnaden. Då måste man blickat bakåt och det gör man ju inte då man passerat, hehe…

Och dom här bilarna som står inne på plan, dom må ju ha underkänts å det grövsta, eller är det ägarna som gått hårt åt efter besiktningen, tredje alternativet…äsch, jag har inget, förutom att det är nån som jobbar där som äger dom eftersom ingen får vistas där nattetid förutom anställda 🤔Fast det kanske har med nån typ av skadereglering att göra ,jag har ingen aaaning 🤷‍♀️

Det blev nästan 12 000 steg igår. Ja, det blev det garanterat, jag bär inte mobilen på mig då jag är hemma. Efter middagen tog jag bilen och for och tränade. Skippade gåbandet utan körde benpress och armar istället. Nån måtta får det ju vara

Slog igång ljudboken då jag och Mr W gick i morse. Hann lyssna 2 minuter och sen fick jag veta att jag förbrukat all lyssnartid jag betalt för, hm. Slog igång radion istället, fast tänkte att nu kanske det skulle vara läge att kolla med Tina, hur man lyssnar på POD. Jag vet ju inte ens om det är en App man laddar ner. Då kan jag ju lyssna på sånt då jag överskrider tiden på BookBeat 

Jag kan ju testa i alla fall. Annars blir det musik via Spotify. Har hittat en ny stjärna. Inte via Spotify utan det var på TikTok han dök upp. Han släppte sin senaste låt här i dagarna, han heter Livingstone och låten jag fastnade för heter Shadow. Finns på youtube så jag länkar här, ibland visar den att man får klicka på lyssna via youtube, ni ser väl. Och ljud mina vänner, ni måste ha på ljudet så det hörs ordentligt

Är glad att mina lurar jag har i öronen inte går ända in till trummhinnan, då hade jag fått vara orolig för min hörsel 🥴

Hoppas på en fin måndag för er alla och avslutar med en kul bild på en vovve, med tanke på allt hundrelaterat jag skrivit om dom sista dagarna 🧡

Satte mig själv på pottan…fast med lite stil 😁

Av , , Bli först att kommentera 14

Jag åkte upp till mamma i förrgår och drack lite kaffe och lämnade några matlådor. Vi kom in på ämnet kakor och hastbullar. Min mormor gjorde nåt som hon kallade för Rökåtöppa (töppa betyder då toppar). Det var nåt som i konsistens påminde lite om en grövre Kubbe fast utan smak från bittermandel. Här en bild på henne in action. Inte med bakning men vävning.

Nån typ av hastbulle var det. Enligt mamma, så gjorde även farmor nåt liknade fast där gjorde hon degen på ett annat sätt och hennes bullar fick ett mer vulkanaktigt utseende. Nå, recept finns nog i flera tusen olika varianter. Ofta utgår man från ett och justerar själv, efter tycke och smak.

Sen kom vi in på Kungsörnens sockerkaksmix, som finns att köpa lite överallt. Inte alls fel, om man vill ha något lite snabbt. Perfekt att hitta i stugan där man oftast inte har lika många valmöjligheter i skafferiet. Så mindes jag natten, jag och kusin Anna tillbringade i storstugan, uppe i Malå.

Jag gissar att jag var runt 12 år och Anna 14. Vi hängde ofta i storstugan för där bodde ingen. Men där fanns teven, telefonen, dusch och toalett. Nå, vi var ofta på jakt efter nåt att äta och där fanns set sällan något gångbart. Men…så hittade vi precis ett sånt där paket med sockerkaksmix. Det var med pepparkakssmak. Vi kastade oss över paketet, stoppade ner matskedar i pulvret och försökte äta det som det var. Gissa att det dammade om oss, där vi stod och försökte få smak på det.

Tror nog att vi provade med lite vatten i också, men jag vet inte, det kommer jag inte ihåg. Mamma sa att hon och Monika (Annas mamma), hade bakat just en sån sockerkaka, plockat fram picknickkorg och laddat den med kaffe och kaka. Plockat fram stegen och klättrat upp på vedboden och där hade dom njutit av fikat, solen och att få vara alldeles för dom själva ett tag.

Det gjorde dom alldeles rätt i. Kan ju tänka mig att som mamma med flera barn så var det mycket ryck och slit i kjolarna och påkallande av uppmärksamhet. Här fick dom en liten fri zon. Fast jag har svårt att tänka mig att vi bara lät dom vara… Nog kan vi väl tro att även vi ville upp på det där taket. Om inte annat för att få klättra på stege och kolla in utsikten.

Apropå recept… Jag stod och kokade palt förra veckan. Medan kastrullen stod på spisplattan skickade min kusin Torgny, ett recept han hittat i sin mammas (min fasters) gömmor. Det var skrivet med snirklig skrivstil, ”Recept Sigrid 1961 Fläskpalt”

Vad glad jag blev, ett faktiskt recept, på min farmors palt. Han undrade dock om det kunde vara korrekta mått, och njae, 6kg mjöl till 4dl vätska, ska nog snarare vara 6hg mjöl haha. Hade blivit nalta torra paltar annars.

Sen stämmer nog inte namnet palt heller. I receptet var det inte rå potatis, utan enbart kokt, fast det spelar ingen roll för mig, jag kommer att göra efter detta och se vart vi landar. Flatpalt´n gjorde hon också, helt underbart goda.

Ja, Torgny hade namnsdag i förrgår och idag står det faktiskt, tadaa…Maria i almanackan. Så Grattis till Sally som har Maria i andranamn 🧡

Grattis till Theresé, även hon heter Maria i andranamn 🧡

Och moi, som faktisk ”bara” heter Maria och inget annat. Eftersom tidigare bilder varit från småbarns tiden, och i olika sittpositioner, så får även min bild bli en sådan, haha. Jag satt då på pottan med stil, tycker jag

Med allt spark prat så sa jag till Åke igår att vi inte har nån bild då vi stått på nån spark. Inte ens min pappa fotade då jag åkte spark, inte vad jag vet i alla fall. Men se, då jag letade fram bilden på Theresé så fanns där 3 bilder på henne med en spark. Och nu undrar jag vart den sparken tagit vägen Eller var det bara nån hon fått låna, månntro 🤔

Jobbet gick bra igår, känns ju knappast som ett jobb utan mer som att man är ett sällskap. Hur bra är inte det, så säg Och mitt Tradera köp hade landat i brevlådan. Jag var ju lätt avis på Elisabeth som har en nyckelring av samma Barbafan… Min är utan nyckelring men den är lika gullig, haha.

Önskar er alla en fin onsdag!

Imponerande skills och en otrolig historia

Av , , 2 kommentarer 11

Pratade med Theresé i förrgår kväll. Hon har nu hittat på att hon ska lära sig att väva… Väva gör hon redan fast med nåt som kallas varp, och den kan man använda för att till exempel väva skoband. Här fotade jag då hon satt uppe i Storstugan/Lainejaurudden en sommar för 4 år sedan.

Nä, nu ska det vävas bredare saker, fast det är inte med en vävstol utan nånting mindre ändå. Hon berättade att hon trätt upp alla trådar men ser att det blev fel. Hon måste då trä om alltihop från början. Då hon sa det, fick jag en bild i mitt huvud hur jag sitter där och gör allt detta.

Sugen på att sätta igång med själva görandet, men måste börja om från början. Sa till Theresé. Om det där hade varit jag hade jag slängt allt på öppen eld och bränt upp det. Skulle aldrig ha det tålamodet.

 

Jösses, och där sitter hon nu och testar att väva med vit tråd som följde med, bara för att lära sig själva processen, och nu försöker hon klura ut hur man gör mönster. Oh my guard… inget för mig. Fast det kan vara min lätt vinklade hjärna, som gör att jag känner att vissa saker, lämnar jag bara därhän.

Imponerande ändå att ha såna där skills. Vill gärna tro att hon och Nicco, fått sina färdigheter från mig, jaja, och från Åke också då. Han tillhör ju den skaran som kan kolla ett sprängschema och veta vad han ser. Inte jag, jag ser bara en massa streck, huller om buller.

Men så brukar man också säga att ingenting är omöjligt. Nej, inte om man kollar in den här killen, wow!!

Han har ett INSTA gram konto om man vill se fler av hans alster @daya_microart

 

 

Jag vill dock tro att vi alla kan göra saker, fast vi gör på olika sätt och vi väljer väl att hålla på med det vi finner intressant. Då vill man ju lära sig och utveckla det man håller på med.

Var och hälsade på en kvinna på ett seniorboende igår. Och till henne ska jag nu en gång i veckan. Vi ska underhålla varandra med prat, kaffedrickande, handla nån gång, promenader och ja, såna där vardagliga saker, som kan ge en extra guldkant. Ser fram emot det. Och längtar givetvis efter att få ett schemalagt arbete så man kan landa i invanda rutiner igen. Men det är på G, så…

Apropå arbete, så hörde jag en historia på TikTok igår. Där var det en man som efterlyste oväntade händelser, man varit med om, som är snudd på för bra, för att kunna vara sann. En annan man berättar då om något han inte varit med om själv, men han hade sett historien på Youtube och det var något han inte kunde släppa.

Detta utspelas på 80 talet och telefonkiosker var vardagsmat. En man som bor och arbetar i England, har tagit ut 2 veckors välförtjänt semester. Han är ute och går på stans gator och passerar en telefonkiosk.

Telefonen ringer (här måste jag tillägga att ja, man kunde ringa till en telefonkiosk, så det var inget trolleri). Han går in och svarar, och på andra sidan luren är en kvinnlig kollega till mannen.

Hon ber om ursäkt men frågar om han har möjlighet att komma in på jobbet. Dom har ett problem som han skulle kunna vara behjälplig med. Mannen står som ett frågetecken och svarar, men hur kunde du veta att jag gick här? Kvinnan förstår inte vad han menar, utan säger att jag har ju bara ringt ditt nummer. Mja, fast jag står i en telefonkiosk, du kan omöjligt ha ringt mitt nummer.

Kvinnan är ihärdig och säger att det är hans hem nummer hon ringt. Mannen insisterar dock, på att det inte stämmer så hon fram löneavin, där hon hittat hans nummer. Och inser att hon slagit in siffrorna som står på dessa avier, och inte hans telefonnummer. Alltså, kan vi få oddsen för den händelsen, tack!!

Mannen som berättade historien på TikTok, säger att han tror att det ska finnas kvar på Youtube. Jag har inte lyckats hitta den men vet inte riktigt vad jag ska använda för sökord. Nå, jag hoppas den är sann, för den var verkligen, snudd på, alldeles för bra. Men också ett bevis i så fall, att dom mest förunderliga saker och ting kan hända.

Ha en fin dag, mina vänner och läsare!

Maria Lundmark Hällsten