Det var ett väldans prat om att åka gondol upp till toppstugan. Gondolen pekades ut, så denna bild hade jag då i mitt huvud.
Theresé hade dock förhört sig om hur det såg ut däruppe, om man skulle ta sig till toppstugan utan att riskera att tippa över nån kant och komma i rullning så man slutade längst ner. Enligt den mannen, så skulle det inte vara några problem, fast…ehh.
Anders tyckte inte att det var nån fikameny där så vi bestämde oss för grillning istället, i backen. Och sedan gondolåkning till toppen och sedan samma väg ner igen.
Vi vandrade iväg till en av alla skidbackar, tog oss upp, 50 meter, där det fanns en bra grillplats. Den delade vi med ett annat par. Kvinnan kom en stund senare, dom hade nämligen glömt tändstickor och hon hade varit iväg för att se om nån hade nåt att låna ut. Gissa vad hon hade i handen…haha, kolla in vad som står till vänster i elden.
Nu hade ju Theresé tändstickor med sig så vi hade hunnit få upp eld innan, men hon hade ändå kämpat bra, ljuset brann då hon kom upp
Härligt väder, det är väl precis så här det ska vara, om man är till fjälls.
Så började vi prata om gondol igen, och jag frågade vilka tider den gick. -Nää, men dom går ju heeela tiden, sa Theresé och Anders i munnen på varandra. Jag tittade upp och sedan ner, inte såg jag nåt stort, gondolåbäke heller. Men så börjar vi peka och diskutera. Äsch då, inte var det nån jäkla bussgondol, som kunde rymma 100 pers, vilket jag fått för mig.
Den där kolossen står ju still, men det är där man stiger in i dom små liftvagnarna, det vill säga gondolerna. Hahaa…
Vi travade hem, värmde fötter och händer och sedan tillbaka igen.
Och upp till toppen. Det är så synd, att man med mobilkamera, inte kan få djup i bilderna. Vi är ju högt upp, och det lutar utför, nå hemskt. Men magnifik, utsikt.
Och detta är ändå bara en knöl på mitten, fjällen fortsätter ju bakom.
Här har jag försökt markera en annan lift, den syns ju inte ens, jösses vilka vidder.
Toppstugan, hade jag aldrig tagit mig ner till utan att ha ramlat förbi den, seriöst.
Här en bild som Theresé tog där jag står vid stupet…
Jag är ju glad att jag viftade till med armarna då jag plötsligt började luta bakåt då vi skulle upp till Anders och Sally, som kom upp för ett åk.
Dom tog snabba vägen ner och vi tog gondolen, förstås. Då vi klev av, hann vi ut mellan staketen så började det larma. Vi gick en bit, det larmade igen, jag vände mig om och guess what…alla vagnar hade stannat. JAG SA JU DET… nåt kan hända för att jag är i närheten, tur att vi hann av, haha… annars hade jag verkligen haft vatten på min kvarn.
Sen möttes vi upp vid Solkatten, där vi gick in och tog en fika. Snygg inredning..
Innan vi var tillbaka i stugan så var solen på väg ner igen.
Spelade kort, pratade, Sally skulle dricka lite mjölk och plötsligt skällde Winstone till…hahaaa..
Vi såg på gamla filmsnuttar som min pappa och lillebror Lars, filmat, nån gång i slutet av 80 början på 90 talet. VHS band som Theresé anlitat en kille för att föra över till en hårddisk. Så kul att se, och herremin… hur man såg ut.
Idag är det hemfärd för jag, Åke och Winstone. Mulet då jag klev upp, och utsikten vid mulet väder i fjällen, ser ut som vilken plats som helst. Detta igår kväll.
Fast nu har det klarnat upp, så vi har nog fri sikt på hemvägen. Theresé, Anders och Sally, kommer imorgon, och då ska vi börja ladda inför Rally helgen…det är mycket nu.
Hoppas på en fin dag, för er alla!
ps. tydligen visste ingen av er att 2 hastighetsskyltar på varsin sida av vägen, betyder att det är ny hastighet. Man övergår till exempel, från 90 till 70. Och 1 skylt på högersida är bara en påminnelse om att samma hastighet, fortfarande gäller. Fast Nicco kommenterade rätt svar på FB, så hon kan jag bjuda på en varmkorv på Påskön, den dagen hon reser dit. ds.
Senaste kommentarerna