Etikett: Anders

Dom besitter övernaturliga krafter…

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 mars 2016 kl 08:26, 2 kommentarer

Grattis Nicco, på 18 årsdagen!!! Det har gått några år nu.

Jag vet inte hur vi hade planerat detta med att fira hennes födeksedag. Först sa vi att vi tar det på lördag, sedan på söndag, men så kom jag på den utomordentligt goda idén, att jag tar ledigt några timmar ikväll, så tar vi en första omgång firare nu, och nästa omgång på lördag.

Då är ju Theresé, Anders och Sally här. Så det blev lite dubbelarbete. Nu ska jag innan jobbet, fixa två olika saker att tugga på, till kaffet. Det blir dock ingen tårta, det tar vi på lördag…istället.

Sedan ska jag komma på en lättlagad middag, jag kommer ju hem strax efter 17, och halv sju, dyker dom upp. Nå, det brukar lösa sig, det mesta i alla fall.

Gissa vilka marodörer som mötte mig i dörren igår, då jag kom hem efter träningen…jo bägge katterna. Nu håller dom på vara lite småjobbiga. Dom har kommit på hur man förflyttar en nästan 15 kilo tung symaskin, från kattluckan. Hur dom sedan fick upp den…vet jag inte.

Jag måste ju ha glömt att låsa den, annars besitter dom övernaturliga krafter. Fast jag är nästan böjd, att påstå, att dom gör det ändå.

Nä, det känns som om jag ska sätta fart nu, så jag hinner göra det jag ska, önskar er alla en toppen dag, och Nicco…en ännu bättre sådan.

För trång keps, syndromet

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 februari 2016 kl 09:22, Bli först att kommentera

Jag har varit och tagit prover nu på morgonen, inför Lycksele resan. På parkeringsautomaten satt det en lapp, där dom beklagade att apparaten var ur funktion och dritten och dratten. Men, vadå beklagar, jag tycker dom skulle ha skrivit: Today is your lucky day! Köp en lott, eller två! 😀

Jo, jag har faktiskt köpt en lott, en Sverigelott, inför kvällens ”hemmahosnågon”, med bastugänget. Vet inte riktigt vad vi ska ha för nytt namn, låter ju nalta eljest med bastuträff, då vi inte är i närheten av en bastu.

Vi drack kaffe borta, igår kväll, nere på Nailheads där det var månadens café kväll, jag har nog aldrig varit där på en café kväll och det har varit så många bilar där utanför. Kvällarna drar lite folk. Fast lokalerna är så stora att man knappt märker av det 😀

Annat var det på den gamla goda tiden då dom alltid hade den årliga V8 festen, med 300 biljetter att sälja. Det var stor åtgång på biljetterna, och jag tror att det alltid var lika roligt att gå dit, som att vakna dagen efter, med ett leende på läpparna och lätt tryck i hjärnan, känslan av ”för trång keps” syndromet.

Tyvärr fick dom lägga ner partajandet då lagen eller reglerna krävde att alla som var där, skulle vara anslutna till klubben. Visst, det finns säker sätt att komma undan det eller att man startar upp en klubb, enbart i det syftet, men det är ju alltid någon som ska ansvara för att det blir gjort, så allt rann ut i sanden och numer är V8 festerna ett minne blott.

Apropå fest, så fyller Nicco 18 år, om en månad, drygt. Då kommer Theresé, Anders och Sally hit, dels så är det swap meet nere på klubben, under dagen, och på kvällen har vi bokat bord på Guitars, så det blir middagsfestligheter. Ser vi fram emot…

Nu, för dagen, ser jag fram emot en kaffe hemma hos Ullis, och på eftermiddagen ska jag till Eva-Marie, och där blir det säkert mer kaffe, inte dumt, en ledig dag som denna. Ha det fint, allihop!

Suspekt…

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 januari 2016 kl 08:36, Bli först att kommentera

Funderade lite vidare på det där med olika intressen, igår. Brälla var ju i vk, för några dagar sedan. Och han sa att han kände lätt avund till dom som hade ett fritidsintresse.

När Nicco läste det så trodde hon att det var ett skämt…han har ju verkligen ett intresse och det är ju bilar. Men sa jag, jag tror att hans liv är bilar, och han tänker på andra saker. Men, fortsatte jag, då vet vi vad vi kan ge honom då han fyller år, garnnystan och stickor, så kanske han blir en hejare på att sticka koftor eller annat 😀

Nä, det är ju inte så det funkar, intresset måste finnas också, samt nyfikenheten att lära. Det är så inne nu med yoga eller Qigong, och andra övningar, men nej, inget för mig, jag får myrkryp i knäna, av bara tanken, precis som jag får, då jag hör jazz spelas…hurven 😀

Jag städade bland papperen igår kväll och hittade fler papper från Tullverket och se, plötsligt låg ett blad där som jag inte läst på, ordentligt, kolla:

Spriten finns alltså här i Umeå, men…jag gick in på eniro för att kolla vart Kardangatan ligger och ja, det fanns en bild där:
Suspekt, Tullverket har inga lokaler i Umeå, men dom vill att jag ska ut på en grusplan på Teg, för att hämta min sprit…hahaa…känns lite maffia, över det hela. Nå, jag ska komma ihåg att ringa på måndag, så kanske jag har tur och har mina grejer här, nästkommande måndag…finally!

Jag och Sussie hade en trevlig kaffedejt igår, 2 timmar small bara till och det var dags att komma sig hem för middag och sedan blev jag upplockad av bastugänget, med Jan B bakom ratten för vidare färd hem till Birgitta. Det var hennes, ”hemmahos” igår kväll. Mycket prat och triss, förstås:

Jag hade en vinst på min…kan ni gissa vad det blev av detta skrap:

Det bidde inget besök ”kommatilltvochskrapaframstorkovan” utan det bidde dom sedvanliga 30 kronorna, no more, no less. Jaja, nu bestämde vi att till nästa sväng, så tar vi Sverigelotten istället och ser om vi har mer tur med dom. Ha en trevlig fredag, allihop!

Testa vita sidan upp!

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 januari 2016 kl 08:29, 2 kommentarer

Åke fick ett pussel i julklapp, det brukar vara som ett lämpligt projekt i juletider…att få ihop. Nu hittade Theresé pusslet som inte var påbörjat, och satte igång att bygga. Jo, Åke var också där och fick dit några bitar, innan det var klart. Sally fick lägga sista biten!

Jag sa att såna här pussel, är då betydligt enklare än såna som innehåller 50% himmel eller hav, fy tusan. Eller ska man nu vara riktigt proffsig, kanske man skulle testa att bygga ett pussel, med vita sidan upp 😀 Kanske man hann klart innan nästa jul, då.

Och hey, sa jag, varför inte ha ett pussel, typ 50 shades of grey, haha, fast då sa Theresé att det redan finns, ja där ser man, man är inte alltid först, att hitta på saker.

Den ultimata utmaningen vore dock att limma ihop ett 1000 bitars pussel, sätt lim på en bit, placera ut den och limma nästa…puh!!!

En annan typ av utmaning kan vara att prata med barn, dom kan ju ta saker bokstavligt, eller kollra bort en, totalt.

Mamma är så imponerad av Sally. Att hon är så duktig, går och lägger sig själv, sjunger så fint, ja ni vet, allt sånt där som man kan impas av. Så frågade mamma mig, om hon alltid, var så duktig. Nja, sa jag, nog kan hon mopsa sig, om hon är på det ilet, men det är ju inget konstigt.

Så berättade jag detta för Sallys pappa, Anders och han höll med. Så talade han om, att han hade velat att hon skulle äta upp maten. Detta är nog något som alla föräldrar känner igen, barnen säger att dom är mätt…som sjutton, men när dom ställer sig upp från bordet så undrar dom om det är dags för godisintag.

Detta var då en lördag och Sally tycktes inte rymma en smula till. Hon hade nog bara petat i maten. Så säger Anders att äter du inte mer, så blir det faktiskt inget lördagsgodis…och därmed basta (typ). Sally sitter tyst en liten nanosekund, sedan kontrar hon med: Jamen, jag vill inte ha nåt lördagsgodis! Hmph…och vad svarar man på det? 😀

Hittade denna lilla roliga historia på FB, håll till godo och ha en fin tisdag, allihop!

Oscar ber sin dagisfröken hjälpa honom att ta på sig sina stövlar innan han skall gå ut i kylan. De är jättebesvärliga att ta på och fröken måste verkligen göra världens ansträngning för att utföra uppdraget.

När äntligen stövlarna sitter på så säger Oscar: – De sitter på fel fot!

Fröken tror inte sina ögon när hon konstaterar att det är som Oscar säger, stövlarna sitter fel. Hon drar som en dåre i 3 minuter för att ta av dem och börjar om med en super ansträngning för att sätta på dem igen.

Då säger Oscar: – Det är inte mina stövlar!

Fröken andas djupt och lägger locket på känslorna för att inte skada lilla Oscar som tittar på henne med fiskblick.

– Ok, säger hon, vi tar av dem då!

Och sätter igång med samma träning som tidigare.

– Varför sa du inte det tidigare? frågar hon när hon är klar.

Oscar svarar då: – Det är inte mina stövlar, de är brorsans, men mamma vill att jag skall ha dem!

Fröken börjar gråta och, mycket behärskad fast bestämd, sätter hon på stövlarna för en tredje gång. Sedan lyfter hon upp Oscar, sätter jackan på honom, halsduk och frågar: – Var är dina vantar?

– Jag la dom i stövlarna!

Risk för överdosering är liten

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 januari 2016 kl 09:13, Bli först att kommentera

När vi nu är fler i huset så har kaffetermosen som jag fick i julklapp, kommit till användning. Den där Anders-Petter termosen, den är större än den vi har, och det är ju bra.

Värre är det då man ska hälla upp en kopp kaffe och man får stå där och vänta…och vänta…och vänta, innan den strilat koppen full.

Tänk er då en kaffebjudning på 8-10 personer, då måste man fixa ett armstöd så man ska orka hälla upp till alla, eller så får man se det som ett träningspass. Jag undrar vad dom tänkte då dom designade denna termos med den där dåliga rinningen?

Den påminner absolut om spanska spritflaskor som har en plastplugg instoppad i flaskhalsen för att man inte ska…överdosera?

Kvällen igår, avslutades med sen middag, för min del, hemma hos Brälla och Lena, vi såg lite sommarbilder, sedan åkte, jag, Åke och Nicco, hem. Fixade en Irish coffée och slog oss ner framför tv:n där det visades National treasure på femman, en helt ok film, fast lite mycket Indiana Jones över det hela.

Vi har under dessa dagar kommit in på filmen om den brinnande babyn, ja, den där som Sally tyckte var fantastisk, babyn alltså. Denna filmsnutt visades för mamma/mormor/gammelmormor då hon var hit i förrgår:

Vi skrattade nog mest åt hennes reaktioner och uttryck, hon förfasades över alla små bränder babyn åstadkom och tyckte samtidigt att babyn var gullig 😀

Idag åker Anders hem fast Theresé och Sally stannar någon dag till, dom är ju lediga, och har bilen med sig. Önskar er alla en fin söndag!

Minst 65 sorter…ojoj

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 januari 2016 kl 09:49, Bli först att kommentera

Jag såg på Sverige bakar, junior, eller vad det nu hette, och där är ju en av tävlingsdomarna Birgitta Rasmusson:

Bild lånad från TV4play

Och det hela utspelar sig på Taxinge slott. Taxinge slott har jag ett minne av…jag och min kusin Anna, tog cyklarna en sommar och jojjade bort till slottet. Min farbror och faster hade en stuga där i närheten.

På slottet hade dom en kakbuffé, som vi var intresserade av. Jag kommer ihåg att jag hade min fransjacka på mig och bredvid det enorma kakbordet stod en kakvakt och snörpte på munnen då vi plockade för oss. Hon påminde lite om Birgitta Rasmusson 😀 Nu tror jag att hon ville ha koll på att vi inte tog för oss bara för att…och sedan gillade hon nog inte att mina fransar kanske råkade nudda några kakor då man sträckte sig in på bordet.

Jag ser att dom än idag, har ett enormt kakbord att erbjud, där ute. Och det ska finnas minst, 65 sorter, ujuj, här kan ni kolla in vad dom har: Taxinge slott

Sedan råkade jag se Birgitta på tv, strax innan jul, och hon höll på med en rulltårta julspecial. Och det lät att vara så speciellt, och vad var det speciella, jo, hon använde pepparkakskrydda i rulltårtssmeten, inget nytt för mig, sa jag då jag såg det, jag gjorde på eget bevåg, en sån, förra julen och jag blandade minsann in lingonsylt i smörkrämen…hann inte säga mer förrän hon gjorde detsamma, ha…men jag var före henne 😀

Vad hon inte gjorde, kakspecialisten, var att vika en form till rulltårtan, och jag som trodde att alla gjorde det.

Jag fick chans att göra en rulltårtsbotten igår då jag skulle göra en variant på schlabang, och då viker man så här (till er som inte visste att man kunde det):

Jag ringde mamma och frågade om hon ville komma hit och äta middag med oss, därav baket, så vi skulle ha något till kaffet. Vi körde en tacodinner, man är inte så sugen på prinskorv, skinka och köttbullar, nu på ett tag.

Och vilken tur vi har, vi är bjudna till Brälla och Lena på middag ikväll, och jag hoppas dom sparar en liten portion till mig, jag ska jobba 2 timmar, och det är just vid middagstid. Önskar er alla en fin lördag.

Inget raggarämne

Av Maria Lundmark Hällsten, 1 januari 2016 kl 11:22, Bli först att kommentera

Nytt år, nya möjligheter, upplevelser, äventyr och annat skoj. Kan ju inte önska sig nåt mer än så 😀

Mycket trevlig kväll igår, här satt man hemma och väntade, drack kaffe, lunch, väntade och plötsligt, 25 minuter kvar innan man ska vara där, kanske dags att byta kläder, vad ska med dit, upp till Nicco och hämta, vart är sängkläderna som familjen Hällsten-Söderberg ska ha, ner i källaren, ja så där brukar det väl bli då man ska vänta in i det sista och är lite av en tidsoptimist, tur att Thord och Camilla bor nära.

Jitte och Ina stod hade det ärofyllda uppdraget att stå för fördrinken, god blandning, med gin, svartvinbärs jojk (tror jag) tonic, citron och annat. Förrätt, en skagen toast alá Helena och Mats Jonsson, med lite smått och gott på. Huvudrätt, Thord fixade ytterfilé i ugn, samt sås, sedan min potatistårta och sallad. Det satt inte dumt, det heller. Och efterrätten, en chokladmousse toppad med hallon och lakrits, annorlunda men god, inte så där söt som dom kan bli. Och den hade Brälla och Lena gjort, låt mig gissa att Lena stod för det mesta i den 😀

Jag skulle nu vara smart, igår, och laddade min ”nöd” mobil, eftersom kameran på den är så mycket bättre än den jag använder. Men snacka om skitbilder…jaja, här är några få, suddiga, bluddriga sådana, och aldrig mer ska jag lita blint på att det ska funka, utan nästa sväng kommer den riktiga kameran med:

Strax innan 12 slaget slogs grilltunnan igång och vi gick ut, där hade då Mats P Karlsson, fixat kvällsvickningen, grillkorvar i olika slag med tillbehör, det blev perfekt tajming och gott att få något att tugga på, i den kalla snålblåsten, som var.

Måste berätta en liten story som Brälla delade med sig av. Han och Fjuppe skulle ut en sväng, det var nåt nere på stan och Brälla föreslog att dom skulle ta hans Chrome Victoria och ta nåt varv. Till saken hör att Brälla hade barnbarnet med sig. Efter en stund hördes en röst från baksätet: Du farfar! Är du medveten om att vi kör i cirklar? Hahaa…ja sa Brälla, det är nog inget raggarämne i den pojken, i alla fall 😀

Jag och Åke var först att lämna festligheterna, då var nog uret strax innan 1. Innan jag gick i säng satt jag upp en liten påminnelse, vid vår innerdörr:

Ifjol, skulle ju Anders släcka lampan och trodde att det var den där knappen, men det är en ringklocka, så där stod vi mitt i natten och spanade ut genom fönstret och undrade vem tusan som ringt på, men förklaringen kom sedan 😀

Önskar er alla en mycket god fortsättning på det nya året som är alldeles nytt…för i år. Jo, så är det 😀

Vilken ”fiiin” present!

Av Maria Lundmark Hällsten, 31 december 2015 kl 09:14, 4 kommentarer

Jag har ju glömt bort (eller så var det medvetet) att berätta om en julklapp som jag beställde till jag och Åke, och som resulterade i detta:

Jojocken, så kan det gå! Nu har Tullverket lagt beslag på vår julklapp och jag får allt vackert betala lite extra för att paketet ska delas ut. Men hey, det spelar egentligen ingen roll, den kommer att kosta så mycket som man skulle ha betalat hos Bo-Lage, fast jag skulle förmodligen aldrig ha köpt just dessa märken då.

Lite annorlunda flaskor och namn på dom, som smycken i barhyllan 😀

Och nu då jag ändå är inne på ämnet alkohol, jag har ju som hållit mig ifrån det, sedan operationen. En lite mugg med glögg, ja, och en cider, har jag testat, inget mer. Men ikväll tänker jag nog att det blir lite till.

Så hittade vi för ett tag sedan,( i detta hus, där det döljer sig otaliga saker som vi inte ens har sett alla av, än, trots att vi snart bott här i 5 år) dessa små snapsglas, kolla jämförelsen:

Och jag sa till Åke att jag tar med mig ett eget snapsglas till fest-stället, då har jag lite koll på mängden, antalet är ju en annan femma 😀

Jag åkte ner på stan igår, var där klockan tio, och glad över det, snudd på ensam inne på Åhléns, och jag hörde sedan, av säkra källor, att antalet stadsbesökare steg oroväckande ju mer klockan blev.

Sedan en sväng till Maxi, och där var det fullt, inte så konstigt dock, det är som svårt att planera och handla allt, man ska ha inför såna här helger, flera dagar innan.

Jag hann med ett besök hos mamma, omläggning på vårdcentralen, en snabb visit hos ”chefen” och sedan blev det middag, samt lagning av potatistårtorna, och det tog nästan 2 timmar, det är lite pyssel med dom, och givetvis ännu mer då man ska göra 2 stycken.

Nu är det väl bara att se om snabeldraken är redo för ett varv härnere. Jag måste låna Niccos, då våran vägrade starta, sist jag testade. Och sedan kanske Theresé, Anders och Sally är på ingående. Är ju bra om man hinner göra bort vissa saker innan dess.

Så nu önskar jag er alla, ett riktigt Gott Nytt År! Och hoppas att ni får en fantastiskt avslutning på 2015.

Plättlaggskakor…

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 december 2015 kl 09:14, Bli först att kommentera

Jo nu finns det planer inför Nyårsafton 😀 Tord och Camilla kom förbi igår kväll, då jag var på jobbet och bjöd över oss dit. Vi blir det vanliga gänget, och jag fick uppdraget att fixa potatisen. Så jag klurar ett tag, men det lutar åt potatistårta/kaka…

Sedan är det perfekt ställe att hänga på, dom bor ju bara ett hus ifrån oss, perfa! 😀

Jag fick äran att göra plättar igår, ja, jag säger plättar om ”tunnpannkaka” och det kan ha sin orsak av att mina föräldrar, bägge två, kom från Malå, och där heter det så.

Detta diskuterades då vi var i Järlåsa. Anders tillhör ju skaran som använder det, längre, ordet. Och han påstod med lätt ironi i rösten, att det berodde på att dom var mer bildade, typ. Fast jag kontrade med att dom flesta har förutfattade meningar om norrlänningar, vi förkortar ord och pratar inte så mycket, och därför är ju plättar snabbare och kortare att säga 😀

Jamen då var ju problemet vad man skulle säga om just plättar, dom små sakerna, som nästan ingen gör idag. Jaja, dom kan man väl kalla för mini plättar då, fast ska nu maten heta efter pannorna dom är gjorda i, så skulle det ju bli, enligt mig, plättlaggskakor…krångligt 😀

Idag blir det en tvärsväng ner på stan, innan jobbet, ser ut att vara lämpligt väder för det, inte för kallt och ingen nederbörd. Halkigt är det nog bara där vi bor, fick använda broddarna igår, här, men inte någon annanstans. Fast nere på stan är det sällan halkigt.

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Fruktansvärt elaka, saker…

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 december 2015 kl 07:50, Bli först att kommentera

Hem kom vi, och nu ska det laddas inför Nyårsafton. Har dock ingen planering än, det jag vet är att Theresé, Anders och Sally, dyker in på nyårsaftons förmiddag. Dom tar det lugnt efter vägen och sover en natt på höga kusten hotellet.

Vi hade oturen att hamna mitt i ett bärgningsarbete på E4:an, så där fick vi stå i 40 minuter, men annat än det så gick det bra, ingen halka, inget regn, jag körde från Harmånger och hem.

Man kan välja att köra över Uppsala eller ta andra hållet, mot Sala, då man ska hem, Uppsala svängen är längre, men bättre väg, så tidsmässigt är det plus minus noll. Nu valde vi att vika av mot Sala, så vi passerade infarten till Gysinge, och där väcktes onda minnen.

Onda, inte bara bokstavligt talat. Jag och Åke råkade ju hitta på att vi skulle dit och kolla lite, en sån där myggsommar, och där var det mygg, vill jag lova…elaka rackare, som sved ordentligt i skinnet. Då vi skulle fika så rekommenderades vi att sitta ute, det var nämligen överfullt inomhus, av dom där flygfäna.

Nä, jag skulle ha blivit galen, om jag bott där. Dom måste ha vässat sina blodsnablar på rakblad, spindlarna hade julbord, hela sommaren, då näten dignade av myggor, huvva.

Och apropå mygg och insekter, gissa vad som fladdrade förbi då vi steg ur bilen i Järlåsa/Johannelund, dagen innan julafton…jo en fjäril. Ur led är tiden, eller?

Kolla julklappen jag fick av Theresé, en passande halsduk och en kökshandduk: