Minus 1,3 kilo blev det den här veckan, helt otroligt tycker jag. Känner inte att jag gör några större uppoffringar, det rullar bara på. Har gått ner 10,4 kilo totalt under 9 veckor. Nu är det bara 2 veckor kvar, så det ska bli mycket spännande den sista tiden. Igår var det prat om själva skanningen och vad siffrorna egentligen står för och vikten, hahaha, såg ni den? VIKTEN av att behålla sina muskler och bara tappa fettet. Muskelmassan ska hålla sig någorlunda konstant om man sköter sig. Det är det som är finessen med att skanna sig, man får se vad som hänt under veckan och att rätt saker försvinner.
Dom bjöd på en matmuffins som inte föll alla i smaken. Skåningen hurvades då hon stoppat in den i munnen och jämförde den med hästmat tagen direkt från stallet, då såg även en av dom yngre tjejerna, som satt mitt emot, ut att tappa lusten för att fortsätta tugga på den. Själv provade jag ingen, så jag vet inte hur dom smakade, men andra tyckte att dom var bra. Smaken är som baken, tudelad.
Med fett snacket pratades det om vad som hänger utanför och någon kallade det för fluff. Vi skrattade och hon sa, jamen vad kallar ni det för då? Ingen sa något men jag kom osökt att tänka på snacket, grannarna hade förra sommaren om sitt ”gäddhäng”. Jag sa det åt någon sedan och Jennifer undrade vad stackaren gäddhäng var för något. Ja sa jag, det lös skinn som blir med ålder, vikt etc. och som hänger under överarmarna. Jaha sa hon, jag kallar det för änglavingar. Det lät som ett mycket schysstare namn, måste jag säga, men fråga mig inte vart hon snappat upp det.
På väg till kursen, brukar jag ta en sväng runt umestan för att få en kvällspromenad och igår när jag passerat Preem så dök det helt plötsligt och utan förvarning upp en röd spetshund, han gled upp och nosade på min vante. Jag blev så överraskad och vände mig om för jag tog för givet att ägaren skulle gå bakom och hålla honom i kopplet. Vilket inte stämde. Ingen ägare fanns i närheten.
Jag gick över vägen mot granngården och hunden följde efter men sprang upp mot huset och pinkade, bra tänkte jag, han var inte så intresserad av mig, sedan gör han en tjurrusning och kommer emot mig i hög fart, hoppar från kanten och svävar förbi mig med väldigt små marginaler, samtidigt som han vänder huvudet mot mig och skäller.
Efter det blir han som bindgalen, han springer upp på Vännäsvägen med all trafik, tillbaka mot mig, gör om samma sak, hoppar och skäller, försvinner bakom stängslet och jagar en bil i hög hastighet, kommer återigen tillbaka mot mig med öronen bakåtfällda och hoppar en tredje gång, jag hann tänka ut hur jag skulle smacka till honom om han högg fast sig i min vad eller arm, sen lullar han runt bland bilar som får tvärnita.
Jag ringer Åke för att få telefonnumret till polisen, kanske dom har fått in en anmälan om bortsprungen hund, under tiden fortsätter jag att gå, vill komma därifrån innan något annat händer, ser en bil som stannat och står still, jag tror först att han redan kört över hunden men han åker igen. Polisen vill tydligen inte bli nådd, för jag får ”ingen abonnent ton” då jag ringer numret dom har hit till Umeå, vid det laget är jag så pass långt borta att jag hoppas att någon annan ringt, som har mer koll på vart hunden är just då. Huvva, tycker om hundar men hyser en stor respekt för dom, och speciellt såna som ingen har någon koll överhuvudtaget på.
Ni får ha en fin och trevlig fredag, själva ska vi på pubafton ikväll, som föreningen anordnar så dom bjuder på tilltugget och vi får köpa ölen eller cidern.
Senaste kommentarerna