Etikett: Björn

Eloise var inte fascinerad

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag skulle filma Winstone i förrgår, då jag var upp till Nicco och hämtade ner honom för morgonpromenaden. Han gör nämligen exakt likadant, varje gång. Han stannar på översta trappsteget, sedan gäspar han stort och säger: Joo! Med lite accent 😀

Men bara för att jag höll i kameran så gjorde han bara stoppet, skuttade nerför trappan, och först, nere i hallen, då jag stängt av kameran, så sa han joo! Nåja, jag ska fortsätta filma vid hämtningarna, till slut borde jag få det på film.

Vi gick då upp till Nicco igår, katterna hade kommit sig in där och testade planken på balkongen, Enya var fascinerad:

014 013

Inte Eloise som klämde in sig bakom soffan och höll inte på komma ut. Jag tänker att dom förmodligen inte trodde att dom skulle få vara där, utan upphämtningspatrullen hade anlänt, men så var inte fallet.

021

Lite detaljer uppifrån:

001 008 009 027 034 036 040 041 043 045

Theresé, Anders och Sally tuffar vidare, dom har varit in på ett Whisky destilleri och köpt sig en pava, kolla in texten på flaskan…cool!

11813515_10153029295547060_946160924606944089_n

Nu ska dom till Cleveland, sedan Buffalo och titta på Niagara fallet, dom närmar sig slutdestinationen, Boston.

Avrundar dagens inlägg med en liten hälsning från Björn(en), och det stämmer säkert också 😀 Ha en fin dag, allihop!

11695925_10207650715291764_1917671495251898920_n

 

Som kulan i ett roulettespel…

Av , , Bli först att kommentera 9

Kan inte påstå att det var ett perfekt hundpromenadsväder igår, men hundväder kan man ju kalla det, däremot tyckte nog inte hundarna att det spelade någon roll. Vi parkerade nere vid sidan av badstranden och gick till dödmansudde, där dom gjorde upp en liten eld.

Foto0907 Foto0908 Foto0910

Winstone som inte har så jättestor vana av andra hundar, såg lite förskräckt ut i början men mjuknade upp då han fick dra upp fjädern på dom andra och rusade runt som en galning.

In i grillstugan, runt grillen i 120, några varv, han såg ut som kulan i ett roulettespel som precis fått upp en riktig spinn, och lika snabbt var han ute igen… och järnet, hela tiden.

Foto0911 Foto0912 Foto0916 Foto0915 Foto0914 Foto0913 Foto0918

Lite godis för att få dom att posera… stilla satt dom, i några få sekunder och sedan var det på, igen. Han förvandlades på en väldigt kort stund från en vit hund till en grådassig, grillkols färgad hund som fick ställa sig i duschen då vi kom hem, men han hade nog en bra stund i alla fall.

Foto0919 Foto0920 Foto0921 Foto0922 Foto0923 Foto0924 Foto0925

Jag har funderat om han har fjädrar i frambenen, som han studsar upp och ner hela tiden, så gör han hemma också, då han vill ha uppmärksamhet eller då han är uppspelt av annat, jag förstår då varför hundrasen passar till agility, dom gillar fart och fläkt.

Vid sjutiden dök Ingegerd och ”Kul-Janne” in och en stund efter dom kom Monika och Björn. Vi testade kaffedrinken och den var det inget fel på, fast vi från början upplevde den som stark, men då isen började smälta fick den perfekt smak, den ska jag dricka fler gånger 🙂

Presenter hade dom med sig också, en orangeblomma som jag tycker ser så cool ut att jag redan hade hunnit köpa en själv, men vad gör väl det, två är det inte fel att ha, och Monika och Björn hade med sig en vinflaska… hon hade en vag aning om att vi inte drack vin men var inte säker, men det gör då ingenting, vi kan ju få främmande som vill smaka eller så kommer det att bli ett vällagrat vin 🙂

Foto0930

Nu ska jag ta och diska upp så jag får en fri diskbänk att kunna fixa frukost vid, önskar er alla en fin söndag!

Bör finnas i var mans hem…

Av , , Bli först att kommentera 7

Nu ska alla pepparkaks älskare få sig ett tips:

Foto0862

Dessa skorpor bör finnas i var mans hem…. Jättegoda, hårda, pepparkakssmakande skorpor som man inte bara kan bjuda på i brist på annat, man kan ta en själv, till kvällskaffet, jag lovar 🙂

Vi fick faktiskt oväntat besök igår och vilken tur att hemma hos oss har det alltid funnits och finns än idag, Gevalia i kaffeburken. Det var Monika och Björn, från ”gammgården” som susade förbi och Åke råkade vara ute just då så han bjöd in dom på kaffe.

Och en högpoängare till… jag hade ju en påse med dessa skorpor hemma så dom slapp en slät kopp kaffe, dom fick något till.

Jag var ut en sväng och handlade annars var det bara Winstone jag rastade med jämna mellanrum. Kallt så det räckte till men blåsten lugnade då ner sig till kvällen.

Nicco och en kompis till henne tog moppen och åkte upp på Umedalen till en annan kompis, när dom sedan skulle hem, så startade inte moppen, kul, kul… samma sak var det i fredags då hon skulle hem från skolan. Batteriet måste ju vara slut, och kylan suger ut det där sista i batteriet.

Hon kör ju dessutom inte så långa sträckor åt gången så den hinner väl aldrig laddas upp ordentligt. Jaja, vi får se, jag vet inte om hon tänkt köra moppe hela vintern eller om den ska ställas undan och hon börjar ta bussen istället, det jobbiga där är att härifrån går den bara en gång i timmen, obra om man missar en buss då. Fast om man går en bit så finns det andra bussar att åka med, även om dom oftast är fullproppade.

Nåja, nu är det väl bara att ta sig an den här dagen och se vad den har att bjuda på, önskar er alla en toppen söndag!

Foto0864

En björn i dungen!!!

Av , , 2 kommentarer 11

Vi fick gjort en del igår trots en lång startsträcka, men hey… vem har bråttom. Jag krattade ihop 3 stora högar med barr, psst, Camilla, nu hade du ju chansen att komma över och köpa en säck med barr, till erat pool projekt, eller har ni lagt det på hyllan 🙂

Låter säkert kryptiskt, vadå pool och barr, vad har dom sakerna gemensamt. Jo, när vi hade poppar besök här, förra helgen så kom vi in på ämnet pool, och då skulle ju Camilla ha en poolskötare också, en lite yngre förmåga, men för att han skulle få tillräckligt med arbete krävs ju också lite skit i poolen och där erbjöd jag henne att köpa lös lite barr från oss så kunde hon sprida den i poolen… vid behov. Hahaa… jaja det är tur att vi kan skämta 🙂 Och om den inte var ett skämt… så vet du ju vart vår brevlåda bor 🙂

Foto0652

Åke klippte ner krusbärsbusken och svarta vinbärsbusken, så ska vi se om dom kommer upp igen, bättre och starkare laddade med mer bär än dom hittills har gjort. Sen städade han upp där bakom garaget och fick det lite snyggare än det varit.

Jag och Winstone tog en kvällspromenad, en längre sådan, ut mot I20 skogen. Däruppe vid tåg-bron, finns en liten skogsdunge, och plötsligt stannar Winstone och lyssnar, tittar skeptiskt och lite rädd mot dungen, han vill inte ens gå på den sidan längre utan försöker byta sida.

Då börjar man ju naturligtvis fundera vad stackarn han gick igång på, tänk om det är en björn där, I20 skogen är ju snudd på känd för att år efter år ha huserande björnar i sig. Och då börjar ju jag gå runt och klura på vad jag skulle göra om det plötsligt springer ut en björn därifrån, hm…

Ska jag hoppa ner från bron (då jag lika säkert som Amen i kyrkan kommer att bryta benen av mig och bli liggandes i nån buske), eller ska jag släppa Winstone och hoppas på att han springer fortare än björnen och björnen följer efter honom, eller ska jag göra ett skutt över räcket, i början av bron, och sedan springa nerför kullerstenarna. Ja jag vet, man ska aldrig tro att man kan springa ifrån en björn, men om man vill ha en chans, så ska man springa utför en backe och inte uppför, eftersom björnarna är rätt så klumpiga…fast hjälper det då, jag tror att jag också är rätt så klumpig 🙂

Risken är ju att jag fastnar redan i första skuttet över räcket och sedan snavar jag på en sten och gör en face plant rätt över stensättningen.  Mm, och så där gick jag och klurade och inte kom det någon rytande björn utrusande från dungen, det kom absolut ingenting därifrån, jaja och lika glad fick vi ju vara för det då.

Idag ska jag till Tina, och bjuda henne på lunch, det blir mina special vårrullar får se om hon tycker om dom. Igår till lunch, hade Åke köpt räkmackor från Ullas, supergoda, jag ringde upp till Nicco och frågade om jag och hon skulle dela på en macka…en Vivan delning, men det ville hon inte.

Vivan var ju en moster till Åke och en jul då jag bakat en kaka med glasyr, så frågande Vivan hennes syster Elsie om dom skulle dela på en bit. Visst sa Elsie, det kunde dom göra, Och Vivan tog resolut en bit av kakan och skar den tvärsöver, och tog den översta biten själv, den med glasyr och gav botten till sin lillasyster, som såg mäkta imponerad ut över rättvisan i delningen, hahaa… vi har skrattat gott åt detta, många gånger.

Nicco testade också att ge Winstone en räka, han som nu käkar ALLT, han slickade på den, prov-bet i den, släppte sedan ner den på golvet och gjorde ett tappert försök att rulla sig på räkan, men hallå… vill hunden gå runt och lukta räka eller vad? Näpp, det var inget som föll honom i smaken, inte som mat i alla fall.

Önskar er alla en fin måndag!

 

Den ena historien efter den andra

 

Det blev en mycket trevlig kväll igår med mycket skratt och prat. Inte nog med att vi åt världens godaste oxfilé planka (jag & Åke) utan sedan ville Monika och Björn, bjuda hem oss allihop på en kaffe med tillhörande likör.
Vi var ett gäng, Kerstin, Jan B, Ingegerd, ”Kul-Janne”, Laila, Ove, Monika, Björn, Fred, Birgitta, jag och Åke.
Det lät ju rätt så blygsamt men väl där så kom både whiskeyflaskor, likör, och vodka pavor fram på bordet, det såg ju verkligen ut att urarta då Monika var in och hämtad en flarra i medicinskåpet också, men det var inte så allvarligt som det kunde tas för, Björn bjöd nämligen på en Koskenkorva lakrits och den luktade som den där hostmedicinen man fick som barn… som var så god. Och hon skulle se om det var en sån hon hade 🙂
Sedan avbyttes den ena roliga historien efter den andra, Kerstin tyckte att ”Ful-Janne” (ja det var Janne B själv, som sa det) skulle försöka hålla tyst en stund men det ville sig inte riktigt och alla hennes försök att få honom tystad var lika roligt som allt det andra, hahaa…
Vi snackade Helikoptern, ja ni vet, inte den där saken som svävar i luften, utan den som vissa grabbar/gubbar/killar, kan göra, då kom jag ju osökt ihåg då vi bodde där på Näckrosvägen, både jag och Åke stod på balkongen och ser plötsligt några tjejer som springer och fnittrar och gömmer sig bakom bilarna därnere.
Från ingenstans kommer en naken, skateboard åkande kille och Åke kan ju inte låta bli, han ropar: -HELIKOPTERN!!! Killen tvärnitar, tittar upp, lätt skärrad och ropar: -VA, KOMMER POLISEN???
Hahaa… att han ens stannade var ju lustigt, detta måste ju ha handlat om en vadhållning eller liknande, eftersom det stod strategiskt utplacerade ungdomar därnere.
”Ful-Janne” berättade om en arbetskompis han haft som höll vad, med en annan kille om att han kunde bita sig i ögat. Jo tjenare, svarade den andre killen. Då plockar han ut sitt porslins öga och sätter det mot munnen.
Mjo, haha… jag kan också hålla vad om att jag kan bita mig i det andra ögat, det tror den andre killen förstås inte på, men han blir överbevisad då han plockar ut sina löständer och biter sig i ögat med dom… moahaha…
Ja, ni hör ju själva hur det kan låta på våra sammankomster, det var inte en enda tyst minut, kan jag säga.
Men vi är då uppe ur sängarna idag, pigga och alerta, jag har redan varit ut med Winstone och kokat kaffe som jag nu ska spilla upp i termosen. Önskar er alla en toppen dag.
 

En cider/öl för mycket

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Min start sida är vk.se, och när jag går in där så skummar jag oftast bara igenom dom översta, sista händelserna innan jag klickar på bloggar. Imorse föll ögonen över en rubrik som jag var tvungen att gå tillbaka till, det stämde som inte.
 
Avmaskade fångar med cannabis. Hu, inte konstigt att man reagerade, nu var det inte fångar utan fåglar. Dom fick tydligen käka cannabis för att klara sig från mask i magen, uppfödaren själv, tog också del av cannabisen, inte genom att käka den utan han tände på den istället.
 
Kerstin och Janne kom upp hit igår kväll, dom ville bara kolla om vi skulle med ner till lokalen, så vi gick dit tillsammans. Mycket folk, och vi hade bara tur som fick ett bord att sitta vid. Nog blev det någon öl och cider, säkert en för mycket då jag fick starta morgonen med en Ipren, men det kan det ju få vara värt. Och ja, Kerstin, Åke har nu lagat spisen, eller ugnen, och jag fick premiär testa den igår, den funkade alldeles utmärkt, och vi blev 500:- fattigare 🙂
 
Monika och hennes kille Björn, följde med oss upp efter den lilla pubaftonen och vi satt och poppade lite lp skivor och pratade om händelser, livet i allmänhet och om olika musik artister. Det var en trevlig avslutning på kvällen.
 
Idag ska vi åka upp på Mediamarkt, Nicco ska köpa sig en systemkamera, hon har fått sig lite pengar av sin farfar och sedan ska vi köpa en tvättmaskin till honom också, som vi kollat ut. Men innan dess ska Åke gå över till kylarverkstaden, det ska tydligen ha anlänt en container från staterna och den ska lossas. Sedan var det ju det här med middagen och bion som hägrar, så det blir absolut fullt upp. Och ja, mitt paket från Theresé, kom ju igår, men då hade jag inte tid att hämta det så jag ska på Sigge boy och plocka ut det så fort jag käkat frukost och justerat till utseendet lite 🙂 Ha en fin lördag, det ska vi ha!
 

Björn

Av , , 2 kommentarer 4

Detta är den så kallade björntallen som står utanför Hedlundaskolan. Vart namnet kommer ifrån, har jag ingen aning om, men nog ser den lite härjad ut, men ganska cool med belysningen som dom satt dit under tallen.

Detta är lon, en ombyggd hölada från slutet av 1800-talet. Min pappa och ingifte morbror har delat den på mitten, invändigt, där mina föräldrar har den bortre, högra sidan, och min moster och hennes man har den hitre, vänstra delen. På övervåningen finns det ett rum som jag och brorsan fick dela på och den andra övre halvan delade mina kusiner på.

För längesedan åkte det runt en cirkus i Malå trakterna och med den följde en björn. En av dagarna kom en av cirkuspersonalen ut på udden med björnen som var kopplad. Han visade upp den mot betalning. Han frågade om björnen kunde få övernatta i lon och det fick han. Min mamma har berättat detta och att barnen som bodde i närheten gick dit på kvällen och skrapade på väggarna och kröp under huset för att kunna sticka dit pinnar och diverse saker för att reta upp björnen som var instängd därinne. Tydligen blev han rasande men tur för barnen så tog han sig inte ut.

Den lilla lekstugan som står framför har min farfar byggt till mig av hässjestångar, den fick jag för längesen, kanske då jag var runt 6 år. Och nåde den kompis som inte var snäll, han/hon fick inte heller vistas i lekstugan, på nån timme…hårda bud!

Ha det bra!

 

Maria Lundmark Hällsten