Etikett: bokhylla

Inget åtal kunde väckas!

Av , , Bli först att kommentera 9

Apropå gårdagens inlägg om Åkes försvunna glas till glasögonen och som plötsligt dök upp igen, x antal år senare, så undrade Nicco varför jag inte berättade om den försvunna grodan istället.

Jo minsann! Vi hade ju faktiskt ett akvarium på den tiden vi bodde på Mariehem. Och i akvariet inhystes en massa små firrar och 2 grodor.

groda986x370Klicka på bilden så kommer ni till sidan där jag hittade grodan!

Nu råkade jag få beskåda ett fruktansvärt övergrepp på den mindre av grodorna. Den större höll på käka upp den stackaren. Jag räddade den genom att ta den lilla håven och få ”the big one” att släppa taget om benet på ”the little one”, som den fått in i munnen.

Men så plötsligt en dag var den lilla borta, fanns ingenstans, och naturligtvis föll misstankarna på den större grodan. Den åtalades dock aldrig, fanns ju inga bevis någonstans, inte ens ett skelett.

256Klicka på bilden

Här hade historien kunnat vara slut, men det föll sig inte bättre än att den stora grodan, även den, försvann spårlöst. Vi letade, flyttade runt på saker men nej, ingen groda och det fick förbli ett litet mysterium.

Och det var det, till den där dagen det var dags att flytta, ni vet, när glaset till glasögonen återfanns. Bokhyllan skulle ju med till den nya lägenheten och där, mina vänner, bakom bokhyllan låg en mumifierad groda, något stel och torkad, och vi fick svaret på vart den tagit vägen.

Den hade väl fått lust att se vad världen utanför akvariet hade att erbjuda, men tyvärr, utan vatten klarade den sig nog inte så länge utan den gick torkdöden till mötes. Sorgligt men sant!

43727746_10156684465781585_8984143767216848896_nOch här hittade jag en bild med den aktuella glasögonslukar soffan samt groddödarakvariet. Theresé poserar!

Sorgligt var det också att stiga upp och se att det kommit snö..jag menar… varför då, så onödigt. Nåväl, vi visste väl att den dagen skulle komma, förr eller senare, men senare hade varit att föredra. Typ 2 dagar innan julafton och borta 2 dagar efter nyårsafton, det hade varit nåt, det.

44845553_10156684467316585_8181525301419835392_nHoppas på en bra dag för er alla!

Ordningen är återställd

Av , , Bli först att kommentera 4

Nu sitter Kerstin och Janne i bilen, på väg till Sundsvall för vidare resa till Egypten. Inte så dumt att få fara och slippa allt vatten som nu kommer att bli av all snö som ska bort. Fast jag måste ändå säga att det ändå sett relativt bra ut på våra vägar/cykel och gångbanor. Inte så blött och slaskigt där och det torde väl bero på att någon har varit duktig att skrapa dessa då det var mycket snö.

Jag satt ute igår, under balkongen, det var riktigt varmt där och Nicco kom ut efter en stund med sin skateboad. Hon hade nog tänkt sig att få åka lite men det är svårt med allt grus som ligger på gatan, och det blev för mycket jobb då hon började sopa, ett evighetsarbete.
 
Hon hann ställa sig på skateboaden och åka två meter sedan låg hon på rygg. Det gick bra och hon sa att om man inte ramlar så lär man sig ingenting. Nähä, sa jag, men hur var det med pappa då? Han provade ju ifjol men hann bara just se pass få upp fötterna så stack skateboarden iväg och han låg raklång på asfalten. Jamen, han är ju gammal, svarade hon, och han kan ju bryta ett ben eller en arm.
 
Förvisso, men jag tror inte att det beror på åldern, alla gånger. Själv lyckades hon ju bryta ett litet, litet ben i foten, då hon åkte skrana på bräntberget för tre år sedan. Och blev tvungen till operation samt gipsat ben i sex veckor, tala om det. Vilken grej!
 
Så var påsklovet slut och därmed återställs allt i den vanliga ordningen. Vilket för min del innebär att frukosten ska vara serverad vid viss tid, jag går med Nicco till skolan och sen får vi se hur jag lägger upp dagen. Hennes skrivbord ska ju målas men jag vet inte om jag ska vänta med det till hennes bokhylla har kommit fram, den ska ju ha samma färg. Vi (dvs Åke) skruvade och flyttade en del av våran bokhylla igår så nu ska det också ställas upp saker där, hm. Vi får se vad det lider. Jag vill nog sitta ute en stund också innan träningen klockan tre.
 
Ha en fin dag!

Man kan få åt nerverna

Av , , 10 kommentarer 4

Detta lilla T, har orsakat en hel del huvudbry, i flera års tid, men nu…äntligen, ska vi slippa detta bekymmer.

Vi fick, för snart 25 år sedan, en Hokus Pokus stol, av mina föräldrar som Theresé skulle få använda vid matbordet. Det är en ovanligare modell, den är större än den "vanliga" och har ett medföljande bord som man kan ta loss om man vill.

T:eet ska ju sitta monterat så att barnet inte trillar ut där man har benen, och T:eet satt där även då Niccolina fick ta över stolen. Fram till den dagen då hon fixade att kliva upp och ner i den själv, då skruvade jag bort den delen och lade det på ett säkert ställe…trodde jag.

När hon så hade vuxit ifrån stolen så ville jag sälja den, vi annonserade ut den, sen efter att vi gjort det så skulle jag montera ihop eländet och då var t:eet borta. Vi har vänt upp och ner på hela lägenheten, men grejen gick inte att uppbringa. Stolen förblev osåld.

För några år sedan var det hit elektriker och uppdaterade våra proppskåp samt bytte ut alla eluttag. På grund av detta så var vi tvugna att dra ut alla möbler från väggarna. Under Niccolinas bokhylla, som har ett påbyggt hörn, längst in, längst ner och längst bort, så låg t:eet. But why???

Niccolina måste ha använt det till någon lek och sedan har den hamnat på golvet och åkt dit under, ja jag vet inte, den låg då där i alla fall.

Jag hade då samlat ihop alla delar till stolen som numer står i skrubben, och där trodde jag då, mitt spån, att t:eet också låg. Nu tyckte jag efter ett tag att det återigen var dags att annonsera ut stolen. Jag tvättar upp den och ska montera ihop den men vad tror ni saknas? Jo, T:eet. Då höll jag på att ge upp. Stolen har nu stått i skrubben i flera år, och i förrgår, i jakten på ett kvitto, så gick jag igenom en hög med papper i ett skåp i köket, och vad i hela h- – –  ligger under högen. Jo, det fördömda t:eet.

 

Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten