Etikett: Bowlinghallen

Det äldsta du har som du använder…

Av , , Bli först att kommentera 10

På Facebooks Nostalgisida, ställdes frågan om den äldsta saken man har hemma som man ännu använder. Jag grunnade 1 minut och kom på nåt jag använder varje dag, som är 209 år gammalt. Min bröllopsring.

Jojomensan, men jag ser att gravyren håller på slitas ner så jag undrar om jag ska önska mig en ifyllning av datum och mönstret på utsidan, i julklapp. Vore ju ändå synd om det skulle nötas bort, helt.

Då jag letade efter en sak i bloggarkivet, så fann jag detta. Lagt ut för 7 år sedan och jag och Tina, hade varit och käkat lunch, som vi kallade affärslunch, på Bowlinghallen. Och sedan fortsatte vi till Elkedjan, som det hette på den tiden.

Jag hade fotat dessa lampor.

Och under bilderna skrev jag. Vart ska man ha dessa. Vårt tv rum kanske, jättecool, tycker jag. Tina, däremot…ehhh, nä, min affärskollega, som jag lunchade ihop med. Tycker att lampor inte alls är något för henne, hon fattar inte att folk kan göra så fula saker, hahaa…ja det är inte lätt, och det är tur att smaken är som baken…tudelad. Jag gillade många lampor därinne, men för att köpa dom måste vi först flytta till nåt större ställe och det tror jag inte kommer att hända.

Det roligaste av allt är ju att jag fotade en kottlampa, och det är ju en sån jag har numer, i teverumsfönsret.


Jag visste inte ens att jag sett en sån förut. Fast nu när jag tänker på det, så innebär det väl att jag är helt ute…köpa en sån lampa idag, då dom var på ropet för flera år sedan, ajaj.

Har sakta men säkert julpyntat lite, och igår kväll körde vi adventsfika.


Nicco skulle komma förbi efter jobbet idag och sätta upp ett par julgardiner till mig.

Jag vaknade strax efter 3 i natt, och kunde inte somna om. Jag höll på bli galen. Ont i svanken men då man inte kan vända sig åt nåt håll utan man ligger där man landade…usch, vad less man blir. 4 gav jag upp, tog mina kuddar under armen och gick ut till teverumssoffan. Där somnade jag till slut och fick väl 1 timmes sömn i alla fall.

Har nu hunnit testa mina icebugs, och jag är imponerad, faktiskt. Kändes helt säkra att gå med, så nu har jag beställt skydd som man kan dra på om man ska in på nån affär. Dom är dock krångliga för mig, just idag, att få på, då dom inte har nån dragkedja. Men då min rygg är läkt, ska det inte vara några problem, tänker jag. Såg förmodligen väldigt suspekt ut då jag plockade upp efter Winstone, men, jag fick då upp det i alla fall.

Hann ta 3 bilder här ute också, innan vi gick in igen. Med dom önskar jag er alla en fin måndag!

Man ville utmana, lite så där…

Så fick man tillfälle att inviga altanen igår, för första gången i år, i alla fall för min del, Åke har nog suttit där, lite till och från. Winstone njöt också av det fina vädret:

2016-03-26 10.14.26 2016-03-26 10.20.00Vi gjorde sedan en utflykt till Rödåsel, som vanligt fullt med saker att kika på:

2016-03-26 14.12.24 2016-03-26 14.07.51 2016-03-26 14.07.23 2016-03-26 14.06.11 2016-03-26 14.05.28Jag hittade salladsbestick, jag gillar den mindre modellen:

2016-03-26 15.09.55Och sedan hade vi turen att bli bjudna på middag, av mamma, det blev entrecote på Bowlinghallen. Jo, det finns ju kuponger i restauranghäftet 😀 Ljudet av klot som träffar käglorna, är något som för alltid kommer att sitta i mitt huvud.

Jag vet inte hur många gånger jag suttit vid banan, ute på Teg, då pappa var med i Tegs käglorna, jag tyckte nog att det var som roligt att följa med, men bowlingen i sig, är aldrig något som lockat. Konstigt egentligen, då jag alltid haft en förkärlek till allt som varit runt.

Basket, swingboll, tennis…och jag har, dessutom varit en liten jäkel på dom spelen 😀 En gång i tiden, idag vet jag inte om man skulle platsa.

Vi pratade gamla minnen, vi bodde ju en gång i tiden uppe på Mariehem, då Theresé var liten. Och då Emma (lillasyster föddes, lite drygt ett år efter Theresé) så var dom väldigt mycket med varandra.

Det var sleepovers, kojbyggen, maskerad och bio, utelekar, skridskoåkning och pulka, you name it!

En vinter med mycket snö, och Theresé skulle följa Emma hem, en bit på vägen. Vi bodde ju bara 2 gårdar från varandra. Det går en liten stund så plingar det på dörren, det är Emma som med andan i halsen, säger att jag måste komma…Theresé sitter fast.

Ja, det var bara att klä på sig och he sig ut i snön, där i en snöhög, sitter hon som gjuten i backen, skorna har sugits fast i snön…jaja, så farligt var det nog inte, och jag kommer nog ihåg det där från min egen barndom, det var ju som skoj, att försöka fastna lite överallt.

Var det inte lera man kunde försöka köra ner stövlarna i så var det väl snö. Man ville utmana lite, så där 😀

Med synen man möter då man kikar ut, så skulle jag vilja säga att vi kommer att placera oss på altanen, idag med, så nu ska jag göra mig i ordning för en ny dag, och tänk, jag som trodde jag sovit länge i morse, ända till 8.30, men kom snabbt ihåg att vi ställde fram eländet igår, så egentligen blev det ingen sovmorgon, utan en rätt så vanlig tid, 7.30. Ha en fin, dag, allihop!