Satt i sängen igår kväll och fyllde i min ”Bra dag” bok, och tänkte att man egentligen rent logiskt, borde vara slut i huvudet efter en hel dag med alla intryck man fått. Både via sociala medier, telefonsamtal, skriverier, mejl och personliga kontakter.

Ja, det är ju nyheter hela tiden och till slut låter det lite som det här, eller? Haha…

Men nej, jag påmindes lite tvärt, om hur jag var som tonåring. Det var jag som satt uppe till mitt i nätterna eller ända till arla morgontimme, och ritade, skrev, hittade på olika saker. Jag kanske är mest kreativ, på kväll och natt.

Numer orkar jag väl knappast vara uppe så länge, det kräver sin Jitte och Ina på plats, för att jag ska fixa det 😀

Vi härdade ju förra sommaren, och var uppe till solen steg upp och började värma över Västerslätt, det var faktiskt helt magiskt. Fast kanske tur att det inte händer varje gång vi ses 😀 Här är Jitte och Ina, och kortet är faktiskt tagit den aktuella kvällen…natten, som sedan blev till morgon 😀

Måste göra ett tillägg vad det gäller min ”Bra dag” bok, det jag skriver efter citaten, är ju som jag tolkar det som skrivits, jag fattar ju att vissa saker kanske låter jätte kufiskt, men det är som man säger om konstverk, allt ligger i betraktarens ögon, och i detta fall, ligger det i mina ögon…för det är min bok, hahaa…

Vi, det vill säga jag och Winstone, kör björkallé prommis på morgonen. Det är helt perfekt underlag hela vägen nerför Industrivägen. Och tidigt på morgonen har det inte hunnit bli blankis, där.

Det var det dock utmed Tvärån, där jag envisades med att fortsätta gå på ”gräsmattan”, och kommer fram till ett ställe där jag fick välja att gå rätt över ispartiet, eller försöka vinkla mina fötter och smyga fram på halv halkigt underlag och med en rätt kraftig lutning ned mot ån.

Jag valde det sistnämnda och vad händer, jo, skon flätter till och jag tar i med mina händer och försöker krafsa mig fast så jag inte ska få fart och hamna nere i ån, haha, spännande. Men jag klarade mig och bestämde att det var sista gången vi går där, till all snö är borta 😀

Och nu, mina vänner ska jag steka köttbullar och koka makaroner till min käre make, så han har middag då han kommer hem. Sen blir det ett varv med den beryktade snabeldraken, för hur bra underlaget än är på morgonen, så dras det in sand och grus alla andra svängar man är ute med hunden.

Önskar er alla en fin onsdag!