Etikett: brev

Det kan väcka minnen

Jag har försökt få tag i någon på Försäkringskassan, i 3 dagar nu, och börjar känna mig lätt irriterad. Då går man igenom hela cirkusen med att förklara för en inspelad röst vad ens ärende är, knappar in personnummer och blir lotsad fram till en handläggare där det sedan sägs att det är för många som ringer och man får återkomma…TACK för det, televerket!

Sen testar man, nästa dag, samma procedur men nu kommer man fram och dom säger att ditt samtal besvaras inom kort, 200 före dig i kö, beräknad kötid…34 minuter, jamen tjena, jag har annat att göra än att sitta i luren en halvtimme, aldrig i livet.

Dom har också hunnit meddela att deras återuppringnings system har havererat, tror väl jag med, om det ska vara så där många i kö, och säkert varenda dag, man undrar ju verkligen hur lite folk det finns där, egentligen, 2 personer på hela Sverige, eller vad? Här är väl ett ypperligt tillfälle att skapa arbetstillfällen, för uppenbarligen behövs det ju mer folk på FK.

Och att sitta i telefon kan också väcka minnen från förr, då telefonen bestod i en stor nummerskiva och det plingade i luren då man la på den. Man frågade snällt sina föräldrar om man kunde få ringa sin kusin i Stockholm, och det fick man, om man höll det kort.

Man hörde hur det tickade i luren och rikssamtal lät lite långt borta, så där. Så avslutades alltid samtalet med: Ja det blir nog dyrt, det här! Och sedan la man på och fick vänta en månad till nästa gång. Å andra sidan skrev man ju brev och det kan man sakna idag, visst, man håller kontakt på andra sätt, men det var som spännande att öppna ett handskrivet kuvert.

På mitt förra jobb, hemma hos ”gammbossen” fanns en fast telefon, givetvis med stjärna * och fyrkant #, jag skulle ringa ett samtal till banken och blev uppmanad att trycka på stjärnan för att bevisa att det var en knapptelefon, och varje gång jag tryckte där sa en inspelad röst att det INTE, var en knapptelefon, till slut stod man och gafflade tillbaka att det VISST var en knapptelefon och man frågade om det hade brunnit på kontoret, men att få svar från en bandspelare, var ju helt omöjligt.

Tekniken går ju framåt men ibland verkar den ta snedsteg och kan även backa nån bit för att sedan komma framåt igen. Att fela är mänskligt men idag vet vi väl att även maskiner, datorer och andra saker, kan göra fel, dom också, men det är svårare att bevisa.

Ha en fin fredag, allihop, jag ska umgås med bloggkompisar och njuta av dagen till fullo, på återhörande!

Vår rabatt börjar på växa till sig:

Foto1949 Foto1950

 

En very nice dag

Av , , 5 kommentarer 9

Hade jag nå tur igår då, Tina undrade om jag ville hänga med till Äggboa, och införskaffa några såna där vita hårda saker, och vem tackar nej till det. Hon hämtade upp mig för vidare färd dit ut:

Foto1331

Jag passade även på att köpa en säck med björkved… kan alltid vara bra att hitta… om man blev sugen på att elda, sådär, någonstans.

På hemvägen undrade hon om vi skulle gå in på restaurangen bredvid Granngården och käka lunch, hon hade ju ett gäng med såna där kuponger, ät 2, betala för 1… och se, då blev jag bjuden på lunchen också, kunde ju inte bli bättre. Vi valde en kycklingrätt, och den var inte alls så tokig:

Foto1334

Medan vi satt där så fick jag ett sms från Preem, min nya väska hade inkommit så jag travade bara över vägen efter lunchen, och hämtade upp den, vad sägs om min nya… röda?

018

Efter hundpromenad så hämtade jag upp bloggpolaren Helena som åkte med ner på strömpilen, det blev kaffe, lite gluttande i affärer och sedan gick vi in och handlade på Ica, det var trevligt.

Hade brev i brevlådan då jag kom hem, Sally och Theresé hade tåtat ihop ett kort och lite presenter i, Sally hade gjort ett armband till sin mormor, och Theresé, som gått en kurs i silversmide, hade gjort ett halsband till mig, det var jättefint, och lite döskallar skickade dom med också:

012 013 014 016

På kvällen kom jag plötsligt att tänka på kaffet som Brälla och Lena bjöd på, till nyår… det var smaksatt med kardemumma, jättegott, och nu visste ju jag att jag hade kardemumma hemma, eftersom jag använde det till bakningen av semlorna.

Kokade först ”vanligt” kaffe till Åke och Nicco, som ville ha det, sedan slog jag på en stor kopp… det började koka upp, signaturmelodin till Farmen satte igång… och jag hittade inte kardemumman… den är som bortblåst. Man kan ju bli elak för mindre… och nu hade jag ju planerat att ha en krydda i kaffet, samt lite grädde… och då skulle inget få stoppa mig, så jag tog kanel istället… sådeså. Och hör och häpna, det vart ju jättegott, det med 🙂

Önskar er alla en fin fredag!

He håll på va dags…

Av , , 6 kommentarer 17

 

Nu håller det nog snart på vara dags att köpa en ny barhylla… alternativt tömma den vi har, lite försiktigt så där.
Här skådar vi en Rock of Sweden, läderklädd flaska:
En Vodka illusion, där texten är spegelvänd:
Och en Vodka Glimmer, om man vill känna sig lite *blingbling* eller finare i kanten 🙂
Tre andra oprovade vodkor, köpte jag också… så där, bara för att.
Jag och Tina kamperade ihop igår, vi gjorde returmarknaden, Electrolux Home, café Victoria, Media Markt och avslutade med Kvantum.
Jag investerade i en kolsyreapparat, så nu kan vi dricka bubbelvatten utan en massa konstigheter i… om vi vill.
Apropå ingenting så blev jag uppringd för några dagar sedan, tror det var i förrgår, av en som sa att jag hade ett brev liggandes hemma hos henne. Jag blev ju aningens förvånad, eller så blev jag inte det.
Vi fick nämligen ett paket i vår brevlåda, förra veckan, och jag som handlat på tradera trodde att det var det som kommit, men hann läsa en gång på paketet innan jag öppnade det, och såg att det stod syd Afrika på det, läste adressen igen och det enda som stämde var Lundmark, men den rättmätige ägare bor på Näckrosvägen, så jag kollade Eniro och hittade ett mobilnummer och ringde upp honom.
Han blev lika förvånad som jag, och undrade hur posten kan sortera så fel att hans paket kommit hit. Samma sak med mitt brev, det enda som stämde där var numret 43, inget annat. Jaja, tur att hon bar ärlig då, för hon hade ju lika gärna kunnat öppna det själv och behållit innehållet, precis som jag kunde ha gjort samma sak… men ärlighet varar nog längst.
Önskar er alla en fin torsdag!

Jag gav bort Winstone

Av , , 10 kommentarer 13

Winstone var kvar då jag vaknade i morse, skönt, jag drömde nämligen att jag gett bort honom, och jag ångrade mig men visste inte hur jag skulle kunna ta tillbaka honom utan att det skulle ett jäkla liv. Dessutom hade hon som fått honom, rakat av all päls (hon var hårfrisörska) och jag tyckte inte han såg vacker ut.

Jag och Theresé var ute på turné igår, skulle på returbutiken, dom hade stängt, for på kupan, dom hade inte öppnat än, åkte på myrorna, hann gå där en sväng sedan hämtade vi mamma, som hakade på till kupan.
Sen skulle vi käka lunch någonstans, och innan vi hittat ett lämpligt ställe…Nicco ringde, hon hade slutat skolan så hon vill följa med ut och äta, hämtade upp henne och sedan blev det att snurra runt innan vi hittat nåt som var öppet.
Det blev Great Eastern, och dit behöver nog inte jag gå fler gånger, tyvärr, tycker stället har chanserat och då det står en skylt i buffé bordet där grönsakerna finns, såsom majs, gurka, tomat och sallad, att man bör undvika at äta grönsakerna om dom är rå, så undviker man nog att ta sallad överhuvudtaget. Vart var dom grönsakerna tillagade då, det var ju bara råa grejer?
Hörde att det var någon som frågade om varför det stod så där och fick till svar att det fanns dom som använde sina egna bestick då dom plockade ur skålarna, jamen hallå…det måste väl vara enklare då att deklarera högt och tydligt att egna bestick ej får användas. Jaja, som sagt, jag behöver inte gå dit fler gånger.
Jag blev uppringd av åkes kusin Staffan, som var nyfiken på allt arbete Theresé håller på med då det gäller släktforskningen, så jag bjöd över han och hans familj hit, på kaffe igår kväll. Även Åkes farbror Helge ”Jean-Ragnar”, följde med, och det blev mycket surrande om alla kort och urklipp som finns här, ja, Elsie sa ju det en gång i tiden: här kastas ingenting! Och det har jag nog lagt märke till. Detta är bara en bråkdel av allt som finns. Och inte bara fotografier, det är urklipp och brev från Amerika.
Det är som sagt var tur, att Theresé filurar, klurar och sorterar, det blir ju som roligare då man får en historia bakom korten och inte bara ett ansikte på någon som man inte vet vem det är.
Nä, frukostdags nu, önskar er alla en Glad påsk, från oss alla… till er alla!

Håller det på gå utför?

Av , , 4 kommentarer 10

 

Håller det på gå utför eller vad? Jag har varit fruktansvärt disträ på sistone, inte så konstigt kanske, med tanke på allt som pågår just nu men jag kan nog inte skylla allt på nuet.
Jag satte undan en del pengar, ifjol, spred ut och låste fast osv. Åke frågade för ett tag sedan hur vi placerat pengarna och summan av det hela. Jag svarade ju givetvis utifrån vad jag tog för givet, sen damp det ner ett brev i förrgår, ojdå, jag hade totalt glömt bort dom pengarna, och det blev ju en trevlig överraskning 🙂
Annat var det igår, då jag satt på jobbet på morgonkvisten och skulle mata hunden. Han tycker inte om kulorna han får, utan äter bara lite då och då. Jag tog en skopa och hällde ner i hans skål. Slog upp kaffe till jag och chefen, satte mig ner och vände mig om för att kolla om han åt, och döm om min förvåning då skålen var tom.
What??? Jag kunde ju inte tro mina ögon och hann säga högt: Va… hur är det… sen såg jag hur det stod till. Jag hade öst ner all mat i hans vattenskål istället. Hahaa… jaja, ingen fara skedd, det var ju bara att tömma över det till matskålen så fick han lite blötmat istället för dom hårda kulorna.
Eller som jag gjorde för några dagar sedan då jag fixat baconinlindade löksoppebiffar med potatis och sedan hade jag kostat på att göra en gräddsås till. Vet ni vart den såsen hamnade? I slasken… jag hade ju ställt kastrullen på diskbänken och jag brukar ha för vana att diska undan dom större sakerna innan jag sätter mig till bords, så jag greppade ju kastrullen och vände den upp och ner *suck*.
Nåja, man kan ju skratta åt det och vad bra egentligen, att man kan roa sig själv, har man inget att skratta åt så fixar man ju det 🙂
Jag blev bjuden på en riktigt god smörgåstårta igår, efter jobbet, och inte bara det, utan det ingick ett hallon wienerbröd också, vilken lunch alltså. Det var Tina från jobbet som bjudit hem mig till dom. Dom bor i en jättefin lägenhet ute på Teg, kul att se hur andra bor, och hur lägenheterna/husen är byggda. Vi surrade så tiden flög iväg och sen var det bara att gasa iväg på affären och skaka fram en middag och hem och laga till den.
Jag och mamma åkte sedan upp till pappa, dom har nu åtgärdat en av alla hans skador, en öppen fraktur han haft på armbågen, skönt tycker jag, då är det en sak mindre att tänka på. Vi satt där en timme och sedan gjorde vi helg.
Och apropå att vara disträ, så besitter även Åke den talangen. Jag bad honom att gå på affären och köpa en ost samt flora/milda. Det var det enda jag skulle ha. Sedan började han prata om en Kinapåse så det blev alltså tre saker.
När jag skjutsade hem mamma så fick jag ett sms, jaha sa, det är säkert Åke, och nu undrar han vad det var han skulle köpa. Nähä, sa mamma och skrattade lite. Jag öppnade mobilen och såg ju att det var från Åke, mamma satt nyfiket kvar och ville veta vad han skrev, och jag läste: Vad var det mer än ost? Kom ihåg tills jag gick. Hahaa… känner jag min man or what?
Hoppas ni får en underbar lördag!
 

Perfekta bröst…???

Av , , 4 kommentarer 8

 

När jag kom hem igår låg det ett brev, adresserat till mig i brevlådan:
Jag såg inte poststämpeln först och trodde att det var en inbjudan av något slag, med tanke på den sirliga texten. Men där bedrog jag mig, kolla vad som låg inuti:
Det var från Eilert, som kommenterade mitt inlägg för några dagar sedan, om att skriva spegelvänt. Måste ju säga att han verkligen har talang, inte har han bara lärt sig att göra det ”bara för att”, utan han kan även göra det med bägge händerna. Dessutom skriver han ju jättesnyggt, inte så vanligt för en kille.
Han undrar om vi kan skriva till varandra, spegelvänt och jag får väl försöka mig på det, inte för att det är svårt, men det gäller väl att hitta den där tiden att göra det. Jag skriver sällan, numer, för hand, man gör ju allt med datorn. Så Eilert, om du läser det här, ett brev kommer, men det kan dröja några dagar.
Jag fick mig ett nytt batteri till Jeepen igår, Åke var och shoppade två stötdämpare till Mazdan och batteriet till Jeepen. Jag har fått ladda det ibland och det känns som osäkert då man ska iväg tidigt på morgonen, för vad gör man om man inte får igång bilen och har en kvart på sig, och bilen får för sig att inte starta, mja, då sitter man nog där.
Inte skulle jag hinna med någon buss och inte ens en taxi skulle köra så fort. Men med ett nytt batteri borde den ju rimligtvis bli lite piggare.
Åke zappade precis förbi en kanal där dom gör reklam för bh:ar, den har ni säkert inte missat. Ja, ni kanske inte har kollat in hela, vem ids göra det? Jag har i alla fall haft hört den reklamen så pass att jag hörde att människan sa att man skulle få dom perfekta brösten om man köpte deras bh.
Hm… och med tanke på att dom vill att alla ska ha en sån där borde det betyda att ingen faktiskt har perfekta bröst och vem i hela världen har då hittat på hur dom perfekta brösten ska se ut. Usch då ba, nu blev det mycket att fundera på 🙂
Önskar er alla en fin lördag!
 
 

Lika säkert som…

Av , , 6 kommentarer 6

 

Gick och tänkte på att man säger att saker kommer som ett brev på posten. Men ett brev på posten kan ju ibland dröja flera år, så därför är ju detta uttalande lite flexibelt och skulle kunna tolkas på olika sätt.
En sak som jag vet, 100 % säkert, är att räkningen från Radiotjänst i Kiruna ALDRIG, och då menar jag verkligen aldrig, har missat vår brevlåda. Så man kanske skulle säga istället för lika säkert som ett brev på posten, lika säkert som räkningen från Radiotjänst.
Hm, nu är det visserligen posten som delar ut dessa räkningar men likväl, har ett sånt brev, aldrig behövts efterlysas eller att vi fått en påminnelse om det. Alternativt, med dagens användande av datorer, så skulle detta brev istället kunna vara ett mejl i mejlboxen, det är nog till och med väldigt svårt att misslyckas med det om man nu inte råkar skriva fel mejladress.
Så slutsats: istället för uttalandet: ”Lika säkert som ett brev på posten”, kommer jag hädanefter att säga: ”Lika säkert som räkningen från Radiotjänst” eller ”Lika säkert som ett mejl i mejlboxen”.
Sen har jag inte gått och funderat på så mycket mera 🙂 Jag blev ledig idag, i alla fall, så jag har ett att göra, 10,15, sedan får jag göra vad jag vill, härligt. Och se, imorgon har vi fredag, igen, bara så där. Ska packa ner julgranen i helgen, julsakerna från köket och tv rummet är bortplockat redan. Så kan man säga att allt återgått till det ”vanliga” igen.
Önskar er alla en fin dag och… ett nytt blogginlägg kommer, det kan ni vara lika säkra på, som att fakturan från Radiotjänst, ena dagen dimper ner i brevlådan!
6 kommentarer
Etiketter: , , , , , ,