Etikett: byråkrati

Är det så vi vill ha det?

Av , , 8 kommentarer 18

 

Nu kan jag inte hålla mun längre, utan jag tycker att det är rent ut sagt, för jävligt. Förra torsdagen fick vi ju veta om planerna på att flytta pappa till Axlagård… men han ligger fortfarande kvar på NIVA (neuro intensiven).
Han blev inskriven på kirurgen, då han först kom till akuten och sedan fick ligga på IVA i två veckor. Efter det flyttades han upp på NIVA men är nu inskriven på ortopeden. Han är vad dom kallar en satellitpatient, dom vet inte vart dom ska placera honom för det finns ingen plats.
Tanken med Axlagård var ju att han skulle få lugn och ro den sista tiden, men tydligen är det sån byråkrati, att flytta en patient dit, att det inte funkat som dom trodde att det skulle göra.
Eftersom han sondmatades, så ville dom inte ta emot honom, så matningen skulle då upphöra. Han har en track inopererad i halsen och det var först och främst för respiratorn, men sedan för att få hjälp med andningen och idag suger dom upp det som samlas i lungorna, den vägen.
Med track ska han heller inte få flytta, eftersom detta kräver ständig tillsyn. Och idag är det vi som passar upp honom. Vi får larma då han behöver hjälp, och det som retar mig är att vi tas för givet. Men det är ju skrämmande om sjukvården står och faller med oss.
Hur hade det sett ut om mamma, till exempel, hade varit ensam, och sedan hade hon åkt på någon influensa, vad hade dom då gjort? Nu är det inte så att någon stoppar oss då vi går därifrån, men det känns verkligen som om vi lämnar honom i sticket och jag förstår också att det inte finns resurser att avsätta en personal för att sitta med honom, men det är ju det han behöver.
I förrgår skickades en remiss för att ta bort tracken, för då ska tydligen vem som helst kunna hjälpa honom med att få bort det som samlas i lungorna. Igår ringde dom och sa att han blivit sämre så vi satt i omgångar på lasarettet, tracken är kvar, och det känns ju som om det är överkurs att ta bort den nu, även att flytta på honom.
Men inte nog med detta, där han ligger så håller dom på att bila golvet på övervåningen, och det borras heeela dagen så pappa får ligga med öronproppar. Alltså snacka om att det är misär, en sköterska hade gått upp och beordrat att det skulle vara tyst, men ingen lyssnade på henne, utan av tio timmar så borrades det åtminstone i fyra timmar. Och så har det varit i tre dagar nu.
Jag pratade tidigare om värdighet, och det är ju något man önskar men där ser man också hur lite det betyder, att man önskar och hur det sedan blir.
Dom som nu jobbar där, fotfolket, dom är hur fina som helst och förstående, och detta är ju inte deras fel, det vet vi ju. Men är det verkligen så här vi vill ha det? Hur kan det ha blivit så här, vari ligger felet? Såg ju också på nyheterna igår där dom talade om krisen som var på IVA, inte så konstigt då att pappa hamnade mellan stolarna, som dom så vackert uttryckte det.
Och nu har han alltså återigen, hamnat mellan stolar, då ingen tycks ha plats för honom, eller tid… eller personal.
Tråkigt och ledsamt inlägg den här gången, men jag var bara tvungen, kändes det som. Önskar er i alla fall en fin dag, och det ser ju till och med ut att bli lite sol, härligt!

Bredden på en romersk hästbak

Av , , 4 kommentarer 3

Något att begrunda

En av mina tidigare chefer berättade detta för mig, ganska roligt faktiskt så jag citerar texten som följer:

Standardmåttet mellan järnvägsrälsen i USA är 4 fot och 8,5 tum. Det motsvarar för oss i millimeter och centimetervärlden 1435,1 mm. Ett märkligt mått som vi använder också i Sverige. Varför detta märkliga mått?

Jo för det hade man sedan tidigare i England och det var just engelska experter som ledde byggandet av de första amerikanska järnvägarna.

Men varför byggde då engelsmännen med just denna spårvidd? Jo för att de första järnvägarna byggdes med samma avstånd mellan rälsen som spårvagnarna redan hade. Det var alltså spårvagnsrälsens spårvidd man använde.

Men varför hade spårvagnsrälsen just de måtten?

Jo för att de som byggde de första spårvägarna använde samma redskap och verktyg som man tidigare brukat använda när man byggde städernas hästvagnar. Och de gamla vagnarna hade just den bredden mellan hjulen.

Och varför hade vagnarna just den axelbredden?

Jo för att om man använde andra mått så skulle vagnarna braka samman när de kördes på de äldre engelska vägarna eftersom hjulspåren på vägarna var just så långt ifrån varandra.

Men vem byggde då dessa gamla vägar med just dessa hjulspår?

Jo för att vägarna byggdes av romarna så att deras trupper skulle kunna ta sig smidigt fram över de brittiska öarna. Och den bredden hade därefter levt kvar sen romartiden.

Och hjulspåren då? Varför hade romarna just det avståndet mellan hjulen?

Jo de romerska stridsvagnarna hade alla just denna axelbredd. Här har vi kommit fram till svaret på den första frågan om järnvägarna i USA.

Spårvidden på amerikanska järnvägar är 4 fot och 8,5 tum. Den specifikationen stämmer alltså med axelbredden på en romersk stridsvagn.

Specifikationer och byråkrati lever i alla tider. Tänk på det nästa gång när du hör en specifikation. Om du då kanske börjar fundera på ur vilken j-a häströv just det måttet har kommit så är du något mycket viktigt på spåren.

Det är nämligen så att de romerska stridsvagnarna tillverkades så att de skulle passa bakom hästarna. Därför har vagnarna samma bredd som baken på två romerska stridshästar.

Och nu till fortsättningen in i nyare tidevarv. Från stridshästarnas bakdel via järnvägsbredden i USA och ända ut i rymden.

När du ser en rymdfärja redo för uppskjutning så kan du se att den har två startraketer. En på vardera sidan av bränsletanken.

De är tillverkade i en amerikansk fabrik och ingenjörerna som designade dem hade helst velat göra dem lite bredare än de faktiskt är. Men eftersom startraketerna skulle forslas med tåg från fabriken så måste de passera en järnvägstunnel genom berget på väg till avfyrningsplatsen. Därför måste ingenjörerna anpassa raketbredden efter järnvägstunneln.

Tunneln är anpassad förstås efter spårvidden på järnvägen och därmed med bredden på tåget. I själva verket är tunneln därför bara en liten aning bredare än baken på två romerska stridshästar.

Så designen på världens mest avancerade transportmedel har bestämts av bredden på en romersk hästbak.

Det ni!