Etikett: café Victoria

Undrar varför man chansar?

Av , , 4 kommentarer 11

 

Jag och Tina var ute rantade igår, vi gjorde MIO, BOOM och café Victoria. Jag hade glömt mobilen hemma och när jag sjådade in genom dörren, enbart för att lämna det jag handlat och sedan bege mig upp till kvantum, så hade jag fått ett sms från Synsam, mina glasögon var klara…*gapande mun*.
I förrgår var jag ju där och kollade synen, dagen efter är glasögonen färdiga, vilken rotation och speed dom hade. Så jag gasade iväg ner på stan, betalade och gjorde klart, upp på Kvantum, ner på Frendo där jag hade ett paket, hem och började tillaga middagen, sedan upp på Mariehem och hämtade mamma… det blev som mycket på en gång.
Jag är då nöjd med mina glasögon även fast det var lite förvirrande att använda dom då jag satte mig bakom ratten, det tar väl ett tag innan ögonen justerat till sig. Jag kände ju hur ögonen fick arbeta så fort jag flyttade blicken. Så här ser dom då ut i alla fall:
Jag fick mig fem kryddburkar igår också, jag och Tina hade sambeställt från houseofmilton.com Mina fina kryddburkar som jag letat efter på affärerna men inte hittat, och dom fyra burkar jag hade, håller ju på vara slut, men här fanns dom alltså, och 40:-/burk är inte dyrt.
Kryddorna är dessutom rena kryddblandningar, inga E nummer och konstigheter, fick ju veta av Tina att till exempel Aromat, inte är en krydda som är speciellt ”nyttig” då den innehåller skumma saker såsom till exempel mononatriumglutamat.
Detta hittade jag på wikipedia:
Natriumglutamats påstådda skadeverkningar har debatterats sedan 1980-talet. Vid de mängder som är aktuella i mat finns inga påvisade eller ens misstänkta skadeverkningar, varken för naturligt förekommande natriumglutamat eller för tillsatser.
Det har påståtts att ämnet kan ge överkänslighetsreaktioner som allergiska besvär, huvudvärk, svettning, halsbränna, tryck över bröstet och illamående. Ämnet har också anklagats för att orsaka en mängd allvarligare sjukdomstillstånd, inklusive fosterskador, vredesutbrott, epileptiska anfall om man är epileptiker, astmaanfall, djupa depressioner, tillväxtproblem, försenad tillväxt, hormonstörningar, leverskador, nervskador, försämrad syn (eftersom glutamat kristalliseras i näthinnan), samt vid större konsumtion även hjärnskador.[källa behövs] Vid smärt- och rehabcenter vid Linköpings universitet bedrivs forskning kring om glutamat kan ge upphov till allvarliga smärttillstånd bland annat reumatiska tillstånd.[källa behövs]
I Östasien tror många att natriumglutamat kan leda till cancer[källa behövs], vilket dock tillverkarna slår ifrån sig pekande på hur vanliga både fria och bundna glutamater är i naturlig mat.
Ingen av de påstådda negativa hälsoeffekterna har dock bevisats, och det svenska Livsmedelsverket ser ingen anledning att varna för ämnet i kost. Slutcitat
Ja, allt är ju valfritt men man kan ju ta sig en funderare på varför man chansar med vissa saker, bara för att man inte vet, och sedan sitter man där om 20 år med något man inte önskat och som man inte vet vart det kommer ifrån.
Nåja, nog om detta. Idag vet jag inte vad jag sak göra, har mest lust att gå i säng igen, men det är inte mysigt med blött hår (har precis tvättat det), så jag sitter nog där jag sitter, ett tag till. Önskar er alla en fin fredag!

Man förstår nog, språket till trots

 

Igår gjorde vi en påskutflykt, jag och chefen. Vi åkte till Mariedal där jag bjöd henne på en fika på café Victoria, sen gick vi in på buketten, fortsatte upp på Mio, och avslutade på Kupan. Det var trevligt och dagen gick rätt så fort.
När Nicco kom hem stod hon och pratade om skolan och samtalet gled över till språk, både spanska och engelska. Och vi var överens om att om man bara vågar prata så är det knappast ett problem, det kan ju komma en utlänning och snacka knagglig svenska så tycker man ändå dom är duktiga som kan göra sig förstådda.
Kommer osökt att tänka på en snubbe som kom in på Värsåsvillan då jag jobbade där. Han ville veta lite saker om husen som vi sålde och givetvis snackade han bara engelska, hm…
Hur skulle jag enklast förklara ordet nyckelfärdig, har sagt detta till andra som genast svarat: Keyready! Ja, direktöversatt ja, men han begrep väl inte vad det i sin tur betydde. Fågelband ingick, mjo ni, a birdband is free, eller? Nå, det gick bra men ett ord, kan ta tio ord att förklara.
Jag och en killkompis (nu får ni säkert läsa nåt jag redan skrivit tidigare, men so what), liftade ju ner till Tyskland, en gång för längesedan. Jag med min skoltyska som jag läst i två futtiga år, var vi inte mycket hjälpt av, vad skulle dom begripa med dom enkla fraserna om vad man hette och vart man bodde.
I alla fall var vi på väg mot ett ställe som hette Brunnsbuttel, en bil stannar och Urban öppnar dörren och ska säga namnet på staden vi ska till, men säger fel: Bratwurst?
Gubben i bilen tittar frågande på Urban som nu upprepar ordet: Bratwurst? Jag bröt ihop totalt och börjar gapskratta samtidigt som jag ska förklara för Urban att han står och säger korv till gubben, han tror väl att du håller på svälta ihjäl, säger jag mellan skrattattackerna. Allting ordnade sig i varje fall, vi fick lift och till och med erbjudande om mat och husrum hos frun och honom, om vi inte skulle få någon mer lift den dagen, det var ju vänligt men vi tog oss till målet, språkförbistringarna till trots 🙂
Nu ska jag göra lite smygreklam om klubben Nailheads, som har sitt årliga swapmeet idag, klockan 9 öppnar dom portarna och dom håller till i klubblokalen på Spårvägen 6:
Önskar er alla en fin lördag!

Håller det på att gå utför?

Av , , 2 kommentarer 7

 

Idag tog jag sovmorgon, det trodde jag aldrig skulle funka, men det gick. Ändå ställde jag klockan på ringning, jag ska nämligen till tandläkaren och visa upp hur det ser ut i munnen idag, efter tandutdragningen, enligt deras rekommendationer, och jag tror att det är bra att jag får göra det. Jag är nämligen fortfarande svullen, det gör ont som sjutton och det är två svarta hål rätt ner i avgrunden så risken finns väl att det åkt ner skräp där. Nå, jag ska inte ta ut något i förskott, allt kanske är som det ska. Skrev hon samtidigt som hon drog in luft i lungorna och grimaserade lite lätt.
Det kanske håller på att gå ordentligt utför, för Maria, vem vet. Jag tycker också att det är jätte skumt att jag ännu har ont i handen efter operationen. Jag menar, hallå…det är två månader sedan det gjordes, lite drygt, och det känns fortfarande som att jag skrapat upp handflatan mot asfalten. Ringfingret är dessutom lätt svullet och har varit så sedan dess. Jaja, läkaren kanske var tvungen att gräva ner till Kina för att fixa felet, därav den långa läkprocessen. Det ger väl med sig, så småningom…vem har bråttom?
Det känns då väldigt skönt att jag bara jobbar en dag sen är jag ledig två, igen. Och eftermiddagarna brukar vara lugnare så man får väl repa sig då. Imorgon är jag och mamma, samt en gammal klasskompis mamma, bortbjudna till ”min” tant Bibbi, hon ska bjuda på räkmackor från café Victoria, jojomensan, snacka om att vi blir bortskämda.
”Tant” Bibbi, var den där snälla tanten som man plockade årets första maskrosor till och sedan fick man godis eller annat go ‘fika, för besväret. Eller var, ska jag inte skriva, hon är, fortfarande, men maskrosor blir det nog inte till henne imorgon. Jag ska ge henne ett stort höstljus istället, som hon kan tända för att lysa upp lite i mörkret.
Nä, nu tror jag att det är dags för lite frukost, sedan är det bäst att jag dubbelcheckar tiden hos tandläkaren så jag inte tar fel. Hoppas ni får en bra dag, allihop!

4/8-1984…mm

Av , , 2 kommentarer 6

 

En dag som alla andra…kanske. Jag låg på buss taket igår och löste korsord, sedan åkte jag till Café Victoria där jag stämt träff med Marja Granqvist, ni vet, VK bloggaren. Vi hade en trevlig pratstund över en kopp kaffe/te, och det var roligt att lära känna henne lite mer. Det kan vi göra om, Marja, eller som vi sa, just innan vi skiljdes åt, om vi bestämmer en tid och plats och sedan skriver vi om det så kan alla ni som vill, också ansluta, det kunde ju vara något.
Sedan gick jag upp på Barnens hus, där jag skulle se om jag hittade en lämplig bilbarnstol till Sally, som dom kan använda då dom är här, men ingen var speciellt billig och jag gick och frågade om han hade nåt tips på nån bra stol. Och se, det lönade sig, dom hyr ju för fasen ut bilbarnstolar, 100: -/vecka och det kan man ju inte säga något om. Så jag bokade en stol om två veckor, då dom kommer upp, perfekt!
Handlade lite mat och åkte hem. Efter middagen hade vi bestämt oss för att åka upp på Gammlia, där den sedvanliga bil träffen var, och vi trodde nog att det skulle spricka då regnet kom, men lagom till det var dags att åka så sken solen igen.
Sen, ska ni veta, åkte vi en liten sväng upp till Hamptjärnsstugan, jojomensan, och jag såg hela två blåbär i skogen 🙂 Utsikten är ju hur bra som helst däruppe och trots att det var lite grått så såg man hela stan.
Jag trodde nu att man skulle kunna köra bilen dit upp, om man har med sig en rullstol, men vi begrep inte hur dom har skyltat, enligt dom skyltarna ska man parkera därnere, men så mycket kan jag ju säga att någon rullstol drar jag inte uppför, den dåliga vägen. Däremot, då man kommit upp, så kan man faktiskt dra eller köra en rullstol.
När vi sedan var hemma igen så kunde man faktiskt tända lamporna i fönstret, kan det vara ett tecken på att det håller på vara mörkare ute nu, på kvällarna. Dom här två lamporna hittade jag här i huset, lite småknäppa men jag gillar dom, ena med grönt glas och den andra med vitt:
Det var vår dag det, fast egentligen, är det våran dag idag, min och Åkes, vi träffades nämligen den fjärde augusti, år 1984, en fin fredagskväll nere på stan, jodå. Så idag är det minsann 27 år som vi varit i lag, ganska otroligt egentligen, men så sant som det var skrivit. Jag önskar er alla en fin dag, det ska vi ha.
 
 
Maria Lundmark Hällsten