Etikett: Caligula Minus

Caligula Minus

Av , , Bli först att kommentera 5

Vi hade en gång i tiden en kanin som hette Pricken, eller nej, han kallades för det, Theresé hade döpt honom till Caligula Minus, men eftersom det var lite svårt att uttala så blev smeknamnet Pricken.

Vi hämtade honom uppe i Arvidsjaur en augustidag för ca 18 år sedan, jag gissar att Theresé var runt sex år då. Vi bodde på den tiden, uppe på Mariehem så det blev hans första boende i Umeå. Han var redan två år då vi fick honom och han var inte speciellt tam, utan ville gärna vara för sig själv.
 
Vi hade honom lös i lägenheten, enda rummet han inte fick vara i var tv rummet, annars hade han fri tillgång till allt annat. Han gick på kattlåda så det var inga problem, sladdar bet han inte heller på om man inte lade dom precis framför nosen på honom.
 
När vi sedan flyttade hit fick han lite problem, det är nämligen parkettgolv i alla rum och det gillade han inte, det blev ju halkigt. Jag började med att lägga ut en racerbana av mattor runt lägenheten så han skulle ta sig någonstans och till slut hade han vant sig. Däremot ville han aldrig bli upplyft, hur än mycket vi provade så var inte det hans grej.
 
Enda gången han sökte kontakt var då man satt i soffan, då kunde han trycka in huvudet under fötterna och ville att man skulle stryka honom med foten, men jädrar om du försökte sätta ner handen, då stack han. Sen fixade jag en godis skål till honom, med torkad frukt. När den plockades fram på lördagskvällen så hoppade han glatt upp i soffan och ställde sina framtassar mot axeln, då var han ivrig på något gott.
 
Och dom gånger vi köpte pizza och någon hade beställt en Calzone, då kom han rusande och skulle ha snutten längst ut på pizzan, degbiten. Det var precis som om han kände på sig då det var pizza dags. Men uppe i stugan gick det inte an. Vi testade en gång pizzerian där och när vi kom hem till stugan så vägrade han ta emot biten, och hör och häpna, Calzonen var inte god, han hade smak han.
 
Apropå fötter så är Eloise väldigt lik Pricken, hon diggar fötter hon också. Jag trodde att vi någon gång skulle få det på film, hur hon gör eller på kort, men det är som svårt att tajma in. Om man sitter och rör foten litegrann så kommer hon springandes, sedan rullar hon över eller gör en kullerbytta med riktig snurr, ibland får man lyfta foten lite för att hjälpa henne att få lite fart, och sådär kan hon hålla på 8-10 gånger vid varje tillfälle, hon måste ju verkligen gilla snurren, hon håller dessutom benen alldeles rak och stel då hon åker runt, det ser för härligt ut.
 
Nu måste jag kolla in vad Niccolina har ställt sin mobil på, jag har inte hört att den spelat något än och nu är det bara en timme kvar innan vi ska traska iväg. Ha en bra dag!