Etikett: Christian

Chockartad upplevelse!!!

Av , , Bli först att kommentera 10

Vi hade ju bestämt en lunch dejt med Niccos Tio, och Tia, Tina och Christian igår. Vi är alla överens om att det inte bara var god mat, det var trevligt sällskap också, mycket att prata om, och diskutera, världsfred, valet, skola och fritid.

Efter lunchen gick vi dom 100 metrarna hem till deras nya lägenhet, där hade Tina fixat inte bara kaffe utan även en av hennes specialare, chokladpudding med smak av hemlagat i hjärtskål med lagom hemvispad grädde…typ och en liten likör till kaffet, gott!!!

När vi kom hem…ja jösses. Åke sätter sig ute på en stol, jag och Nicco låser upp och går in för att hälsa på Winstone som är lika glad som alltid då vi kommer hem, spelar ingen roll om vi varit borta 10 minuter eller 1 timme, plötsligt en ganska rejäl smäll utifrån köket???

Vi tittar på varandra, ungefär som: Vad f-n har nu katterna hittat på??? Nicco tvär smyger fram till köksdörren för att tro sig hinna se vad dom gör, men hon möter bägge katterna i hallen och det låter fortfarande i köket…*skräck*

Sen skriker hon…

Det är en kaja i köksfönstret…inte utanför, utan på insidan, vi skriker nog bägge två, jag tar Winstone och sätter fast honom ute, påkallar Åke som inte heller fattat vad vi hållit på med, bankat så där på fönstret, fast det var ju den lilla kajan som ville ut, inte vi.

Åke kommer in och får tag i den då den flaxat ut i hallen och satt sig i Enyas matfönster, han kommer ut på bron med den, öppnar sina händer och där gjorde den ett snyggt sorti och flaxade iväg som om inget hade hänt.

Jag vänder mig om och tittar på Eloise som sitter därinne i hallen, hennes min är obetalbar…dom största ögonen ever, och munnen lätt öppen, stel som en pinne och bara stirrar ut. Hon tänker säkert: WHAT THE FUUUDGE, var det där??? Alternativt: VAD GÖR DU??? Släpp INTE ut den, jag vill HA…

Den blev städning, så där på lördags eftermiddagen, pippin hade varit in i kök, hall, och tv rum, tippat ut någon blomma så där och bokstavligt talat, skitit i att den var inomhus. Vilken cirkus det måste ha varit här.

001 002 003

Alltså fatta, ur fågelns perspektiv, den kanske satt däruppe med ett gäng polare, på skorstenen, dom kacklade på om vad dom skulle göra i helgen, plötsligt blir en kaja full i fan och kickar till honom i baken och han ramlar ner i skorstenen för att sedan få upp ventilen i vårt kök och hamnar ur askan i elden, här sitter 3 djur och stirrar på stackaren.

Winstone gillar ju fåglar…att jaga, katterna är ju också jägare, men här vet i tusan, den blev nog för stor.

Och tänk er nu vice versa, här är en hund och två katter som chillar i lugn och ro, plötsligt öppnas ventilen och in i köket kommer en fågel, säkert inte alls tyst som en örn på jakt, utan skränande. Undrar vad som rörde sig i deras huvuden, wow….en leksak…cool, DET ÄR MIN!!! Skriker Winstone och börjar jaga…eller ja, det vet vi inte och det får vi aldrig veta heller, lika bra det 😀

Huvva, vilken upplevelse, för oss allihop, inte minst för kajan och våra djur, men även vi blev ju lätt chockade innan man fattar vad det är och hur det gått till. Jaja, det ska alltid varar något här, som händer… vi är van 😀 Hoppas på en fin söndag, för er allihop!

Livet lekte…en kort stund!

Av , , Bli först att kommentera 11

Våra katter, Enya och Eloise, håller ju på vara till åren, 10 år blir dom i februari, och det är inte så ofta, numer, som dom busar med varandra, ensam, ja…men ihop, njae…det slutar med morrningar och fräsningar och en smäll på skallen av den som är snabbast.

Dom fick upp ett il, i förrgår, Enya kommer från ingenstans och hoppar rätt på Eloise och sätter fart och jag hinner se att dom verkligen har skoj och då…vaknar Winstone, rusar in i hallen och skäller till så bägge katterna springer åt var sitt håll, där var det färdiglekt.

Winstone som inte brukar bry sig, han kanske ville att dom skulle lägga ner innan dom skulle börja bli hårdhänta. Eller så ville han joina dom, på sitt sätt, fast det var inte dom så pigga på. Dom förstår verkligen inte varandra.

Foto0919 Foto0920

Enda gången dom är sammansvetsade, alla tre, det är vid 17 tiden på kvällen, mat dags…Eloise springer och jamar, Winstone och Enya hakar på, dom låter inget men följer varje rörelse jag gör, med stort intresse. Winstone snurrar runt runt, på golvet varje gång jag tar ett steg åt skåpet där deras mat finns. Ja, vilket gäng, vi har.

Igår då vi var på väg hem, jag och Winstone, från långpromenaden, kom vi in på vår gamla parkering, borta på Näckrosvägen, där har dom kostat på och gjort ett större avstånd till garagen och gräskanten, så ingen ska bli in-parkerad.

Men jag undrar hur dom som parkerar utläser snedstrecken på asfalten???

Foto0915 Foto0916

Dom har ställt sig så rakt dom bara kan, men på andra delen av parkeringen står alla snett, vilket jag tror är meningen med tanke på strecken som är ritade där. Jaja, dom kanske skrev ut kortet på nätet, vem vet, precis som alla måste ha gjort som har svårt att hålla sig längst till vänster om dom ska göra en vänstersväng…nä, stå mitt i vägen och blockera alla som ska rakt fram eller svänga höger…noll koll på övrig trafik, om ni frågar mig.

Idag ska vi ha familje-lunch på Shang-Hai…ja, Tina säger det, la familia, och Tina och Christian, får agera Niccos Tia och Tio…ehhh, typ 😀 Ser fram emot det, Nicco också:

Foto0924 Foto0923

Hahaa… önskar er alla en toppen lördag!

Jag törs inte lova, men…

Av , , 1 kommentar 11

Snacka om att man haft hjärnsläpp och svårigheter att komma på vad man ska äta, och nu är det ju inte bara middag vi snackar om, frukost och lunch, har som ingått också. Jag skyller absolut på värmen, och givetvis att man plötsligt är 3 som ska äta alla mål, alla dagar, och inte som när man jobbar och käkar rester till lunch. Eller då man är ensam och det inte har så stor betydelse vad det blir.

Och nu, ännu större dilemma, vi åker till Uppsala idag, och på torsdag tar vi sikte på Sundsvall, där vi ska vara i dagarna 4, eftersom Nicco ska tävla, och det är ännu svårare att tänka ut mat, vi har inga direkta diskmöjligheter och platsen i kylskåpet är begränsad, då gäller det att tänka till.

Jaja, det är ju några dagar kvar till dess, hjärnsläppet kanske lossnar.

Det är många som sagt att dom tycker att Winstone ser så fin ut, mycket päls…ja, när vi kastrerade honom sa veterinären att pälsen ofta blev finare och tjockare, hm…*klurar*, innebär det att om man som man, tycker att man håller på ha en kraftig mittbena, skulle kunna kastrera sig och vips, så fick dom mer hårväxt igen??? Nu törs jag ju inte lova att så är fallet, men… 😀

Foto0744

Igår hade vi middagsgäster, Tina och hennes man Christian kom hit, vi gick ut hårt och käkade svensk fläskfilé i gräddsås med potatistårta och sallad, till efterrätt blev det Toblerone parfait med jordgubbar:

Foto0612

Har ni märkt skillnaden på svensk fläskfilé, kontra dansk? Den danska filén har mera senor och insprängt fett, man får inte heller lika fina skivor då man skär upp den, i ändorna ser det mest bara trasigt ut, så jag väljer helst den svenska filén, dessutom inbillar jag mig att dom grisarna har mått bättre, men vet inte om det stämmer.

Kvällen avslutades utomhus med eldning i vår ”kruka”, mycket trevligt. Nicco och Tina sprang iväg och skulle rädda en igelkott som sprang omkring på vägen, han försvann in på Tord och Camillas tomt, för att sedan dyka upp på Blomstervägen och in till grannen.

Och kolla vad jag fick av dom, som tack för blomvattning:

002 003Cool va? Och Åke fick sig ett par racesulor, får se om det blir fler snabba riviga starter med dom i skorna 😀

001

Kul måste vi ha haft, ni skulle bara veta vad jag drömt…:D Stålmannen var här och hade ingen dräkt att ta på, så vi fixade fram en blå nylonstrumpedräkt, som han klämde sig in i, men han klagade över att ärmarna blev för långa, det fixade jag genom att klippa av dom, problem solved!

superman_144542420

Nu är det disk på agendan, sedan får man väl käka frukost innan man börjar lasta det där sista man ska ha med sig, såsom kläder och annat tjafs. Önskar er alla en trevlig söndag!

 

 

Ingen säker plats, det där

Man fattar inte hur det kan skifta från stekande hett till 8 plusgrader på några timmar, otroligt! Jag var på väg i säng vid tolvslaget, men fastnade i allt blixtrande och dundrande, jag älskar ju sånt där, men absolut bäst är det när blixtarna knastrar, man hör energin i dom, det var inte riktigt så igår, fast bländad blev jag och det var nog två olika åskväder, som höll igång.

Det var då absolut lämpligt väder att gifta sig i, eller hur, fru Tina Florin? Jag hämtade upp det blivande brudparet samt deras vittnen, Monica och Lars (som kommit upp från Östersund) på Teg, vi gjorde den lilla cruising rundan och sedan till Ryttmästarhuset vid Stadhuset.

Jag stannade kvar utanför, man visste ju inte hur lång tid det skulle ta, och hallå…jag hann just precis få fast flaggan på antennen så var dom ute igen, gifta och klar för ett liv som ett ”äkta” par. Men som Tina sa, och det vet vi väl allihop, inget blir väl annorlunda, precis som när man fyller år och man får frågan om hur det känns att ha blivit ett år äldre, hm…ett år, man går ju bara från en dag till den andra 😀

007 016

Efter middagen så satt vi ute en stund och sedan var det dags för andra hämtningen, dom hade bokat bord på Invito och jag hade erbjudit skjuts dit, sen hämtade jag upp Åke och Winstone och gav dom en liten runda på stan, dom med. Mycket folk och bilar, trevligt!

Åke berättade att när han och Winstone satt ute på altanen och väntade på mig så tjongade det till i altanen och ner föll en död fågel…en mycket död sådan. Ehhh, detta innebär nu att det absolut inte kan lämnas några som helst garantier på att vår altan är en säker plats.

Kommer ni ihåg då jag skrev om stackars Niccolina som ena dagen blev utsatt för sitt första orm möte, nere på Nydala för att nästa dag, sitta härute, med datorn i knäet och ner faller en blodig mask, mitt på skärmen…stackaren, förstörd för evigt 🙂

Undrar om större fåglar använder detta lilla område som nedsläppnings zon, sånt dom inte vill ha. Ibland kommer det även smågrus nerför taket, då sitter dom rackarna däruppe och sprätter, jojo.

Idag hämtas bussen hem och vi får ytterligare en bil att husera, Camaron, ja, det är tur att vi vet vad vi har att göra…fullt upp, men dessförinnan, frukost, Åke ska röja lite i garaget och sedan piper vi iväg efter lunch.  Ska öppna mitt morsdags paket också, inte att förglömma 🙂

Önskar er alla en trevlig söndag och till alla mammor en toppen morsdag!

006

 

Vi bryr oss…skönt att veta

Jag upphörs aldrig att förvånas över hur lååång Buicken är, man kan ju tro att den rullat fram en bit, men inte…jag står ända mot kanten 🙂

Foto1684

Jag åkte upp på Coop efter jobbet igår, och sedan kom jag hem till en nykokt termos med kaffe, Nicco hade fixat det, så vi satt ute en stund, hon har noterat en kaja som hon sett på vår gård flera gånger, och den verkar skadad, så hon tänkte se om den kom igen så skulle han få lite käk, men den kom inte fram.

Vi kom osökt in på ämnet fåglar och vi har skräckblandade minnen av den där intorkade saken jag hittade ifjol, plockade upp den och slängde iväg den med ett skrik, det såg ut som en groda. Nicco kom sedan ner och vi lade upp ”saken” med hjälp av en pinne, för att se vad det var…då såg vi…att det var eller varit, en fågel, och vi säger samtidigt, awww, nääää, och det lät som om vi just sett världens gulligaste dunboll, så var inte fallet, kan jag avslöja, det såg ut som ett urtidsmonster, men det var en pippi.

Sen kikade jag runt lite på nätet igår kväll och såg en massa bilder på människor som räddat olika djur i nödsituationer, och jag undrar lite över varför man är så där…man skjuter fåglar, älgar och annat vilt, men om man hittar ett skadat djur, vill man rädda den för allt i världen, vad är det som är inbyggt i en, som gör att man gör så? Empati, ja alla gånger, man vill inte att någon ska lida, och det är ändå skönt att veta att vi ändå bryr oss, här får ni lite bilder:

a7 a8 a9 a13 a16 a25 a26

Och för all del, länken om ni vill se alla gripande bilder: http://www.gurragillar.se/manniskor-visar-djuren-karlek/

Idag blir det att städa lite i Buicken, och tvätta utsidan, Åke ska putsa fälgarna har han sagt, det blir en färd med Tina, Christian och deras 2 bröllopsvittnen i eftermiddag, och till kvällen skjutsar jag ner dom på stan, där dom bokat bord för middag och annat, och hädanefter blir det då att kalla Tina för fru Tina, vad annars 🙂

Önskar er alla en fin dag i solen!

 

 

Maria Lundmark Hällsten