Etikett: cykel

Ujujuj!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 juni 2019 kl 21:34, 4 kommentarer

Oj, det tog alltså ända till nu, nästan, innan man blev männisch igen, kan det vara ett tecken på att man hade trevligt igår? 😀 Ett bildbevis på det, två cyklar som Jitte och Ina skulle ta sig hem på, stod prydligt parkerade här utanför, det bidde taxi hem:

Och vad tror ni om detta?

Ett litet fyllesvin kanske 😀

Winstone stod och tiggde redan innan gästerna kom, han övade nog:

Och Nicco gjorde en ljudtest:

Vid 17 ramlade dom flesta in:

Nånstans på vägen fram till igår hade jag förträngt att jag fyllt år och hade ingen tanke på att man skulle komma med presenter, så lite överraskad må jag ju säga att jag blev. Fina saker! Av Mats och Sussi fick jag dessa 3 coola burkar:

Kolla vad som står på baksidan av pepparkaksburken:

Sånt skulle anammas mera nu, spara in på förpackningar och man får köpa på lösvikt istället, med egna, medhavda burkar och annat. Och som om det inte räckte med burkarna, så fanns det även innehåll i dom, det var nötkräm, ni vet, sånt där hälsogodis 😀 Och en trisslott åt jag och Åke, ingen vinst dock, men det hade ju kunnat bli nåt 😀 Och slutligen en flaska Grönstedts:

Mats och Helena hade fixat en fin kudde som faller oss i smaken:

Och en kruka att hänga därute, jordgubbsplantan kom brorsan Sivert med:

Och en solros fick Åke:

Thord, Camilla och Ebba hade med 2 fina figurer så jag utökar djursamlingen (fick ju 2 till nyår också 😀 ):

Av lillasyster Emma och sambon Johan fick vi denna likör, med smak av chipotle och Tequila och det följde även med en öppnare med magnet:

Jitte och Ina kom med choklad, det går hem, alla dagar 😀 Och slutligen av Nicco och Georgo, ett citronträd, och jag hoppas verkligen att den överlever, jag miste ju mina 2 plantor som jag haft i flera år, av nån outgrundlig anledning, den här ser dock något finare ut:

Lite bilder från kvällen!

Här gör Mats ett litet partytrick, han balanserar cidern ölen…hahaa…jaja, överdrev kanske lite grann, partytrick och partytrick…

Kolla in Winstone, vilken koncentration:

Mja som sagt det var väldigt trevligt, såpass att jag, Jitte och Ina, satt kvar till nästan halvfem i morse, vi smidde planer, såg en ny dag gry, skrattade och surrade och eldade som tusan. Very Nice! Faktiskt så nice att jag tyckte nästan att det kändes jobbigt att det bara är fem dagar kvar till midsommar, ojoj.

Jag klev upp nio i morse, gjorde en snabbstädning ute, sen la jag mig på sängen och somnade om till 13, då Åkes mobil väckte mig. Och som sagt, människa blev jag först på kvällssidan, men det är väl tur att det inte händer varje dag på året.

Så tack allihop som närvarade, ingen nämnd ingen glömd. Vi var totalt 21 stycken som var här, några dök in senare och andra for tidigare än vissa 😀 Hahaa…

Hoppas ni alla haft en bra dag och nu, en fortsatt bra kväll…Ettan over and out!

Vad är hans mission?

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 juli 2018 kl 08:43, Bli först att kommentera

För cirka 2 månader sedan, kom det en äldre herre, cyklandes till vår brevlåda. Han höll på i säkert 10 minuter, med att ta sig av cykeln, ställa upp den på stödet. Ta loss kaschen som satt fast på pakethållaren, ta bort snodden runt påsen, linda ut den för att äntligen kunna plocka fram ett papper som han la på lådan.

Sedan samma procedur med att lägga tillbaka alltihop som det såg ut innan. Och upp på cykeln och iväg. Allt detta jobb, för en gammal turistbroschyr från 2011, tryckt i 3000 exemplar…och håll i er nu, den är tryckt på Tyska.

Jag hoppas verkligen att han inte behöver göra om detta vid varje brevlåda, sa jag då, och vårt liv lunkade vidare.

I lördags dök han upp igen och historien upprepade sig, och guess what. Det var samma broschyr nu, som då. Vad håller han på med? Kan han ha fått det resterande lagret av dessa broschyrer och hans mission är att dela ut dom.

Med en Mercedes och en Audi på gården kanske han tror att vi är tyskar, som bor i huset. Hoppas att den där påsen är det enda han har kvar av dom.

Den här gången, då han plockat ihop allt och var på väg att fara, så ställde han plötsligt ifrån sig cykeln igen. Tog några steg mot Lennart i vagnen, tittade på honom under några sekunder och sedan tillbaka till cykeln och iväg. Undrar just vad han hade för tankar om Lelle?

Blir en varm dag idag, på gott och ont. Ingen blåst ser det ut att vara, och det är väl också så där typiskt, då man vill ha fläkt då finns det inte på världskartan. Nå hunden vill ut i vilket fall som helst, och jag ska tvärplocka undan lite saker. Avrundar med lite reklam om helgens aktiviteter och önskar er alla en fin dag!

Håll tummen, tack!

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 maj 2018 kl 08:43, Bli först att kommentera

Fort var det gjort, en arbetsvecka och idag samt imorgon, 2 dagar ”helg”. Fast ledighet med modifikation. Jag har lik förbenat inplanerade möten. Det första i eftermiddag, med tandläkaren, som tyckte att vi skulle byta ut en trasig fyllning…jaja, ok då 😀

Efter det, ett spännande möte, men vad det handlar om och vad utgången blir, får jag återkomma med, fast ni får gärna hålla en tumme för mig, att det går som jag vill 😀

Imorgon kommer det hit ett företag som ska ge mig en offert på fönsterputsning och eventuellt byta av listerna som sitter mellan rutorna. Jag längtar till putsen är gjord, jag kommer ju med ljust minne ihåg, känslan av att kunna kika ut och se alla färger i dess rätta kulör, och inte bara några grådassiga färgskalor, huvva!

Åkte upp till mamma igår som bjöd på fika. Vi satt ute på balkongen och hon berättade att hon sett ett konstigt fordon, ute på gården. Först hade hon trott att det var en bil av nåt slag men sen såg hon ägaren, killen ovanpå, och frågade vad sjutton det var han hade för mojäng. Det var en cykel, minsann.

Och där vi satt och surrade så kom han plötsligt ut med cykeln, den skulle få sig en tvätt och jag passade på att fota (grannen låg bakom så det är hans fot man ser 😀 ):

Inte riktigt vad man är van att kalla cykel, men så är det. Grannen hennes är lång och han hade sagt att han får ont i ryggen då han sitter på en vanlig cykel, så detta fordon gav honom bättre förutsättningar att kunna ta sig fram utan smärtor. Tur att det finns alternativ!

Nä, nu känns det som om man vill gå ut och sätta sig i solen ett tag. Så otroligt att den fortfarande skiner, fast nu tänker man ändå att det hade varit på plats med lite regn…gärna på natten, det vore ju optimalt, men säg, den gången man får som man vill, aint gonna happen!!! Ha en fin måndag, allihop!

Kan inte skylla på kallstart!

Av Maria Lundmark Hällsten, 24 maj 2018 kl 07:51, Bli först att kommentera

Ja fy fasen, nu hade man ju velat veta hur länge en ”vanlig” cyklist hade pallat att trampa under arbets EKG. Min gissning är i alla fall att dom härdat längre än vad jag gjorde 😀 Och inte kan jag skylla på att det var för kallt ute heller.

Tecknare Caldwells, från tidningen Knasen

Mina ben gav upp helt tvärt, fast jag hann i alla fall få upp övertrycket till 202, vet dock inte vad det innebär i slutänden, det är ju upplevelsen/smärta och så vidare, som har betydelse. Nå, på onsdag har jag tid hos hjärtläkare så då får jag väl veta hur jag ligger till.

Läskigt var det då att kliva av cykeln och jag påmindes om varför, jag inte riktigt fixar cykling. Mina ben är överrörliga, rätt så kraftigt, till och med. Och då jag satte ner fötterna vek sig knäet bakåt så jag fick hugga tag i cykeln. Otäck känsla, svajigt och som om det var ett fluffigt moln man skulle gå på.

Jag har ju varit med om att trampa av ett muskelfäste i vaden, då jag höll på lattja med en step up bräda, och hade för kraftiga steg, upp och ner på brädan och till slut blev det ett övertramp där benet böjdes för mycket bakåt och fästet snäppte av, det gjorde ont!!!

Så med facit i hand, kommer jag nog aldrig att bli en cyklist, fast å andra sidan tänker jag att om jag hade en motionscykel, skulle man ju säkert kunna träna upp dom muskler som krävs för att styva upp benen, jag vet inte.

Åke påpekade att vi har ju vanliga cyklar, men problemet då, är ju när jag ska av, vad ska jag då ta emot mig med, det behövs säkert bara en lätt lutning åt nåt håll så skulle jag tippa. Säkrare då med ett golv och en cykel som står still. Jaja, det är ändå inget jag eftersträvar men man vet aldrig, rätt var det är så är det precis vad jag kommer att göra 😀

Åke kom hem med en bukett liljekonvaljer i måndags, jo, dom är färdiga.

Jag som brukar få dom då jag fyller år, fast då det är dags kan dom redan vara utblommade. Beror väl kanske lite grann på vart man hittar dom och vart dom står i förhållande till solen.

Och i mitt växthus, har det plötsligt poppat upp två tulpaner, nej, jag har inte planterat nån lök där, utan det måste vara en efterlevande sak som låg i vila ifjol.

Idag har jag en ledig dag, det är min jobbar vecka och nu har jag gjort bort 3 dagar av 6, en fri dag mitt i allt känns bra. Och väder har vi för uteliv. Nu väntar jag väl bara på att håret ska torka så kommer jag att pipa iväg till provtagningen och sen, blir det kaffe utomhus, vart annars 😀 Önskar er alla en bra dag!

Det var inte utan att jag kippade efter andan…

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 maj 2018 kl 08:57, Bli först att kommentera

Satt med en vän, nere vid strandpromenaden, tidigare i veckan:

Och där kom då en pappa och hans två barn, på cykel. Dom stannade lite längre uppströms och pappan satte sig på ett betongblock medan barnen kämpade sig ner genom ett stenröse, ända fram till älvkanten.

Det var inte utan att jag kippade efter andan x antal gånger, då jag såg att dom balanserade på tåspetsarna för att upprätthålla balansen, och jag väntade bara på ett pladask i kallvattnet och dramat som skulle bli efteråt. Men jag bedrog mig, dom klarade sig, galant.

Dom stod där och kastade ner, sten efter sten i vattnet, och jag började fundera på varför, just detta stenkastande ska vara så fascinerande…det är ju precis som med elden. Man blir som hypnotiserad.

Grejen är ju den att man känner igen sig, vem har inte stått och kastat sten i vattnet. Är det för att man vill åstadkomma det största och högsta plumset eller tror man att det ska hända nåt som aldrig hänt förut? Ja, snackar man om att kasta macka, så blir det nalta eljest, det gör man ju för att få så många dunsar som möjligt, men annars.

Och tänk vad fantastiskt kul det var med vattenpölar, ju mer stänk desto roligare.

Här lånade jag den bilden

Hm… men som vuxen har man aldrig stått där och hoppat upp och ner i en pöl, kanske skulle testa, med risk att man fick åka in akut, nånstans, med lås på dörren.

Solen skiner då idag, så nåt vattenpölshoppande blir det inte. Men förmodligen kommer jag att placera mig utomhus en stund, Åke var först på plats:

Och i eftermiddag blir det matlagning, tänkte köra lite förrättsplock, fördrink huvudrätt och efterrätt, men det blir ändå i all sin enkelhet. Kusin Anna med hennes man Ingvar kommer hit, samt min storebror Sivert och svägerskan Eva-Britt. Ska bli trevligt!

Önskar er alla en fin fredag!

Magkänslan säger…

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 april 2018 kl 08:42, Bli först att kommentera

Inte alla dagar man får blommor, men det händer, och absolut inte varje dag man får en hälsning om att man är en fin människa 😀

Trevlig kaffestund igår, tiden susade förbi och plötsligt var det dags för hemfärd för besökande, och ”hittapåvadmanskaätatillmiddagdags”. Jag gjorde det verkligen enkelt för mig och köpte en sallad med räkor, som fördelades på oss familjemedlemmar. Är det det, som kallas för snabbmat?

Sedan blev det prommis över till Birgitta, där bastugänget samlats för prat, kaffe och triss. Vi planerade även för hur fortsättningen ska se ut. Vi har inte så mycket att spela på, då vi bara träffas en gång i månaden och det ska stämma med allihop, scheman och andra inplanerade saker.

Nå, det blir en sista träff innan sommaren, så då får vi använda oss av våra slantar vi skrapat ihop, ojoj, tror det blev en dryg hundralapp/skalle. Men…hade vi räknat med nåt annat…njae.

Fast det är ju lite dystert då man blir glad över att sitta med åtminstone 2 rutor på 30:-, för då vet man nästan säkert, att det åtminstone blir 30 kronor. Wohooo!!! Eller… Och det är ju för att chansen att vinna några tusen eller nån miljon, är så minimal att det nästan inte existerar. Så varför skulle man ens hoppas.

Annat var det på den tiden då man var på tivolin med sina barn, och man köpte nån lott, strök med handen över bunten med lotter och drog den man fick en magkänsla för, och se…visst hittade man av första vinsten, några gånger. Synd att det handlade om stora mjukisdjur eller bauta Toblerones, inga pengar där inte.

En gång var vi på Ugglans parkering där dom hade ett tivoli inför skolavslutningen. Åke blev sugen på att vinna en artonväxlad cykel, och det kunde man göra om man kastade ringar på pinnar. Han köpte ett gäng ringar, jag gick till lottståndet mitt över, även där, kunde man vinna denna cykel.

Jag köpte en remsa, öppnade och guess what, jag vann. Jag vände mig om och ropade: ”Åke, du kan sluta kasta ringar, jag vann cykeln här!!!” Kände man sig nöjd då, eller vad 😀 Cykeln sålde vi sedan vidare till storebror, som skulle ge den till deras son, Theresé fick en annan cykel, win win situation.

Fredagen den 13 idag, och solen skiner, man är ledig, det är helg, så inget kan väl gå galet tänker jag. Önskar er alla en lyckosam dag, hm…skulle kanske köpa en lott, ska känna efter vad magen säger.

Tips om tips…

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 december 2017 kl 09:15, Bli först att kommentera

Skulle ringa och boka en tid på Capio hälsocentral igår, och höll på leta efter numret, men först skulle jag leta reda på namnet i mitt huvud, vad dom heter. Och det som poppade upp först var Carema, njae, blev osäker där, rynkade ögonbrynen och hittade namnet Opus och Ceratina, i min skalle???

Snacka om bortkollrad, Opus är ju ändå besiktingen och Ceratina ett namn jag aldrig hört förut men jag googlade på det och hittade en insekt jaja, undrar vad dom hade med Capio att göra? Capio kom jag på, eftersom jag googlade på Carema, det var ändå deras tidigare namn. Nå, det löste sig till slut, bortkollrad eller inte 😀

Det fanns andra saker som löste sig igår. Jag och Winstone var ute efter lunch, jag stod med ryggen mot gång och cykelbanan, då det kom en cyklist. Då han passerade hörde jag ett ljud, vänder mig om och ser att han tappat ett glasögon fodral. Jag ropar efter honom, men han hör inget, och då blir det ett dilemma, vad göra?

Jag tycker det känns halvknepigt att lägga tillbaka dom på backen, vem vet hur länge dom får ligga där? Tänk om det börjar snöa, sandbilen kör över dom, nån sparkar ner dom på vägen…etc. Vi fortsätter att gå vägen fram, sedan går jag samma väg tillbaka, och tänker att om han upptäckt att dom är borta, så kommer han väl att cykla tillbaka och då ser han vad jag håller i.

Väl hemma igen så tar jag ett kort på fodralet och lägger ut det i Umeås tipsgrupp, med förhoppningen att nån känner nån som hörde att nån hade tappat bort dom, typ.

Där blir det lite diskussioner om hur man bör göra om man hittar nåt sånt där. Lämna in till Polisen, oja, men det är kanske inte alla som har tid att göra det, så där, med en gång. Då tipsade admin för den gruppen, om att man kan anmäla att man hittat nåt, på Polisens hemsida, så om nån ringer dit, så vet dom att det finns upphittat.

Så här står det på Polisens hemsida och jag citerar:

”Telefontid för hittegodsärenden
Måndag, onsdag och fredag klockan 09.00-11.00.
Telefonnummer 010-568 31 02.
Lämna in/hämta hittegods i receptionen
I receptionen kan du lämna in upphittat gods samt hämta gods. Har du inte möjlighet att lämna in gods går det även bra att skicka det till oss. Uppge dina kontaktuppgifter om du begär anspråk på godset eller hittelön.
Nycklar
Vid förlust av nycklar måste du besöka vår reception, där du får möjlighet att leta efter din nyckel. (Gäller inte om du har nyckelbricka från säkerhetsföretag.)
Mobiltelefoner
Gör en polisanmälan med IMEI-nummer. Lämnas din telefon in kan vi då hitta din anmälan och kontakta dig.
Plånbok
Gör en förlustanmälan. Har du tappat din plånbok med id-handling kommer vi att kontakta dig ifall den blir inlämnad. (Gäller alla typer av id-handlingar). Slut citat

Nån annan föreslog att man skulle lämna en lapp…fast hm…vart skulle jag lämna den lappen? Hur vet den som tappat en grej, vart, dom tappat den? Skulle dom börja kika efter lappar, för att se om nån hittat det dom tappat och lämnat ett tips på backen? Mjae…

Jaja, som sagt, jag la ut bilden i gruppen, sedan ringde Annika ”gammboss” och ville bjuda oss på champagne (jo, det är säkert 😀 ), men det var bara jag som gick över. Då jag nästan var framme, så ringer Åke, det stod en karl på trappan, som han känner lite grann och som var där för att hämta sina glasögon, och jag hade glömt att tala om det för Åke, att jag hade hittat ett par 😀

Mannens fru, är med i samma tipsgrupp och då hon såg bilden frågade hon sin man om inte det där var hans. Han gick och kände efter i fickan, och mycket riktigt, dom var borta. Han var jätte tacksam…dom var nyinköpta, med progressiva glas…dyra, jag vet. Och som hon skrev under inlägget, så hade det kunnat dröja innan han insett att dom var borta, han har två par. Och under den tiden, vet man inte vart dom där hade kunnat hamna.

Vilken bra grupp det där är, fantastiskt hjälpsamma människor, det är inte bara borttappade och upphittade saker som kommer tillrätta, utan man kan få tips om allt, man bara frågar och undrar över. Umeå Tipsgrupp, heter den.

Vi, jag och Annika, skippade, by the way, champagnen, vi tog oss varsin vinter cider istället som vi sköljde ner med en liten after work likör 😀

Hon har jättefint i sin lägenhet otroligt vad snabbt hon fick till den också.

Önskar er alla en fin fredag!

Att exponera dalen….ehh…

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 juli 2017 kl 08:22, Bli först att kommentera

Jag brukar ofta gå med Winstone vid Tvärån, det är jättefint och på sina ställen kan man nästan tro att man kommit till en sagovärld, med lummiga stigar. Mitt på hållet, alldeles nedanför oss, där bilarna kan köra upp till Vännäsvägen, så kan man gå under bilvägen, men…man kan bara gå, inte cykla:

Det är för lågt till brotaket och det finns alltså en potentiell risk att man slår i huvudet om man cyklar därunder. Undrar vem som kom på det? Någon som provcyklat och fick ont i huvudet, eller, förhoppningsvis, en tumregel bara, är det 2 meters höjd, så sätter man dit stolpar för att tvinga cyklister att hoppa av sina cyklar 😀

För några dagar sedan blev det prat om byxor och dess mode, samt hur vissa bär upp dom…eller snarare, hur dom inte bär upp dom, eftersom dom verkar ha en tendens att hasa ner. Så kan man ju tycka vad man vill om det, man brukar väl försöka ha sånt man tycker är bekvämt (i alla fall då man blivit äldre :D), och om nerhasade byxor är bekvämt, kan man tvista om.

Nå, det var inte dit jag ville komma, utan då det pratades om just den där sortens…byxor, så kom jag osökt ihåg då modellen, Gällivarehäng, kom på modet. Kommer ni ihåg dom? Påminde lite om ridbyxor, fast det skulle vara ett häng under bakfickorna…ehh..var det så snyggt, egentligen? Ja, dom satt då uppe, men…

Googlar man på detta ord så hittar man bara bilder på annat häng, och på Wikpedia kan man läsa följande och jag citerar:

”Begreppet gällivarehäng har sitt upphov i att gruvarbetare som handlastade järnmalm I Malmbergsgruvan bar löst skurna byxor som var lättare att arbeta i, eftersom de inte stramade åt baktill då man böjde sig ned (vilket var den normala arbetsställningen som handlastare). Handlastaren var tvungen att böja sig ner för att fylla och lyfta fyllfatet (som en stor sopskyffel med två handtag på sidorna) med järnmalm när han lastade. Gruvarbetarna beställde byxor med rymlig bak hos handlanden i Gällivare, dessa beställde specialsydda byxor söderifrån och skärningen blev känd som ”Gällivarehäng”. Byxorna bars oftast med breda hängslen.

Ett vanligt missförstånd är att gällivarehäng innebär att man exponerar dalen mellan skinkorna, vilket alltså är fel (då handlar det i stället om så kallad raggarskåra). Gruvarbetarna bar sina byxor upp till midjan. Det engelska uttrycket sagging, vilket innebär att byxorna är nedhasade så att underkläderna syns, är heller inte detsamma som gällivarehäng.” Slutcitat

Fast det Gällivarehäng jag snackar om, var jeans som fanns att köpa tidigt 80 tal, skulle jag gissa på, och det var inte en stor säck som hängde i baken, utan bara ett litet häng.

Jaja, det finns och fanns då allt möjlig, till exempel dom brutalt utställda byxorna, så vida att ett djur hade kunnat klättra upp i byxbenen, men fastnat vid knäskålarna. Det såg nästan ut som klänningen som Morticia hade i familjen Addams:

Bild hittade jag HÄR

Och nu, färdigsurrat om brallor, nu ska jag ut i solen, önskar er alla en fin lördag!
Nej…jag har inte kört nån botox variant, jag har en väldigt snäll mobil *fniss*

Cyklar och cruising!

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 juli 2017 kl 10:32, Bli först att kommentera

Satt ute hela dagen igår…man kunde inte göra så mycket annat, huset håller några grader varmare så det är inte kul alls, att behöva vara härinne då det är varmt ute.
Det gick förbi en mamma med sina barn (jag spekulerar vilt här, hon kan ju vara moster, faster, storasyrra åt dom, eller till och med en kidnappare, fast…) en av dom hade en sån där cykel, som man sitter på fast som inte har några trampor. Syftet med dom är att barnen ska lära sig att hålla balansen, medan jag tänker att det måste vara slöseri på pengar.

Och den här finns på BILTEMA och heter balanscykel

Hur lång tid tog det att lära sig att cykla på en vanlig cykel med trampor? Den dagen dom här barnen, utan trampor, ska sätta sig på en vanlig cykel, så kommer det inte att gå fortare att lära sig att trampa, bara för att dom sparkade sig fram på ett annat fordon…jag tvivlar. Men men…dom kan ju vara till hjälp för vissa barn, vad vet jag.

Nå, vi pratade lite lätt om det där och Åke tyckte att en Bambino, skulle dom ha haft, ni vet, dom där med tramporna i framdäcket.

HÄR hittade den bilden
Men var det frihjul på dom då, frågade jag. Näpp…det var det inte. Ok, ja, sa jag, då du säger det, det var därför alla som hade en sån och kom utför backen, hade sina fötter rätt ut, och det var för att inte bli slagen på hälarna av tramporna, precis som på trehjulingarna. Och då jag sa det kom jag till och med ihåg smärtan av tramporna, lustigt, jag vet inte ens om jag hade en trehjuling, men trampor som slog en på hälen, kommer jag ihåg 😀

Och det minnet är lika färskt som minnet då man hade bråttom, för bråttom, och överkroppen fick upp en större hastighet än benen, med det resultatet att man föll på knäna…och uppskrapade knän med lite grus och jord i, var ett faktum. Men det brydde man sig inte om, upp på benen, borsta av lite lätt och sen järnet igen 😀

Vi körde en cruising sväng i lördags…sen fixade vi skjuts ner på stan och vandrade runt lite, samt tog några bilder, vad annars 😀 Här kommer några stycken…håll i er!

Önskar er alla en trevlig måndag!

En dag i Järlåsa med omnejd…

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 maj 2017 kl 08:05, Bli först att kommentera

Vi, jag, Theresé och Sally, åkte iväg till Heby igår, där det var loppis, både på torget i stan:

Och en bit utanför, fanns det 2 andra loppisar, där jag hittade…till min förvåning, ett par Lee jeans, Åkes storlek, alldeles nya och absolut äkta, utan stretch och till Åkes förtjusning, med dragkedja och inte en radda med knappar. Dessutom, mina vänner, så var det inte samma pris som jag betalade för Lee jeansen jag köpte i torsdags, nejnej, dom här gick lös på hela 99:-…tänk om jag hade vetat det i torsdags.

Sally fick sig en ny cykel, den gillade hon:

Vi gick också in på en hantverksmässa, mycket stickat och virkat, fina saker till struntsummor, jag köpte en burk med rabarber marmelad, den är god, och ett par babysockor, jojo. Theresé köpte hallongrottor som vi sedan tog med till garaget, där Åke och Anders tillbringat tiden, med ett och annat pyssel.

På kvällen blev det grillat till middag, och vi testade även nyheten, grillbilar, mja, dom var då betydligt godare än marshmallows, tycker jag:

Och deras katt Diesel, som fyllde 11 år i förrgår, men som inte behagade komma hem förrän sent på kvällen, fick fira sin 11 årsdag igår, istället: