Etikett: discgolf

Världen var för ett kort ögonblick, varken rund eller platt, utan konkav

Av , , Bli först att kommentera 14

Skrollar på FB, hjärnan registrerar lite ditt som datt och hit och dit. Jag hinner se en del av gruppnamnet: VI SOM ÄLSKAR NORRLANDS, och sedan sätter jag ihop slutet på inläggs skrivarens mening : flugor och småknott.


Då tvärnitar jag i skrollandet, rullar tillbaka för att se vad tusan detta handlade om. Fast det var ingen grupp för dom som älskar flugor och knott, hahaa… Trodde världen plötsligt inte var rund längre, inte platt heller, utan rent ut sagt, konkav.


Vem gillar liksom dessa små bitande huliganer? Tur att vi inte har så många av dom, i alla fall. Men med detta regnande så dränks dom väl i vattenpölarna.

Åke håller på att bygga ett förråd, inte tvärgjort på en dag. Själv stod jag på skalle i allt gräs som vuxit upp vid sidan om vårat steniga projekt. Slet upp allt för hand, och det tog sin lilla tid. Känns definitivt på baksida lår idag.

Sen fortsatte jag och Nicco med olika projekt. Barbrodet fick ligga på paus igår. Först åkte vi och körde lite discgolf som grannarna här nedanför har fixat vid Lainejaurs byastuga. Tror dom har 11 korgar, sen tror jag som är en något orutinerad nybörjare på sånt, att alla korgar är placerad bakom 3-6 träd, på pin kiv.


Nicco kunde det där bättre än jag i alla fall.

Promenader i omgivningen med Winstone.


Humlorna är ju små gulliga saker

Filmade även en rovfågel, som dök på ett byte, men den syntes dåligt via min mobil. Winstone stannade dock och vädrade då vi gick ner mot nedslagsplatsen.

Efter middagen kom spaden fram och vi turades om att gräva upp gräset där stenpartiet ska få fortsätta växa. Hittade en intressant slang…


Vi trodde först att vi huggit av vårt befintliga vattenslang till stugan. Men det visade sig vara en blindgångare, tillhörande vår gamla stuga som inte finns kvar längre. Det var ju lite tur, det med.

Idag får vi se vad som blir. Det tadaa…regnar, men man brukar samtidigt säga att vi inte är gjorda av socker så…

Önskar er alla en fin lördag!

Livet på landet

Av , , 4 kommentarer 10

Tog en promenad efter bilvägen igår, alldeles för mig själv.


Här skymtar vår stuga genom lövverket


Och här är vyn vi har fast från annat håll


Så här ser det ut på väg tillbaka


Genom kurvan och där uppe ligger lon


Det som skiljer sig markant från några år tillbaka är att man inte längre ser storstugan. Det var annars vad som var riktmärket från det hållet. Men nu skymmer träden.


Vår buss, Winstone och kortsidan på stugan


Winstone vill inte gå längre bitar, skulle vilja säga att det är svårt att säga om det beror på matfixeringen. Att han vill ha koll på dom som stannar kvar och vad dom kan tänkas göra. Eller om han börjar på kännas gammal i kroppen, plus skadan på det, och har lite för ont.
Fast ändå tragglar han på, gör sina skutt och springer och busar, till och från.

Niccos Sambo däremot, håller igång för oss allihop. Han är lite överallt, men ser väl lugn och beskedlig ut på bild.


Jag skulle filma hans bravader men då han fick syn på mig så började han springa efter och ville klättra upp för mina ben. Men den gubben gick inte. Jag är rädd om mina jeans.


Det bakades rabarberpaj och gjordes kaksmulsrullade chokladbollar. Tråkvädret är ännu tradigare då man helst inte, vill vara ute i blötan. Men Nicco och Lotta har i alla fall trotsat vädret och bastat i dagarna 3, och badat i sjön. Jag ryser av bara tanken.

Det skvalar och regnar idag med. Lutar åt projekt ”sätta upp gardinräls vid dörren då”. Och en sväng in till Malå till återvinningen. Ska kolla om byrån inne på Galejan finns kvar. I så fall får den nog följa med hit. Nicco var sugen på en discgolf sväng på Mårken.

Där får vi se om regnet bedarrar under dagen. Annars ser det ut att kunna bli lite bättre imorgon.

Ha en fin torsdag, allesammans!

Önskade mig en monstertruck 🤡

Av , , 2 kommentarer 13

Gissa vart jag var igår, jo på Nybro konditori… igen. Nu på ett uppdrag och det var väl angenämt.


Innan vi åkte därifrån så satte jag på mig glasögonen, fasen vad dåligt jag såg. Av med dom och putsade, tillbaka på näsan, ingen skillnad. Här hann jag bli tvär rädd att min syn var på väg att haverera, men så tar jag av mig dom igen, kollar en extra gång och jahaja… svårt att putsa till glasen då glaset är väck 🥴


Sedan förvirrade vi oss bort på villovägar i jakten på Ekmans trädgård. Hamnande efter den hittills guppigaste, gropigaste vägen jag någonsin färdats efter. Önskade tvärt att jag suttit bakom ratten på en monstertruck, med risk att vi guppat åt skogen.

Vi hade nog hittat bakvägen dit och vi var ändå inte ensamma om det. Vi fick möte av en bil som måste ha gjort samma misstag som vi. Nå, fram kom vi och vi tog en betydligt lättare väg, därifrån. Vilka fina blommor dom hade därute, men jag besinnade mig och höll hårt i plånkan.

Hem och hacka grönsaker, för jag hade bjudit hit Nicco och syrran på middag, lagom till Theresé och Sally kom hit. Härligt väder var det också, såpass att vi kunde sitta ute och käka. Sally gillade Niccos skor, och apropå det samtalsämnet, så hämtade Theresé ett par som hon gillade skarpt. Nämligen dessa skinnpjucks.


Kan ni gissa vad som var så speciellt med dom… Mjo, hon har gjort dom själv. Hon har köpt sulan (har väl inte lärt sig att gjuta såna…än) men gjort ormskinnstrycket på kohuden, skurit ut och handsytt. Otroligt!

Sen blev det plötsligt presentöppning Ojoj, hon hade gjort ett inne till Åke, haha.


Och en keps, med Linus på, hehee…


Sedan fick vi 2 gemensamma presenter en discgolf korg.

Jag som sa ifjol att vi skulle ha varsin korg uppe i stugan, alltså en korg per stuga, så kan vi köra tävling. Och nu har då vi en, ska finnas en till däruppe, så då saknas det 2 till.

Kolla in väskan…


Ja sa Theresé, hon såg den där på bilträffen dom var på förra helgen och den stack liksom ut, på ett konstigt sätt. Hon kände sig tvungen att köpa den. Hon hade fyllt den med bra att ha saker, som ska med upp till stugan. Lite kryddor och och sånt. Perfekt, och känner man sig dyster och nedstämd nån dag kan man bara öppna locket på väskan så blir man blinded by the light 💡


Jag fick en nyckelring av Sally, mycket bra att ha på nyckelknippan, utifall att man glömt att krydda maten.


Och smycken av Therese. Örhängena har hon gjort, och halsbandet, ja kan ni gissa vad detta är för molekyl.


Molekylen för koffein, passar ju mig som en smäck. Sally har molekylen för choklad, som örhänge.


Idag är ett oskrivet blad, får se vad det blir. Men ni kan i alla fall passa på att njuta, av dom kommande 24 timmarna…right!?

Maria Lundmark Hällsten