Etikett: dragracing

Till min stora fasa, hade…

Av , , 3 kommentarer 12

Det blev tvärspännande igår, jag skulle iväg och hälsa på Helena, startade Jeepen, för att få upp lite värme på rutan, i samma veva ringer det, jag ska skicka ett sms och kommer på att jag glömt glasögonen inne, så jag slår igen dörren på bilen och springer in. Kommer ut igen efter en halvminut och till min fasa, har Jeepen bestämt sig för att låsa dörrarna.

Man får lite lätt panik, då något sånt där oförhappandes inträffar, och givetvis hinner det passerar ett x antal hur, vad och varför i mitt huvud, medan jag rycker i dörren, går till nästa och rycker och trycker, tar den tredje, samma sak…låst, men så, den sista dörren, på passagerare sidan, den är öppen, PUH!!!

Ni vet, det är ju aldrig bara ett, på ett järnspett. Jag har nämligen bägge nycklarna till bilen på samma knippa, eftersom den ena nyckeln funkar bland, och den andra, på andra dagar (fråga mig inte varför). Men hädanefter, kommer en nyckel ligga i ena fickan, och en andra i nästa ficka…sådeså!

Vi åt kalv entrecote till middag igår, och jag tänkte nämna bearnaisesåsen, och att jag egentligen, föredrar den gamla vanliga, Blåband såsen som man vispar ihop, framför den kalla som finns i en mängd olika skepnader. Men jag säger inget…

Fast då tar Åke upp det, en minut in i middagsätandet, och vi hamnar i ett ”bearnaise memory lane”.

När kom den där kalla såsen egentligen? Ja jag vet då när vi åt den första gången, det var innan jag tog dragracing licensen, så gissningsvis 11-12 år sedan, och vi hade hakat på Brälla till hösttävlingen i Piteå. På kvällen dukades det upp en massa bord mitt i depån, det skulle bli surströmming, fast inte för oss, jag hade med mig en köttbit och dagen till ära, hade jag då införskaffat en sån där kall sås. Nu skulle den testas.

Jag kommer ihåg att vi rynkade lite på näsan, men jaja, den gick an, och under bussresor och utflykter passar den ju alldeles ypperligt, då man oftast, såna gånger, vill slippa så mycket disk som möjligt. Sen har vi väl fastnat i det där beaträsket med kall sås, knepigt..då man ändå föredrar någonting annat.

På restaurangen inne på Lycksele djurpark blev vi serverade en sur bea, och på Åkes farbror Bertils storkalas, bjöd han på en egenhändigt ihop vispad bea, jättegod, men så undrar jag, varför sparar hjärnan på sånt där, va, vem bryr sig om vart och när man åt en beasås??? 😀

Julafton, och rutan är blöt, Åke säger att det snöar, ja, fast det liknar ändå mest regn. Vi har det i alla fall bra, tak över huvudet, ström i ledningarna, kaffe i kopparna, risgrynsgröt i kylskåpet, samt andra godbitar som kommer att komma fram under dagen. Och med det, så önskar jag er alla en mycket God Jul i alla bemärkelser. Winstone hälsar, han med, han gillar ju renar…men med viss modifikation 😀

IMG_2793 13835808_10153620687765863_192993931_o.pngJohan Fredriksson knäppte bilden då The Warrior drar iväg efter renen.

Borrhålsprincipen

Av , , Bli först att kommentera 10

Vi kom in på ämnet fritidsintressen, igår kväll, jag och Nicco. Upprinnelsen till samtalsämnet , var vår osthyvel, kan ni tänka.

Den har ett trähandtag, och nu vill den inte sitta kvar där längre, detta problem uppstod redan för 1 år sedan, gängorna inne i träet har blivit upp eller ner nötta och nu är det säkert bara ett runt hål, därinne. Jag påpekade hur länge det varit så, och Nicco tyckte att det inte skulle vara någon sak att fixa. Det är ju bara att borra ett nytt hål, eller ordna ny träbit, med nytt hål, ja, svarade jag, jag vet. Jamen varför gör du inte det då, sa hon.

Jo, det kan jag tala om. Jag vet inte hur man borrar ett hål! Ja, jag fattar borrhålsprincipen, hur det blir till, men sist jag borrade ett hål, var då jag gick i 3:an och gjorde en sån där trä tärning som alla fick göra som första test, och då skulle hålen borras, fast med en pelarborr, inget man höll i själv.

Dessutom, sa jag , med lätt förhöjd röst, så vill jag INTE lära mig nåt sånt nytt. Och det, av en enda enkel orsak, med en händelse färsk i minnet, trots att det var 31 år sedan. Åke visade mig hur tvättmaskinen fungerade, nere i källaren, och sen dess har jag skött tvätten, han påstår själv att han inte vet hur, man gör…tillåt mig småle.


Visst, maskinen ser annorlunda ut idag, än den gjorde då, men jag tänker att det hellre är, att han INTE vill. Precis som jag INTE vill lära mig att köra lill traktorn med plog, för då lär jag åka på snöröjning, gräsklipparen, ok, den kan jag med, och ibland klipper jag gräset, mest för att vara snäll mot min hårt arbetande man, (nu blir det pluspoäng 🙂 ). Och borren, nä, sa jag till Nicco, jag är inte intresserad.

Nu tyckte hon att det var tråkigt, varför vill man inte lära sig nya saker? Jamen jag lär mig ju varje dag, sa jag. Inte nödvändigtvis att spela ukulele, använda borrmaskin, eller göra batiktryck, men jag får nya erfarenheter, jag kan växa med sånt jag redan kan och vet.

Fast, jag har ju lärt mig något helt nytt, från att inte vilja köra bil i vintertid, till att köra dragracing och sladda i snö, det är kul 😀

012 0302

Och vem vet, rätt var det är, så faller jag för något annat som låter kul. Åke bävade då jag nämnde att rally ser ju roande ut, hahaa…

0441Jag har haft fullt upp på morgonen, med skjutsande hit och dit, men nu har jag landat i soffan och tänker ha det lugnt i några timmar, sedan ska jag träffa Sussie på Strömpilen, det blir trevligt. Ha en fin torsdag, alla vänner!

Dimman låg tät över Åmselebasen

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag skrev ju om kattungarna i förrgår, och Nicco sa att dom sett 2 stycken, och att det möjligtvis kunde vara 3. Hon fick meddelande igår, från Djurskyddet, dom har hittat och tagit rätt på 2 stycken, härligt!!! Då gjorde hon en välförtjänt insats, och kattungarna hade knappast överlevt där, själva.

Så hoppar vi raskt över till Åmselebasen, och våran lilla roadtrip dit. Vi kom vid nio tiden på fredagskvällen, lossade bilen och satt sedan och kikade på norrskenet, stjärnorna och hann njuta lite av det innan det började kännas kyligt bakom ryggen, då var det dags att hoppa i säng.

Man tänker att det ska vara så tvärgjort att lasta en bil eller lossa, och sedan är det ”bara”…men så är det knappast. Vid varje tävling måste vi byta däck, dom vi kör med på tävling är för låg och då skulle Camaron inte komma in i bussen.

009 044

Och innan man åker hemifrån, ska man veta att allt är med, sånt man verkligen behöver och sånt som kan komma att behövas, svårt det där, att veta. Sedan håller man en tumme att bilen går igenom besiktningen, och det gjorde den, men med ett påpekande, chaufförsstolen satt inte riktigt bra.

11229408_10206450795567706_7137964357998256940_nFotograf: Mats Alfredsson

En mutter hade lossnat men Åke fixade och vi var klara för tävling. Här kommer nu en förklaring på hur det funkade just där, inte som på ”vanliga” tävlingar.

I min klass, 10,5, så får man ha slicks, men inte bredare än just den bredden, 10,5. Man kör 201 meter och det är först över mål, som vinner. Enkelt, kan tyckas, och ännu enklare matematik, så fattar man att den snabbaste bilen, vinner, om man tittar rent logiskt, sedan kan mycket hända på vägen (banan).

Vi var 27 stycken i min klass, och av dom 27, var det bara 5 stycken som körde på ungefär samma tider som jag. Övriga deltagare, körde allt från 1 sekund till 3 sekunder fortare. Vi körde några rundor, bara för att testa på, och jag hade tider, på 8.95 (där slirade jag bort mig i början), 8,62, och 8,53. Vid fjärde test n tune repan, såg dom nåt oljeläckage och jag fick rulla bort till depån. Felsök och torkning, sen var jag klar för fortsatt tävling.

Och här lottades det fram, vem man skulle möta, och därför kan man säga att allt handlar om tur, fast…om man får möta en som kör 3 sekunder fortare, så ska det mycket till för att slå honom 😀 Och här blir det lite knäppt, man går och önskar att det man möter, ska tabba sig, rödlykta eller slira bort sig totalt, men det är inte kul att vinna på det, man vill ju vinna för att man är så lika som möjligt, men aningens bättre.  

Nå, jag klarade första elimineringen med en tid på 8,81 och då var vi 13 kvar. Dom andra 4, med mina tider, var borta. Sedan fick jag möta en Corvette som framfördes av Daniel Oscarsson , jag körde 8,64 och han 7.04. Och där åkte 6 stycken ut, och en av dom var jag, så vad kom jag på för plats? Delad åttonde plats, med 6 stycken andra, eller slutade vi på en trettonde plats, jag vet inte 😀

055

Vann gjorde Jörgen Holmgren med sin Anglia, med en tid på 5,71.

013 020 021

Det var i alla fall en rolig tävling, kul att dom kan anordna sånt här och inte så långt hemifrån. Vi kommer att komma tillbaka dit, helt säkert. Här får ni lite bilder och jag avslutar med en film som MOS satte ihop, och som ligger ute på youtube. 5 minuter och 53 sekunder in i filmen, skymtar man mig 😀 Ha det gott, allihop!

007 011 015 019 025 026 027 039 040 042 046 054Och här 3 bilder som Nicco tog, på Jens Eklund, vinnare i Outlaw klassen med en tid på 5.08, dimman låg tät över basen:

051 052 053Och på väg hem…say what, var han där och burnade också:

063 070

Så ser det ut

Av , , Bli först att kommentera 11

Vi träffade Roger Persson i Fällfors, han var där som ”huvudmekaniker” eller kanske ”tittasåinget blirfel” ansvarig, med Jeppe 😀 Och vi stod och pratade en stund. Han sa som många andra, varför ska dom krångla till det så mycket, varför inte bara, först över mållinjen, som det var förr.

Jo, visst hade det varit enklare, men då hade alla haft gatbilar, om det ens skulle vara lönt att tävla. Eller bilar som var något sånär lik varandra, prestandamässigt. Mycket sitter i pengar, vad du har råd att kosta på. Dom större klasserna har datorer, och andra saker i bilarna, så dom kan hålla koll på väder, fuktighet, temperaturer, ja allt ni kan tänka er, och då börjar det på dra iväg i kostnader.

Kontra våran lilla Camaro, som vi inte gjort så mycket åt, bytt ut och satt dit en mindre turbin. Men å andra sidan, så har vi inte behövt se över något efter kör rundorna, vi lyfte inte av huven en enda gång i Fällfors, det var bara att tuta och köra.

Sen skulle dom kunna ändra reglerna lite, man kunde ju fortfarande få kvala in, för att se vad bilen kan komma upp i för hastigheter, sedan kör man med handikapp, och då spelar det ju ingen roll, vilken bil du får möta, alla har lika goda chanser, och då kunde det vara först över mållinjen, som vann.

Och dom stora klasserna, som vill glänsa och som har pengar och sponsorer, dom kunde fortsätta tävla eller visa upp sig, som dom gjort hittills. Men å andra sidan, det är nog många som kör, som vill ha det precis som det är och har varit, svårt att blidka alla 😀

Nicco har i alla fall tagit en del bilder och filmat, både utifrån och inne i bilen, då jag kör, och så här ser det ut:

Hon är duktig hon, att ta bilder och få ihop det 😀

Jan A (”Kul-Janne”) och Ingegerd bjöd på fika igår efter lunchen, vi satt ute, Kerstin och Jan B, var också där. Roligt att få sol, så där oförberett. Det har varit alldeles för lite av den varan i sommar. Vi hade ju dessutom oturen att aldrig få känna på den där Spanien hettan som det var här i Umeå, vi hade bara regn. Men igår så, och idag ser det bara bra ut, också, härligt! Javisst ja, Fällfors bjöd ju på fin väder med, inte att förglömma 😀

Idag är det back to routines, Åke är redan på jobbet och jag börjar klockan två. Semestern är slut, men, inget jag deppar över, vi har haft våra 4 veckor, och det är väl varken mer eller mindre än vad flertalet har, så dom som går på nu, har ju fått jobba istället, och nu är det vår tur att dra strået till stacken. Önskar er alla en toppen dag, vad ni än må göra!

035 037

 

 

Rutiner, att vara konsekvent

Jag skrev på FB igår, att jag i ett tidigt stadium fick lära mig av Anders ”Brälla” Brändström, vikten av att vara konsekvent, att göra saker på exakt samma sätt som man alltid gjort, om man ska köra dragracing, och lyckas.

Det gällde ända ner till minsta detalj, och man förstår ju varför, rutin, man måste få in rutin på det man gör, så kommer man också att, förhoppningsvis, få in samma vana då man kör, och kan då få dom rätta tiderna.

Jag sa då, på skoj, att jag nu vet varför jag åkte ut i första elimineringsrundan, Roger Andersson, bildomare, hade nya Crooccs för i år, han har så vitt jag kan komma ihåg, alltid haft blåa, men nu var dom plötsligt grön:

044

Nåja, jag valde den vänstra banan, eftersom jag kört dom bästa tiderna där, men det ville sig inte igår. Det lustiga i kråksången, var att alla som valde vänster, åkte ut, ja, inte alla i alla klasser, men många. Sen sa speakern, på radion och jag citerar: Vad är det med vänstra banan???

Det var i alla fall en trevlig tävling, Gustav och Nicco fick provsitta Lillbil´n, en Anglia som kommer upp i 239 kilomter/timme, en kilometer till och han hade fått åka hem, då ändras nämligen villkoren och han behöver en fallskärm:

031 035 036 038 040 077 078 079

Och nu åker vi hem imorgon, städar ur bussen, tvättar lite kläder, sover i våra egna sängar två nätter och sedan drar vi vidare till nästa tävling i Fällfors…ska bli så roligt 😀

En överraskning väntade oss då vi kom hem till stugan, Theresé och Sally hade pimpat vårt utedass, så det är svårt att låta bli att gå in där, bilder på detta kommer sedan, det tar så lång tid att ladda upp bilder här. Det blev ju ett fantastiskt bra väder igår och vi har sol idag med, så nu är det bäst man passar på att vistas ute, medan man kan. Önskar er alla en toppendag! 

046 062 063 037 053

Den kan ni klura på

Av , , Bli först att kommentera 11

Vi kom fram till Pitedragway, vid 21.30 tiden, det regnade, sedan spöregnade det, och det är så underbart roligt att lossa en bil och fälla ut en markis i det vädret…not! Såna gånger man önskar att man bara behövde trycka på en knapp så skulle markisen vara utfälld, den tar ju längst tid att få ut. 1½ timme, ungefär, kan gå fortare då det är ljusare och bättre väder.

Nå, nu är vi då här, inget regn på några timmar, ser ut att vara idealiskt dragracing väder, sån där luft som dom flesta bilarna gillar. Vi ser en sol ovanför molntäcket, det är inte jämngrått och det känns positivt.

Åke håller på att ska byta däck sen åker vi ner och besiktar bilen.

Apropå väder (som förmodligen är det med omdiskuterade ämnet nu under den så kallade sommaren), så fick jag ett mejl från Cellbes igår som utlovar att ett Nytt bad och strandmode har anlänt.

Hm, jag undrar just vad det kan vara för strandmode, heltäckande baddräkter, från fot till huvud…duktigt fodrade, i alla fall om vi snackar om att bada, i Norrland, brrr…

Avrundar dagens inlägg med ett litet ordspråk eller vad man kan kalla det, från Malå trakterna, klura på den, ett tag 😀 ”Varför jer kinnbeina diin bjöijt, varför darr slipa då du flänn? Ha det gott, allihop!

 

Med eller utan själ

Av , , 2 kommentarer 12

Det blev lite stressigt igår med allt som skulle hinna göras. Jag åkte upp och hälsade på en vän som ligger på lasarettet, och dessförinnan hann jag sätta ihop tårtbygget, så den skulle hinna dra till sig:

Foto2482

Detta är dock en ”efter” bild 😀

Handlade lite, så hem och fixa en sen lunch, innan jag och Nicco åkte vidare på operation ”köpa present till Åke”. Nicco köpte ett par shorts han kan använda då det ska mekas eller fixas med annat. Och av mig fick han en bit kallrökt renkött samt en bit torkat renkött och ett kit med överlevnads grejer, kan ju vara bra att ha i lastbilen, man vet ju aldrig då man plötsligt kan behöva en säkerhetsnål, fiskegrejer, sax eller pincett, eller kniven att karva köttet med, jodå 😀

Mamma, Bosse, Emma, Brälla och Lena, dök in på kvällskvisten, och hjälpte till med kaffedrickande och tårtätning, av Brällas fick han badhandduk med döskallar, och av mamma skulle han få verktyg från pappas lager i Norum.

Jag skrev något igår om att lägga ner själen i saker, det har varit lite sånt tänk, sista dagarna. Vi träffade på Emelie och hennes kille på Maxi, och det pratades om dragracing (hon kör ju, hon också), och att sälja eller köpa en bil, som någon annan haft, det är som inte samma sak, som att bygga något själv, men vem vill köpa en bil, som du har din själ i, och vill du sälja den?

På vägen ner till Uppsala stannade vi i Hudik och skulle käka lunch, jag ser ju inte så bra att läsa menyer dom satt uppe i taket, då jag inte har glasögon, men jag såg något om Kockens hamburgare, och tänkte att det kocken gjort själv, lägger han ner sin själ i, han vill vara stolt över det han serverar, så den måste ju vara perfekt, och han/hon, borde känna sig stolt över att någon vill ha dennes hamburgare.

Jag blev förskräckt redan då Åke skulle betala, och jag noterade att hamburgaren inte skulle vara en vanlig 90 eller 100 grams burgare, nejdå, 250 gram, fatta att jag började kallsvettas 😀

Nå, in kom då hamburgaren, som såg ut att vara en STOR klick köttfärs, utslängd på en stekplatta, torr var den, och inga kryddor what so ever. Nej, kocken lämnade själen och lusten att arbeta, hemma den dagen. Jag gav Åke en stor bit och vi lämnade bägge två, inte alls impade.

Jag avslutar dagens blogg med ett tips till Åke, som ofta tar sig en tupplur på soffan (fast han hävdar själv, att han aldrig sover, hm…) att man inte ska säga att man vilar eller tar en tupplur, utan man tar horisontala livs pauser, det låter väl fint 😀 Önskar er alla en toppen fredag! Och här en liten fakta ruta, som finns på FB 😀

10151796_795565260562917_8107849683143085035_n

Inte så snygg…men

Av , , Bli först att kommentera 17

Japp, då sitter fönstret på plats igen, uppe i stugan, den är låst och vinterklar, allt såg ut som vanligt däruppe, men att det är höst på gång, märker man i bilderna, vassen börjar förlora sin gröna färg och vattnet ser inte lika lockande ut, längre:

001 002 008 020Winstone passade i alla fall på att spurta runt, från ena sidan till den andra, han njuter av att få ge järnet:

003 005 006 013 016

Vi gjorde en sväng förbi Norsjö också, och tokiga som vi är, så shoppade vi loss och köpte en bil

Vad säger du matte…vadå bil???

023

Ja, men ser du inte bakom dig, Winstone…Va, vadå bakom, ska jag vända mig om?

022

Huuu, det står ju en bil där, en Camaro…JAAA bästa som finns 😀

021027

Jo, seriöst, vi har pratat en del och Nicco får ju börja tävla i samma klass som jag, Pro et, som det så vackert heter idag, men för att göra det så krävs det en bil, och det fanns en däruppe. Nu ljuger bilderna en hel del, för den ser ju rätt så ok ut, här:

Foto0775_001

Men kanske inte framifrån och på nära håll:

Foto0777 Foto0778 Foto0779

Den är tom och innehålls lös, ingen motor, ingen låda, inget innertak, inga säten på plats, dock följer det mesta av inredningen med, samt fronten och sånt där, men det är lite pyssel, kan man lugnt säga. Så Åke har en del jobb att se fram emot, men rätt kul att få bygga ihop, kanske, den dagen man är klar.

Lite roligt var det också att det stod ett namn på dörren, och vi gissade på en tjej som kört kanske just dragracing med den. Jag sökte på FB och hittade en med samma namn, skickade ett meddelande och frågade om hon var rätt person, och se, det var det. Hon hade fått bilen av sin man, -95, men bara kört på gatan med den. Hon tyckte det lät kul att bilen kommer till användning igen.

Idag är det Lycksele på schemat, jag har en tid hos läkaren, och jag får sällskap, Tina hakar på, så då går säkert tiden fort 😀

Önskar er alla en fin dag, regnet till trots!

 Foto0776_001

 

Tillbaka till verkligheten

Av , , Bli först att kommentera 12

Kom fram strax innan nio på kvällen till Sättna raceway i Sundsvall, det tog 1 timme och 50 minuter att slå upp markisen, lossa moppen och dragstern, besikta dragstern och ställa i ordning allt under markisen…bra jobbat tycker jag.

Sen, när tävlingen satte igång skulle det börja jäklas…igen. Hon gjorde en bra första start (andra racet, första missade hon eftersom dragstern inte ville starta), kommer över målinjen då tappar hon förgasaren och inte nog med det, hon kör över den också.

Tillbaka i depån erbjuder grannen oss att låna en förgasare han har i en extra motor, den passar inte, tyvärr, Åke tar en promenad, snackar med någon och en annan överhör samtalet ochg han har en extra att låna ut och den passar.

Perfekt, dragstern har aldrig varit så lätt startad tidigare, 2 race, sedan dog den i depån, dödaren till tändstiftet hade hoppat lös, sedan gick tändspolen sönder…jamen nu tycker jag att vi bytt och lagat det mesta, ska skriva upp allt på en lista.

Nu kunde grannen låna ut sin tändspole och Nicco fick köra igen. Av 27 deltagande var 7 kvar igår, bland dom Nicco, och då fick dom avblåsa SM i dragracing, på grund av regn…så tråkigt, dessutom var hon laddad, och jag kommer så väl ihåg känslan, man vill ut och sopa banan med alla deltagare, men så kan man plötsligt inte göra det…på grund av lite blöta.

Sista racet, drog hon iväg, hade reaktion på 0.012, jag hör speakern säga: JAAA!!! Precis så där ska det se ut i en eliminering, nejdu Wilma (motståndaren), det där fixar du nog inte, och det gjorde hon inte heller 😀

Nå, att tävlingen blev avblåst, är inget att göra något åt, nu har vi pratat litegrann och kanhända att vi nu tänker sälja dragstern så får hon börja köra i min klass, nästa säsong. Någon här som vill köpa en liten bil? Drar en liter metanol/200 meter, oljebyte efter 600 meter…någon???

Hahaa…låter hemskt, jag vet, men dom flesta dragsters fungerar på det sättet. Och nu vet vi ju vad som felat, hela tiden, förgasaren. Roligt dock att ALLA vi pratat med, på tävlingarna, om dom här felen som varit, har sagt, och jag citerar: Jaha…jaja, jomen det där har vi varit med om!

087 088 089 090 091 092 094 097 100

Nu är då semestern över, gick lika snabbt som den alltid brukar göra, jag börjar jobba om en timme och Nicco ska iväg till Liljaskolan, där hon nu ska gå på Fordonsmek, vi har ju lite bilar hon kan skruva i 🙂

Vi har haft en kanon ledighet, bra väder, nästan för bra, och lagom med resor hit och dit. Sally och Niccolina roade sig kungligt i Uppsala, med diverse lekar, kolla bara:

020 023 028 050 051 057 058037 038 048 054 055 058 062 063 064

Önskar er alla en toppen måndag!

 

Kameran tömd

Av , , 2 kommentarer 10

Nu har jag fått tömma kameran på bilder, och börjar med att lägga ut en del från moppedragracingen i Lycksele:

001 003 006 007 011 012 013 016 017 018 020 021 023 024

Här har vi n´ Lennart, han, hans bror och deras kusin, lärde vi känna i Piteå 2008, då kusinen Glenn, körde Et Pro och vi stod bredvid varandra, längst ner på retursträckan.

008 009 014 015 019

Vi skådade en annan ”kändis” där med, Mats Alfredsson, i moppedepån:

010

Och sen måste jag ju visa då jag och Sally åkte upp för att kolla in en av alla kallkällor uppe i stugan:

026 027 028

Idag åker vi söderut, ska hälsa på kusin Anna och hennes man Ingvar i deras stuga…som dom har i närheten av ”Foppaviken”, haha…och apropå Foppa, och dessa tofflor som finns i var och varannans ägor, även jag har ett nyinköpt par, att användas i stugan då jag ska ut i sjön, och hemma, vid brådskande små ärenden, typ ner i källaren eller till brevlådan, längre än så sträcker jag mig nog inte.

Mina:

Foto0459

Hittat på FB:

554517_664717020254179_1803008102_n

Hoppas på en bra dag, för er alla!