Etikett: efterlyste

He vart som he vart…

Av , , Bli först att kommentera 17

Nopp, det blev ingen jappe träff för vår del, igår. Vi gick på Ullas och tog en varm macka istället, det passade mer i tid. Jag googlade på Ullas kondis, för att kolla öppet tiderna och titta vad jag då hittade, en sån där walk around karta, första bilden…vår Caprice står på gården:

Skärmklipp 2016-12-03 13.11.54Ett steg framåt och tjopp…nu har någon kommit hem med Buicken 😀

Skärmklipp 2016-12-03 13.13.26Sen måste jag villigt erkänna att jag inte ångrade mig , med jappe träffen, då jag gick ut med Winstone, efter lunchen och höll formligen, på förfrysa mina händer trots dubbla vantar.

Det var ingen värme ute, överhuvudtaget. Men det är klart, -9 grader och en lätt bris, kan ju göra att det känns som -20.

15326586_10154733824666585_5085166990255516764_nÅke påbörjade det där nya projektet med mattan nere i källaren. Vi hade burit ut den till garaget, för att den inte skulle ligga i vägen i vårt matrum , i väntan på att skäras till. Och gårdagens kalla väder, gjorde att det blev rätt så optimalt, att skära till den utomhus, och se, nu kunde den bäras ner till källaren utan problem 😀

IMG_2565 IMG_2566 IMG_2570 IMG_2573Tog det lugnt…pysslade på, drack lite glögg/kaffe och inväntade åtta slaget då taxin kom och plockade upp oss för vidare färd till Kulturgaraget och spelningen med Cover Kings.

15253650_10154734675651585_8381334572240023586_nInte så många där i början, men efter ett tag seglade det in en hel del folk. Jag la ut en bild på våran oas:

15230744_10154734674196585_7505833262305194997_nOch fick då veta att det faktiskt var ”drick en öl dagen”, så det passade ju bra 😀

15338683_10207896861842873_5183127747181361461_nIdag är det förövrigt armbandsklockans dag (intresseklubben noterar).

Kvällen slutade inte riktigt lika roligt som den började, och i och för sig jag hade trevligt och roligt fram till elva slaget, typ. Åke hittade nämligen på att han skulle hem…så där fram och tillbaka, fråga mig inte varför. Han tog i alla fall taxi hem.

Och sedan skulle han ta en promenad tillbaka, ja, så långt är det väl inte, men…han borde nog ha tagit taxin istället. Mitt på hållet halkade han och föll baklänges med huvudet i asfalten, (nu hade det ju varit skönt med ett snötäcke på några centimetern enda gången man önskat nåt sånt), och det resulterade i blodutgjutelse.

Så han valde, klokt nog, att gå hem istället. Jag ringde och undrade vart han tagit vägen och fick då rapport om vad som hänt. Nå, det gick väl ändå bra…han är mörbultad, och känner sig nog mer bakis idag, än vad han skulle ha varit om han hållit sig på ett och samma ställe.

Jaja, sen är det väl som man brukar säga , om jag nu pratar om min kväll…man ska ju gå hem då det är som roligast, och så fick det bli 😀

Önskar er alla en trevlig andra advent! Och ta det lugnt om ni ska ut…det är halkigt på sina ställen.

IMG_2556

Liv och död

Av , , Bli först att kommentera 3

En arbetskamrat till Åke var med om en bilolycka igår, där en människa miste livet. Så det var det givna samtalsämnet vi hade igår kväll. Hur fort en olycka händer och hur lite man faktiskt kan göra.

När olyckor inträffar och det är någon man känner så blir allting helt plötsligt så nära inpå och man tänker nog på sin egen dödlighet, på ett annat sätt. Ofta säger man nog också, att det hade lika gärna ha kunnat vara jag. Men det kan det inte, du var inte där. Däremot kan det hända alla på en annan plats om man råkar vara där vid fel tillfälle.
 
Nu gör dom flesta allt dom kan för att undvika en kollision och killen igår gjorde allt han kunde för att klara av detta och jag sa att han kunde ju faktiskt ha dräpt sig själv i viljan att klara både sig och den mötande. Det går nog på ren automatik och man har inte mycket tid på sig att reagera. För dom som är med om liknande händelser så gäller det nog att ta sig till jobbet så fort som möjligt för att kunna gå vidare på ett smidigt sätt och förhoppningsvis ha någon att prata med. 
 
Mina föräldrar var ju med om en trafikolycka 1977. Jag har skrivit om den tidigare så jag tänker inte ta det en gång till. Men det var inte min pappas fel, utan den mötande bilen fick en sladd som han försökte häva med den följden att det blev en ännu värre sladd och han körde rakt mot bilen där mina föräldrar samt två andra passagerare satt. I den andra bilen fanns ett föräldrar par och deras 17 åriga dotter. Föräldrarna dog på plats och fyra blev skadade. Min pappa var den enda som klarade sig utan större blessyrer.
 
Jag kom inte ihåg så mycket om tider men jag vet att vi åkte hem till Umeå, lillebrorsan och jag, och vår farmor följde med. Det kanske gick en dag och sedan ringde polisen, dom efterlyste pappa. Han hade försvunnit och dom visste inte vart han tagit vägen. Det gick bara en liten stund efter samtalet så hörde vi en bil som körde upp på gården. Vi gick ut på balkongen och där var det en blå Volvo. Vår pappa körde och kör fortfarande Mercedes så vi trodde väl att det var någon annan men han som klev ur bilen var vår pappa.
 
Han hade gått och hyrt sig en bil i Tierp och satt sig och kört hem i den. Han sa sedan att om han inte hade gjort detta så hade han aldrig mer satt sig bakom en ratt. Han kände sig nog på något sätt skyldig eller att han kanske hade kunnat göra något annorlunda men oftast är det nog inte så. Man gör så gott man kan och med dom förutsättningar man har, man kan inte ändra tidpunkt och plats. Och med dom orden så hoppas jag att ni tar det lugnt i trafiken och tänker på era medtrafikanter, och givetvis, att ni får en bra dag.
Maria Lundmark Hällsten