Etikett: Elisabeth

Klipp ✂️ klipp ✂️ så bidde det en…

Av , , Bli först att kommentera 14

Det blev full dag igår. Skulle förmå mig till att göra klart det sista med symaskinen innan jag skulle packa bort den. Nu är det så här att jag av nån oförklarlig anledning, beställt en klänning. Notera att jag INTE är en klännings människa. Det går inte!

Men lik förbenat ser jag nåt jag gillar. Ni ska få se en bild på den, och don´t mind the model, jag gjorde ingen show av det utan knäppte lite tvärt för att visa Tina, Nicco och Annelie. Ehh…ja, jag gillade den men ändå inte. Fast bestämmer mig för att jag ska ha den…punkt!


Igår kom jag på att jag absolut INTE, skulle ha den, utan då kom saxen fram ✂️ klipp ✂️ klipp ✂️ knips, så bidde det en blus. Fast då jag skulle fålla upp den så tog symaskinen semester. Tråden ville inte fästa i det tyget. Jag finner ingen annan lösning än att jag lägger ut en vädjan på fejjan, om det är nån som kan tänkas kunna hjälpa mig.

Theresé kommer med tips, och det är ju bra. Fast den här maskinen kan man nog anse vara aningens för gammal, det finns inte så många finesser på den. Det lustiga var också att jag kunde sy i andra tyger men inte på det här tyget. Den vägrade.

Elisabeth hälsade mig välkommen hem till henne. Hon har maskin men hon syr inte själv och där hade jag tagit det erbjudandet men ville ändå vänta och se. Beror på om maskinen hade varit för ny för mig. Alla trär man inte på samma sätt Och jag, och hålla reda på sånt där…ehh, näe. Jag bli lätt vilse och saker blir då, naturligtvis fel.

Mary ställer upp, fast resan till Duluth är lite för lång Tina skulle garanterat ha fixat syhjälp på hennes gata i Torrevieja stan, men även dit, blir det en bit. Men så ringer plötsligt min mobil. Sussie Hedin, har en maskin, det är bara att komma dit så ska hon fixa mitt problem. Så underbart!!

Vi bjuder Nicco på middag sen järnet hem till Sussie och Mats. Jag släpper av Åke och gasar hem igen, för guess what… jag glömde det väsentligaste, sy projektet. Och där står väskan, på nedersta trappsteget och väntar. *suck*

Jaja, så går det då man är snabbare än hjärnan, haha. Tillbaka på plats, Sussie sydde och tjopp tjopp så var det klart. This is more like me, ingen klänning, tack så mycket 😅

Inte fick jag betala heller, däremot fick vi hänga lite på deras fina altan på femte våningen. Kaffe och blåbärpaj, alltså hallå. Har man tur eller har man. Tack Sussie det var guld värt och det är ni med!!


Hann städa färdigt bussen, känns också otroligt bra. Plötsligt kändes tummen jättekonstig, den pirrade, och kliade och svullnade upp. Blev stel mitt på. Vet inte vad som hände men den ser likadan ut idag. Nicco sa nåt om att det kan vara en inflammation…överansträngning på nåt sätt.

Klippte gräsmatta och drog upp en massa ogräs, målade lite på den nya brevlådan. Jag ville ha den svart men det bidde en i silver. Well well, nu är andra varvet klart, så den ska få torka och sedan blir det en repris på skelettfamiljen Lundmark Hällsten och Winstone. Men dekalerna kan jag inte sätta på nu, som i nu. Det må torka först.

Gissa om det blir att packa och bära saker idag, men det kommer man väl aldrig ifrån. Nicco och Sambo for igår, så dom är redan på plats. Visste ni, apropå ingenting, att räkor har ansikten… eller har dom det 🥸🤣

Ha en fin fredag, allihop!

Wheels, cruising, cruisade och lite bilar 😁

Av , , 6 kommentarer 20

Vilken gårdag det blev. Tur med vädret under Wheels utställningen, kom några få droppar även om himlen skiftade i alla olika nyanser av blått, grått och svart. Det mullrade ordentligt till och från, men inte så mycket mer än det.

Gissa att det kommer att komma lite bilder nu. Mest på bilar som stod på fältet, men även på besökare.


Jag och Åke tog ett varv på stan, vid 15 tiden, då var det framkomligt.


På hemväg kom världens skyfall, även om det inte varade så länge så hann allt bli blött. Visst, vi behöver regn, tyckte väl mest synd om dom som stod kvar på fältet för att plocka bort skräpet. Och kan hända en och annan cab som inte hann få upp taket.

Mats Alfredsson var på plats 🤩, och kolla, Åke vinkar…👋


In med Camaron i garaget för att vänta ut blötan. Sen gjorde jag det enkelt för oss och beställde lite middag från La ciau. Kokade kaffe och ställde i ordning möblerna där ute. Vi har ju en liten FB sida, specifik för bil intresserade tjejer. Tanken är väl att vi ska kunna dela erfarenheter, lära oss saker, kanske åka ut på turer som vi anordnar, nån garageträff eller om vi kan hitta på nåt annat kul.

Män är inte inbjudna i gruppen men dom är inte förbjudna att följa med, om dom nu skulle vilja. Igår hade vi spontan fikaträff här för dom som hade tid att kika förbi. Vi satt och pratade om..tadaa, bilar, minnen och lite Dragracing, så där, bara för att…

Vi försökte oss sedan på ett cruisingvarv på stan, men nu var inte det inte bara svårt att ta sig fram på grund av alla bilar i rörelse (eller icke rörelse), Polisen stod borta vid vänstersvängen in på Storgatan och stoppade all den trafiken. Jag svängde glad i hågen ner på kajen. Inte en bil förrän vägen svängde och jag kom ner till skaterampen, där var det stopp, big tajm.

Jag gjorde en liten fuling och vände under bron och körde uppåt och hemåt igen. Det gick, det med. Elisabeth hann fråga ifall jag ville haka med till Piteå idag, på Dragracingen som kört igång sin veckolånga tävling. Och mina vänner, det är precis därför jag sitter uppe i denna arla timme och trycker kaffe. Vi åker om 25 minuter.

Så blinka bort sömnen ur ögonen, lite mer kaffe och frukost på det, så är jag redo för en tripp. Oväntat men hey, ibland är det kul att få vara spontan och bryta vardagen med något annat.

Ha en fin söndag, allihop!

Fick ett varv på stan igår 😍

Började hos sjukgymnasten igår. Ville veta hur jag ska tänka då jag tränar och om det är saker jag ska undvika att göra. Sjukgymnasten, råkade vara en av dom 2 killarna som huserade på Capio på den tiden jag var där och tränade 3 dagar i veckan. Det var long time ago!

Jag var den första, enligt dom, som knäckte banden i benpressar maskinen, haha.


Nå, han sa att det ska bli kul att se vad röntgen visar. Han tror att det är en ligamentskada i knäet. Men kanske inte på grund av fallet mot trappan utan en förslitningsskada. Sen tror han att det är Artros i höften.

Jaja, träna kan jag göra i alla fall, men måste vara noga med att tänka på vart jag har mina fötter i förhållande till höften. Man ska undvika vridningar där höftkulan blir ansatt. Har ju fått en tid för röntgen i början av augusti så då får vi höra vad domen blir. Eller så hittar dom ingenting. Jag vet ju, vis av erfarenhet, att jag är otroligt svår att felsöka på 🤓

Fortsatte med en trevlig och jättegod lunch ute på Thairestaurang Mhenam, på Teg.

Helena Springare var mitt sällskap, och vi fick beta av lite av allt som hänt sedan sist. Fick också veta en hemlis som ni lär bli varse, i framtiden. Tror att hennes familj kommer att hamna lite i ett rampljus, haha, så kul 🤘

Åke har kämpat med att byta avgasröret på hans SAAB. Ett jobb som inte var gjort på dagen. Skruvar som rostat av, är inte så lätt att få bort. Han var tvungen att borra med liten borr, byta till större, ta en liten igen och så vidare… Det enda som gör Saaben ännu mer likt det där flygplanet jag skrev om förut, är att det är klart som fasen, att skruvarna sitter. Obra om dom skulle ralla upp då du är 10 000 meter ovanför backen.

Hans slit med fordonen slutar inte där. Utan nu är det projekt byta styrled. Om grejerna suttit fast i Saaben, så sitter dom 10 gånger värre på bussen. Inte bara det, grejerna är aningens tyngre. Han hade x antal timmar därute igår.


Vi fick oväntat besök av Elisabeth, som gled in med hennes fina Nova. Hon bjöd mig på en sväng runt stan innan hon gled vidare.


Jag tog ut Camaron och tvättade upp den inför dagens Wheels. Efter det tog jag ett ärevarv på stan. Åke ville inte med, han ville fortsätta försöka få bort styrleden. Och kolla här, jag fastnade återigen i Mats Alfredsson kamera  📸 🤩


Det var rätt många därnere och spontan cruisade, även en hel del folk som stod utmed vägarna. Det blev ju ändå en underbart fin dag, jag som trodde det skulle sätta igång att regna. Hoppas på fortsatt lika bra väder idag.

Ha en fin lördag, allihop och cruisa lugnt!

Sprids som ringar på vattnet

Av , , Bli först att kommentera 13

Är med i en grupp på FB (ja jag vet, det finns många grupper där, faktiskt *nickar) Denna heter Köttkoma och handlar om kött i största allmänhet, men även mat överlag. Hur man kan tillaga mat och vad man har bredvid.

Christer Åsén, är en av administratörerna för sidan och igår la han ut en sommarutmaning till oss alla. Med hans medgivande kopierar jag hans text och här kommer den.
”Sommarutmaningen 🔥🔥🔥

För några år sedan blev jag rent ut sagt förbannad när jag förstod att vårt lokala äldreboende inte hade någon grill eller några planer på att bjuda vårdtagarna på något grillat. Vanligt hyggligt folk som bara råkat bli äldre utan den möjligheten längre som man tycker är det minsta av livets goda.

Nu lyckades jag fixa en grill till boendet. Tänkte köpa en grill åt dem själv och många erbjöd sig då det råkade uppmärksammas i alla tänkbara medier som en löpeld.
Hade ett samtal med Weber som hade sett detta inslag och två dagar senare hade äldreboendet en stor schysst Webergrill som man skänkte.

Det blev några uppskattade grillningar där.


Vi hade även Surströmmingsskiva med en ensam man som inte hade någon att äta med.

Vi fick en massa respons runt om i landet som inspirerades och ordnade fina event på äldreboenden.

Nu händer det då och då att det grillas lite på det lokala äldreboendet här vilket känns hoppfullt.

Jag kommer själv se till att det anordnas minst en grillning för dem nu i sommar där jag ska närvara.

Min utmaning är att se om vi kan få fler runt om i landet att inspireras och slå ett slag för sitt lokala äldreboende. Se till att dem får minst en minnesvärd god grillmåltid.
Vi vill se fina initiativ som inspirerar.”


Jag tänker att vi kan utmana oss själva och andra, på fler än ett sätt. Det behöver som han skriver, inte handla enbart om en grill. Vi kan väl göra andra saker också, för att ge dom som inte har något, en extra guldkant i tillvaron. Det behöver inte alls kosta oss något mer än lite drivkraft, och denna text kan också inspirera till idéer och sluta i lite aktion. Att vi faktiskt gör det vi tänkte att vi skulle ha gjort.

Dessutom, behöver man inte ens gå ut och starta upp något, om man tycker att det känns jobbigt. Ser man att någon har nåt på gång, så lovar jag att man säkert kan bidra på ett eller annat sätt. Med en slant eller kanske till och med ett tips, på hur det skulle kunna rulla på. Om man nu sitter på ett sådant.

Jag lovar, det brukar kännas gott i hjärtat efter att ha fått göra gott, för någon annan.

Vi fick en kaffe gäst här ute igår. En granne på gatan bredvid, som råkar ha en bror som är vår granne i stugan. Mycket prat och kaffe drickandet blev det. Trevligt med oplanerade saker!

Sen fick jag hem middagsgäster. Elisabeth och Nicco fick komma och joina oss på en kycklingsallad. Kylan i luften var inte så inbjudande så vi satt inne istället. En trevlig fredagskväll, med andra ord.

Jag följde Nicco på vägen hem och sen fortsatte jag en mindre promenad själv. Må ju få röra på mig även om det tar emot, ibland. Vaknade i natt med kramp ovanpå foten och i vaden. Sjukt ont och irriterande, man kan som inte göra nåt för att det ska släppa. Kan känna en liten knöl på insidan knäet, i det ben som gör ont. Kanske menisken som sitter där…

Och slutligen NEJ, jag fick minsann inget samtal från vårdcentralen igår. Hon i receptionen som sa i torsdags, att det enda som fanns på mig var ett bokat telefonsamtal igår…snopet…njaeee, faktiskt INTE. Dom är absolut inte världens bästa hälsocentral, tyvärr.

Ha en fin lördag, allihop!

Funderationer mitt i natten

Av , , 2 kommentarer 12

Jag har legat och funderat, sedan 03.30 i natt. Vaknar så fort jag hör Winstone. Han ställde sig upp och flåsade en stund, innan han la sig igen. Så här har han nu gjort sedan han föll, förutom olyckskvällen, då reste han sig inte alls.

Tror ju absolut att det är för att han ändrar ställning, och det gör ont för honom. Har även börjat fasa ut kortisontabletterna, och det kan ju göra sitt till.

Nå, där börjar jag ju grubbla över situationen, våra planer, hur ska man prioritera, och hur det kan tänkas se ut i sommar. Men framför allt, tänker jag på Winstone och vad man nu borde undvika, att utsätta honom för.

Vi skulle ju dra till Piteå på tävling. Logistiken löstes med Elisabeths generösa erbjudande. Men… bussen ska med, Winstone är med oss, oavsett, vi kan inte lämna bort honom till nån som ska se efter honom. Och här kom då tankarna. Han som brukar ställa sig upp i bussen, med jämna mellanrum.

Och även då vi lämnar honom i bussen…


Nä, det går ju fetbort. Och hur löser man det? Han brukar vilja springa in i bussen då dom större bilarna startar upp. Det kan han inte heller få lov att göra. Vill jag ens utsätta honom för allt vad det där kommer att innebära, och vad händer om han måste tas till Sundsvall för en CT röntgen.

Och slutligen, rent ekonomiskt…är det värt det? Nu är inte ens anmälan öppen än, men ska jag gissa så kostar enbart tävlingen några tusenlappar. Bränsle till bussen, 2000-2500 kronor till. Elisabeth skulle givetvis ha fått betalt både för ekipagen och för chaufförsjobbet. Allt det där må ju vara.

Folk reser till utlandet och bränner pengar, vi reser inrikes och bränner pengar. Nöje som nöje, fast… Då var det återigen Winstone. Och vad kommer den kostnaden att sluta på? För mig handlar det inte om pengarna då vi pratar om killen, utan det handlar ytterst, om vad som känns mest rätt för hans del. Och där är tävlingen inte, prio 1.

Det, mina vänner var precis vad jag kom fram till innan jag gav upp mina andra planer på att försöka somna om.

Samtidigt som jag tänker att, ALLT, har sin tid och plats. Inget står och faller med att man gör ändringar i sina planer. Vi vet inget om morgondagen. Det kommer att komma andra tillfällen att göra det man tänkt. Det får vi i alla fall hoppas och tro på.

Så här sitter jag och har inmundigat kaffe, i tystnad och stillhet. Enda ljudet kommer från nån enstaka bil som kör förbi, och knapptryckandet på tangentbordet, då jag skriver. Rätt trivsamt ändå, att känna och höra tystnaden och sedan hur allt sakta men säkert vaknar upp.

Då vi satt ute i förrgår, undrade Åke ifall vi kanske skulle ha fixat ett humlehotell (läs insektshotell). Det är ju så poppis att ha.


Mjaha, sa jag och funderade en nanosekund. Kan dom där gigantiska humlorna 🐝 och getingar man ibland ser och som man tror är muterade på nåt sätt, vara hotellgäster, månntro 🤔 Dom har levt lyxliv på hotell…all inclusive, inte underligt att dom blir stor.

Kom på att jag nog hade en bild på ett insektshotell på min blogg. Kommer nämligen ihåg att jag fotat ett sånt, då vi var på Åselemarknaden. Fast…mitt minne sviktar ibland. Det här var bilden. 


Och under den hade jag skrivit att den påminde mig om ett insektshotell 😁😂

En annan funderation jag fick, var på min promenad igår. Har ju stegräknaren på mobilen, och på den ställer man in i centimeter, hur långa kliv man tar. Men motionsmässigt, om jag går med en som har betydligt längre ben än jag och därför tar längre steg. Får den samma motionseffekt som jag, ifall jag måste ta 1½ steg på den andres 1 steg??

Jag måste ju lyfta mina ben oftare, och det borde rimligtvis betyda att det går åt mer energi för mig. Eller är det farten det hänger på? För en som tar längre steg, kommer fram fortare, och den som går eller småspringer, borde ju ändå förbruka mer energi. Har ni, nån teori? Eller måste jag nu gå och klura på det där till döddagar.


Nej, tänk vad skönt det hade varit om jag somnat om innan jag började fundera så jäkla mycket. Då hade jag legat och sovit nu. Fast… min dag blir ju lite längre, i alla fall *nickar lätt och småler (fast hon vet inte åt vad, hon ler).

Ha en fin onsdag, allihop!

Vilken underbar bild 🤩 och lite annat…haha

Av , , Bli först att kommentera 11

Jag ska äta mer…det är tips från dieisten. Jaja, jag förstår vad hon menar. Även om jag äter nyttigt, grönsaker och frukt, så måste det tillföras långsamma kolhydrater samt protein. mellan målen. Det finns dock ett problem med den där kända patrullen, man kan stöta på, lite varstans.

Det finns en uppsjö av allt hon presenterade för mig, som jag inte kan äta eller som jag får problem med att äta. Allt som låg i topp på listan som bra saker, går absolut fetbort. Men vi hade ett bra samtal, hon förstod precis vad jag menade. Så nu testar vi 1 månad och sedan har jag ett återbesök inbokat.

Har det inte gått som förväntat, får jag en läkartid istället, där medicinering kan bli aktuellt. Vi vet då i alla fall, att det är fysisk aktivitet som är en av triggerpunkter. Och 1% av dom som gör en GBP operation, kan få detta problem. Lika klart som korvspad, att just jag skulle åka på det, då. Skrev hon och log, lite halvsnett, så där.


Nicco satt ute på hennes bakgård så jag gick dit. Sambo var inte speciellt sugen på att gå på gräsmattan, han låg bäst i Ica korgen.


När han hoppade ut så var han låååång och väldigt lååååg. Men de kommer säkert att ge sig med tiden. Nicco tänkte att det kunde vara ett alternativ, att ta med dator och annat jobbrelaterat ut. Så kunde Sambo ligga i korgen medan hon fick viktiga saker uträttade. Han är ju lite over the top, inomhus.

Solen sken hela dagen och med tanke på vad som nu förväntas, dom kommande dagarna, så tillbringade vi den utomhus.

Svanar hörs vida omkring och det ser ju för härligt ut då dom passerar ovanför våra huvuden. Men svårt att få på bild.

Håkan Lundgren, numer bosatt i Tavelsjö, är då en av dom som lyckas få till snygga bilder. Den här såg ju för härlig ut , vilken underbar bild 😃🤩

Här, ännu en stilfull bild (jag lånade även den, av Håkan Lundgren), så snyggt fångat.

Efter middagen tog vi fram Camaron och åkte ut en sväng. Åke gick in på Monkey Business och kostade på sig en meter popcorn, medan vi satt ute och väntade.


Idag ska jag lunchdejta Elisabeth på Östra Station, innan jag går på mitt pass. Trevligt trevligt! Men innan dess blir det promenad med den, numer, damm smutsiga snöbollen Winstone. Jag sa till Åke igår att jag inväntar sopning av gatorna, sedan blir det att såpskura altanen och sen…dusch av Winstone. Har även bokat in hundbad men det blir först i mitten av juni och innan dess må han ju få bli renare än han är idag.

Avslutar med en lurig bild. Här stod det att så fort du ser huvudet kan du inte se barnet i pappans famn. Fast jag såg då huvudet först och hade jätte problem med att se barnet. Haha…fast jag tror att det är så för allihop.


Ha en fin lördag, allihop!

Käpprätt åt… hästarna..👀

När jag och Nicco var på Avion i helgen, så gjorde vi en lov, inne på Panduro. Där fastnade Nicco vid käpphästarna. Hon visste inte att man kunde köpa material och göra sin alldeles egna käpphäst. Ja, ni vet typ en sån där som jag gjorde till henne då hon var liten.


HAHAHAA… Ja jag vet hur den såg ut. Man tog ju liksom vad man hade. Synd för henne, OCH Theresé, att Panduro inte hade alla dessa prylar på lager, då det begav sig 🥸🤣

Nå, hon kollade på sakerna, skrattade, och förundrades över hur det ens kan vara en hobby. Men ändå sa hon… alltså fatta om det här hade funnits då jag var barn. Gissa vad som hade stått på önskelistan.

 

Jag berättade för henne att det faktiskt idag, är en grej, med käpphästar, man tävlar ju även i det. Hon tappade orden…åtminstone då jag drog till med att vuxna människor, gör detta. Men jag spårade nog lite, dom är yngre, och det är väl helt ok, att dom kan få göra det dom brinner för. Ja, jag skulle väl förmodligen inte ha så mycket att säga om även vuxna höll på, det är väl upp till var och en. Jag hade dock INTE, fallit för just den sportgrenen.
Klicka på bilden om ni vill läsa mer om det.

Nu var det ögonen som Nicco fascinerades av. Hon ville köpa dom, fast visste inte riktigt till vad. Sätt dom på katten, sa jag. Fast det blev inget köp.

Tror att det var samma kväll eller på söndagen som den här bilden dök upp på min skärm. Kunde ju inte låta bli att skicka den till Nicco 😅

Hon får väl dock justera texten. Hennes Sambo lämnar inte henne ifred, många minuter på dag/kväll. Fast hon har sagt att Sambo, precis som Winstone, inte gillar dammsugaren, eller hårfönen. Så jag hade tidigare föreslagit att hon skulle köpa en bärbar dammsugare som hon då kunde ha i ett hölster. Även hårfönen då. Och nu kunde hon ju kanske klistra fast ögonen på redskapen, för att understryka äktheten, i monstren 😂👀

Det blev ändring i Nybroplanerna igår. Vi, tog en fika på Ullas istället. Passade ju perfekt, både i tid och ställe. Elisabeth påminde om ny vadslagning och nu råkade jag veta att hon hade en oskrapad Trisslott, så vadet fick bli detta.


Får se nu vem som vinner 😏

 

Ha en fin onsdag, allihop!

Slår ett slag för klockor och Dammsugare, idag!

Vi har ju fortfarande 19 dagar kvar innan vi ska upp mitt i natten och ställa fram klockan 1 timme. 2023 är det natten mellan lördagen den 25 och söndagen den 26 mars som det ska göras.

Varför jag skriver om det redan nu, dels för att påminna om, att vi inte avskaffat sommar och vintertid än, även fast EU-parlamentet röstade, mars 2019 för att med start år 2021 sluta ställa om klockan med en timme en gång på hösten och en gång på våren. Och den Svenska regeringen har inte bestämt än, om och när vi, i så fall ska ta bort timmen och om det ska vara vinter eller sommartid som ska gälla.

Men huvudorsaken till varför jag tar upp det, är för att Jerry Hallsten i Duluth, la ut en minnesbild på fejjan, just idag.


Hahaa, varför stämmer det? Om det är så många som gör så här (möjligtvis med undantaget att flytta huset en aning) så kan man undra varför man inte uppfinner en ny modell av klocka, som gör det enklare. Eller ännu enklare, om mobilen ställer om sig själv varför kan inte ugnsklocka och klockan i bilen, göra likadant?

Eller så finns det redan Fast vi äger inte så nya bilar, spisar och självroterande hus, alternativt ett solur som automatiskt förflyttas på gården. Jo det skulle allt vara nåt, det.


Bilklockan rör jag aldrig, men uppenbarligen har jag försökt, nån gång, för den visar typ 37 minuter, eller om det är 27 minuter för lite, så jag har egentligen bara koll på att timmen är något sånär rätt, i alla fall då jag åker till jobbet, för det är samma tid varje dag.

Detta med risk att det kommer att bli stökigt med tiden idag, eftersom jag mest troligt, ska träffa Elisabeth på Nybro Östra, innan jobbet. Bäst att jag låter bli att kika på klockan då.

Min pappa köpte en självställande köksklocka med vanliga visare, som ställer om sig själv via en satellit. Det måste vara minst 15 år sedan han köpte den. Och den funkar än. Apropå klockor, kommer jag ihåg min farfars armbandsklocka ⌚️, som imponerade på mig. Den drog upp sig själv då han rörde armen. En så kallad mekanisk klocka. Det fanns alltså finesser även på den tiden.

Idag är det inte klockans dag, i alla fall. Utan det är nämligen, tadaa… Dammsugarens dag.

Nähä, jahajaa, det var dammsugare som i punschrulle, alias filmrullens dag. Vilken tur då att Åke kan ta en på Ullas och jag kan, om jag vill, köpa en på Nybro. Kunde ju inte bli bättre.


Fin måne igår…


Ha en fin dag!

Mind blowing 🤯

Av , , 2 kommentarer 15

For och hämtade en Smakbox på Preem igår. Under färden dit och hem lyste lampan inne i kupén, fast nu, bara med 2 lampor. Fegbelysning, med andra ord. Åke gick ut innan jag skulle till jobbet, för att kolla lampan igen.

Kommer in och säger att han har stängt av den på knappen vid lampan. Mm, bra, sa jag. Fast det är absolut ingen, som suttit därbak och kunnat fippla på lampan. Inte kunde jag heller stänga den, för 2 dagar sedan. Men nu är den släckt Mind blowing, haha, eller Maria blowing 🤯

Apropå häpnadsväckande saker, så fylls nu FB av nattens norrsken som spelat på himlen. Jag snor ju Annelie Wallmarks bild, som hon tagit hemma i Renbergsvattnet på hennes älskade Rote.


Själv var jag så trött, så jag gick i säng innan 23 slaget. Typiskt att jag då vaknar innan 4 och kan såklart inte, somna om. Här påminns jag om den här bilden…

Varför ska det ibland, vara så svårt att bara vända på sig och somna om? Där ligger jag och funderar på om jag ska fråga Elisabeth när vi ska ses på kaffe. Om jag ska köra i Piteå, hur ska vi då få in bilen i bussen? Kommer Åke att fastna däruppe i dörren? Kan Nicco följa med och lasta Camaron? Kan man bredda ramperna? Hyra trailer? Vad hade jag för lösenord till min mejladress?? Varför är inte semestern 8 veckor istället?

Och mitt i alla dessa frågor och funderingar, så vill jag kolla hur min vilopuls är Letar upp pulsen i handleden, gluttar med 1 öga på klockradion, 04:14 tick tick tack BAAM 04:15, och jag räknar. Hade exakt 60 slag på 1 minut, så då måste jag ju fortsätta fundera på vad en normal vilopuls är. Mm, så jag tvingade mig att ligga kvar några minuter till innan jag gav upp.

Nu är 3 koppar kaffe avverkade och jag testade min vilopuls igen. Gissa… 57 slag i minuten. Så jag googlade upp en tabell över vilopuls. Måste skratta, men ändå känna mig stolt och här blev det ju än mer, mind blowing. Jag hamnar då i spannet vältränad, Oh my, det hade jag inte trott 😃


Däremot vet jag, att jag under min betydligt större, övervikts period. Fick genomgå en syresättnings test på en cykel. Och han som utförde testet sa, att min syresättning var som för en vältränad person, haha. Kan dock inte påstå själv, att jag känner mig vältränad.

Men jag vet också att utsidan, inte säger så mycket om insidan.


Hoppas på en trevlig fredag, för er allesammans!

Jag är en lågoddsare men jämarns då det slår in…

Av , , Bli först att kommentera 17

Man kan väl säga att jag förlorade STORT, då jag och Elisabeths vadslagning var, vilken tid, denna dag/natt, som årets första barn, skulle födas. Till mitt försvar över min dåliga gissning, så är det roligare att vara en riktig lågoddsare, för jämarns då det slår in.


Fast det kan gå långt mellan gångerna, förstås 😜

Enligt Sveriges Radio, föddes Roy, Skövde, bara 35 sekunder, efter tolvslaget. Elisabeth gissade på en pojke, född 20 sekunder efter 00.00. BAAM, det var nära. Min gissning……………………………………………………………………………..en flicka, som skulle födas nu på morgonen, 06.24, hahaa… Fast jag kan garantera att tiden och könet, stämmer på nån i världen.

En hektisk dag igår, kanske inte jättetunga men det där..hm, vad sa vi, skulle vi, eller var det så här. Eldstaden skulle fram ved införskaffas. Vilken tid ska köttet stekas, hur lång tid i ugn och när åker potatisen in och när ska den ut. Att få något tajmat och klart, är inte tvärenkelt. Och mitt i allt hamnar jag under bordet.

Fast det var inte så hemskt som det låter. Kom på att bordsbenen var slekiga så jag kröp dit med en skiftnyckel och finjustering av benen. Nåt många borde göra, för muttrarna har en tendens att ralla upp, bara så där.

Jitte och Ina bjöd på fördrinken. En fräsch start på kvällen. En svarta bär jos, som blandades med bubbel av nåt slag. Jag suger ju på vad såna drycker heter. Drinken toppades med is och blåbär.

Förrätten bestod av kex, ostbitar, rostbiff, salamichips och en marmeladkaka, gjord på aprikos och nötter. Ni fattar att det var lite fullt upp, då jag inte ens fotar…🙃

Detta är i alla fall taget, before alltihop.


Huvudrätten var en potatisbakelse som jag gjorde på riven cheddar, ägg, potatis, salt och peppar. Till den, helstekt oxfilé, bea eller rödvinssås samt en sallad med granatäpple. Gott var det, och detta var 3 gången i mitt 55 åriga liv, som jag ätit och tillagat oxfilé.


Till efterrätt blev det 2022:s, handplockade, vilda hjortron från Malå/Lainejaur, som värmdes med socker, varvat med kardemumma kanderade mandlar, hasselnötter, cashewnötter samt valnötter. Och mina små maränger och Sally vispad grädde.


Jag avstod min, då jag plötsligt fick ett dipp i socker men, jag åt en del av den idag, och ja, den var suveränt god. Till den bjöd Theresé på Brännlands iscider, supergod och den passade perfekt till detta.


Afterdinner snacks before midnight, bestod bara av godis, chips, nötter och drycker av olika slag. Camilla och Thord, kom över, och strax efter dom dök Mats P Karlsson, in. Emma kom hit och sist av alla, Brälla, Lena och deras granne Kalle.
Åke och Anders fixade elden och strax innan 12 gav vi oss ut i blåst, och halka.


Vi blev inte så långvariga därute, men festen fortsatte in på småtimmarna.

Summerar hela kvällen som väldigt trevlig, vad annars. Och tackar Sally som både serverade, plockade undan och diskade lite här och där.

Till Jitte och Ina, tack för sällskapet och Ouzon, vet ni vart den finns. Kommer att förbli oöppnad till nästa gång 😄

Jag släckte ner 03.30, steg upp strax innan 9, faktiskt pigg och fräsch. Winstone pockade på utgång så vi travade iväg en liten sväng.


Och jag tackar även alla mina bloggläsare, utan er hade jag aldrig legat på topplistan över mest lästa, år efter år. Det är ju fantastiskt roligt, att det jag skriver om, ändå lockar några till att läsa. Älskar er allihop och önskar er alla en God fortsättning på detta nya år, som dagen till ära, bjuder på ljus och sol.

Maria Lundmark Hällsten