Etikett: Emil i Lönneberga

Spridda åldrar, olika frågor och svar

 

Ibland pratar man ju om sånt som var då man var liten och är man i en grupp med spridda åldrar så blir både frågorna och svaren olika. Jag har till exempel aldrig sett eller läst om Pelle Svanslös, men jag vet ju att han hör hemma här i trakterna så han har varit uppe på tapeten. Rickard hörs då i alla fall kunna sin Pelle Svanslös, och Theresé har nu visat honom vart han kom ifrån.
Theresé såg på något som hette DJ Kat show, då hon var liten… före barnkanalens tid och detta visades på en typ av barnkanal fast enbart med engelskt tal. Konstigt, även fast det är så längesedan så kommer man ihåg jinglarna.
Jag tror att hon av den anledningen, att det var på engelska, så är hon också duktig på just engelska. Jag vet att hon vid ett tillfälle (hon var ca 3-4 år) satt och tittade på ett av dessa program då hon plötsligt skrattade och jag var tvungen att fråga vad det var som var roligt.
Hon pekade och förklarade handlingen för mig och jag blev verkligen jätte snopen, för ingen hade suttit och förklarat för henne. Men där ser man också, man kan göra sig förstådd med kroppsspråk, bilder och gester.
Rasmus på luffen har jag heller aldrig sett, utan bara hört talas om, det måste ju vara såna gånger då man varit i en viss ålder så dessa program eller filmer ramlat mellan stolarna för att sedan dyka upp men då har man varit för gammal.
Nåt man aldrig växer ifrån är väl Emil i Lönneberga och Saltkråkan, det hjälps inte, dom är bra och underhållande. Idag följer man inte alls med i vad som visas däremot har vi ju sett alla Ice Age, förutom den som kom nu sist och även om dom är tecknade så är dom filmerna helt underbart roliga. Så fyran måste vi ju se, på ett eller annat vis.
Idag ser det ut att bli perfekt bussväder, grått och inte så varmt. Än så länge är det nog bara jag och Åke som är vaken men det dröjer nog inte så länge innan dom andra stiger upp, Sally har ju en inbyggd klocka, och igår blev den klockan nog lite störd då hon inte hann sova så länge på eftermiddagen. Då kom tjurskallen fram och allt skulle göras på hennes sätt.
Kommer ihåg vad min morfar sa om Theresé, det är bra att hon har en egen vilja! Och visst är det så, dom blir ju mer självgående och oberoende på det sättet, men jag kommer också ihåg att jag tänkte att den viljan hade det också varit skönt att slippa…ibland.
Sally är då för det mesta rätt så lättsam, pratar oavbrutet och petar på med allt som ligger i hennes väg, upprepar allt du säger och lär sig nya saker hela tiden. Nu blir det förhoppningsvis inte så länge innan vi ses nästa gång, en månad så är det dags för Tierp, men å andra sidan, när nu allt går så fort i hennes ålder så är en månad mycket.
Jag önskar er alla en fin dag, vi kommer då i alla fall att få se mycket väg, och många bilar.
 

Småbarns fasoner

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Satt på jobbet igår och vi kom väl in lite på det här med småbarns fasoner. Då kom jag ju att tänka på en händelse, som visserligen inte utspelades mellan två barn, utan två äldre kvinnor i 65-70 årsåldern. Nämligen Åkes mamma och hennes storasyster.
 
Nu vet jag inte om jag har skrivit detta förut, men i så fall kommer en repris här.
 
Vi skulle fira en julafton ihop med Åkes föräldrar, mina föräldrar och Åkes moster. Vi var hemma hos mina föräldrar och dagen till ära så hade jag bakat en chokladkaka med glasyr på. En riktigt fin julkaka, med andra ord 🙂
 
Och som ni vet, med allt man stoppar i sig en julafton, så är man ganska så nöjd då kaffet brukar serveras. Vivan, mostern ifråga, skar sig en bit och Elsie frågade henne om dom skulle dela på kakan. Hon tycktes redan ha ätit sig mätt på allt det andra goda. Javisst, svarade Vivan, det kunde dom göra, så tar hon kniven och delar kakan…inte så som en ”vanlig” människa skulle ha gjort, alltså delat den i två likadan bitar, nejdå, hon skar kakan på mitten, men längst efter, och gav Elsie underdelen, och själv tog hon den övre biten med all glasyr på.
 
Hahaa… ni skulle ha hört Elsies kommentarer till detta, hon tyckte inte att hennes syster var riktigt slug, men å andra sidan, det kanske var precis vad hon var. Hon fick ju det godaste.
 
Man kommer också ihåg hur det nu var då man var liten, det var så viktigt att allt skulle vara exakt lika mycket, om man nu fick något. Dricka till exempel, det skulle mätas och jämföras till sista droppen, så ingen skulle få lite mer än dom andra. Men det kanske berodde på att då, fick man inte det man pekade på, att få läsk, hörde till festligheter, och var det lördags godis, så var det. Man fick inte det vilken dag i veckan som helst.
 
Till jul och på sommaren, vet jag att mina föräldrar kunde köpa en back med dricka, men inte var det mycket av den varan annars inte. Och när jag skriver det så kom jag att tänka på stackars Emil…i Lönneberga. Som köpte och drack sockerdricka så det stod härliga till, och när hans käre far, Anton, såg detta så lyfte han upp honom i öronen, skakade honom fram och tillbaka och undrade hur fasen han kunde vara så dum att han slösade bort sina pengar på sockerdricka.
 
Det var enda gången jag sett Emil. Mopsa sig tillbaka till sin pappa och sa: När jag inte har pengar kan jag inte dricka sockerdricka och när jag har pengar får jag inte dricka sockerdricka, när i hundan ska jag då få dricka sockerdricka??? Då släppte Anton (Allan Edwall), Emil, och försökt släta till tröjan, men han var fortfarande upprörd men förstod nog att han gått ett steg för långt 🙂
 
Så var det med dagens skriverier, det ena ger det andra och man skulle kunna fortsätta skriva i evigheter. Det tänker jag inte göra utan nu ska jag äta frukost. Ha en fin dag!
Maria Lundmark Hällsten